Kameraidén som kom för sent

Om en skyttegravsidé som blev succé när kriget var slut

Sticker man upp huvudet ur en skyttegrav för att ta en bild är sannolikheten stor att man förlorar både bild och liv. Reinhold Heidecke funderade på det där och kom på idén att använda arméns hopfällbara periskop och kombinera det med en kamera. Så föddes idén till den tvåögda kameran, TLR (Twin Lens Reflex). Mellan 1916 och 1918 gjorde Heidecke flera prototyper trots dålig hälsa och att Voigtländer, där han var anställd, var ointressserade av en ny kameramodell eftersom de var fullt upptagna med att sälja så många kameror de kunde av de modeller de redan hade. Heideckes idé föll i glömska. Och vem skulle behöva en kamera avsedd för skyttegravarna när kriget var över?

Tidigt 1919 klagade återvändande tyska soldater på att de inte hade tillgång till en resekamera. Heidecke tog upp sin idé igen och försökte övertyga Voigtländer att börja tillverka den men de var inte intresserade. Den nya flugan var stereokameror. Heidecke beslöt sig då för att tillverka den själv. Men det skulle dröja ytterligare tio år innan den såg dagens ljus. Han erfor finansiella problem med att förverkliga sin idé. Lyckligtvis hade han en bekant, Paul Franke, från en tid då Franke arbetade ett par år på Voigtländer. Mer därom i ett senare inlägg.

Ett par decennier senare använde man detta i sin marknadsföring som en feature. Det stod i entusiasternas handböcker och i broschyrer. Att fotografera över olika hinder såsom murar, häckar och folksamlingar. Ja, även runt hörn.

Historien om Rolleiflex när den väl börjar säljas utmynnar i en succé. Paul Franke for till USA på en säljturné men Reinhold bad honom avbryta resan. De fick så många beställningar att fabriken inte klarade av att tillgodose behovet!

Eders Hängivne

PS
Källa: Rollei T.L.R. History av Ian Parker

Min Leica är inte så tyst längre

Om en winders förbannelse

I ett svagt ögonblick köpte jag en winder till min Leica M4-P efter en LP auktion. Den var osåld men jag köpte den på eftermarknaden. Ingen garanterad funkti0n, men den visade sig fungera pefekt vilket inte mina två tidigare hade gjort.

Tredje gången gillt, alltså.

Jag har haft den på under några rullar och det enda man kan säga är att den är allt annat än diskret när man tar en bild. Den låter snarare som en gammal Praktica. Men det är klart, behöver man vara diskret går den att stänga av och då blir kameran lika tyst som vanligt. Man får komma ihåg att dra fram filmen bara.

Kameran blir inte så lätt som den är utan winder. Men än så länge har jag ork att hantera den.

Två röda punkter och en blå. Biogonen ger ett välbalanserat ekipage som står för sig själv.

Eders Hängivne

PS
William Eggleston kör ett liknande ekipage i en film. Men med Ultron 28:a

Fujifilm Instax SQ20 i praktiken

Några reflexioner

Nu har jag haft den här kameran i drygt ett par månader och haft den med varje gång vi varit iväg nånstans. Så jag kanske skulle försöka mig på att sammanfatta upplevelsen av denna lågdigitala (4Mpix) kamera med inbyggd "printer". Jag skriver "printer" eftersom man inte får vanliga papperskopior utan bilder som mer liknar polaroidbilder. Kameran rymmer 80 bilder utan minneskort. Jag köpte det minsta minneskortet jag kunde hitta (32 Gb). Enligt specifikationen går det ca 1000 bilder/Gb så nu rymmer kamerans minne drygt 32.000 bilder. Jag låter alla ligga kvar tills det blir akut om några år.

Settings
Man behöver inte göra så många inställningar egentligen och det gillar jag. Datum och tid förstås för EXIF, det är ju en digital kamera. Automatisk printning eller on demand. Jag stängde av automatiken. Jag vill bara printa de bilder som jag tycker blir tillräckligt bra. Varje bild kostar ca 12,50 kr så det blir fort pengar om man printar allt man tar.

Det finns två avtryck på kameran. Efter att ha tagit en del bilder oavsiktligt med höger avtryck  ställde jag om till vänster och lät höger vara avstängd. Jag håller ju kameran i höger hand och det var för lätt att komma åt avtrycket.

Exponeringsinställningar
Nedanstående inställningar kan göras vid tagningstillfället

• Exponeringskompensation (kan göras i efterhand före printning)
• Blixt   (auto, alltid, avstängd)
• Preset  (kan göras i efterhand före printning)
• Vinjettering  (kan göras i efterhand före printning)
• Digital zoomning  (kan göras i efterhand före printning)

Jag valde att köra allt 0-ställt och blixten på Auto

Moder
Flera olika moder är tillgängliga, t ex dubbelexponering, bulb plus några specialer. Jag har använt Standard hela tiden.

Presets
Kameran har 18 presets förutom Normal som man kan ställa in vid tagningstillfället eller senare. Jag fann det mer praktiskt att fotografera allt med preset "Normal". Då kan man ju efterbehandla den som vilken digitalbild som helst i Lightroom. Sen valde jag lämplig preset för varje bild när jag skulle printa dem då det i hög grad berodde på bilden vilken preset som gav bäst resultat. Monochrome och Sepia presets blev dock nästan aldrig bra så de undviker jag. Dessutom finns presets med selektiv färg. Dessa fungerar i bästa fall korrekt med vald färg och resten svartvitt men oftast inte alls. Då blev det bara svartvitt. Sedan finns det presets som man kan undra varför de finns överhuvudtaget, t ex marmalade (hela bilden blir gulaktig). Så till sist är det bara 9 presets kvar som jag tycker funkar.

Printern
Tjusningen med den här kameran är att man kan göra alla inställningar (utom blixten) innan man printar. Exponering, vinjettering, presets och zoomning (även panorering av inzoomad bild). Printhistoriken sparas så det är möjligt att printa flera varianter och återprinta dem om man vill ha flera exemplar av någon bild.

Misstag
Jag har råkat ut för ett par malörer.

• Ladda film med kameran påslagen fick hela magasinet med 10 bilder att matas ut oexponerade. Det står inget i manualen om det.
• Tappade kameran i ett stengolv så att kameran öppnade sig och den nyligen laddade filmkassetten hoppade ur. Filmen blev förstörd naturligtvis. Kameran öppnade sig i en skarv också men det var bara att trycka ihop den så var den ok igen.

Bildresultat
Och så lite bilder till sist. Till vänster visar jag den redigerade jpeg-filen.Jag har mest ökat Lyster och Klarhet, ibland Mättnad. 
Till höger visar jag samma bild som printad med någon Preset och ev zoomad (men ingen av bilderna nedan). Printarna är skannade förstås. Jag tycker de blev ganska charmiga. Vad tycker du?

	Preset: Nostalgic
	Preset: Normal
	Preset: Highline
	Preset: Skin brightening
	Preset: Immerse
	Preset: Sepia

Eders Hängivne

PS
Här finns manualen för den vetgirige.

SQ20 i farten

Om att 4 Mpix räcker rätt långt

Min allra första digitalkamera, en Canon Powershot A80, fick jag när jag fyllde 50 år. Den var också på 4 Mpix och bilderna blev väldigt bra. Nu blev den inte så gammal annars hade jag väl fortfarande använt den då och då. Elektroniken gav upp efter mindre än tio år. Min nya instax square tar också bilder på 4 Mpix. Och gör det riktigt bra. Se här.

Avslutar med en Egglestonare både banalt och fult

I mitt SQ20-album går det att förstora bilderna också.

Eders Hängivne

PS
Printarna ur kameran har en helt annan klass. Men en del blir riktigt bra dom också.

Skära passepartout

Om att snygga till sina utställningsbilder

Jag har köpt en riktigt bra passepartoutskärare, Logan 301-1, och har just börjat öva lite med den inför kommande utställningar. Jag har gjort en dubbelpassepartout som jag såg första gången på en utställning på Konsthallen i Åmål. Det var en utställning med bilder från Andalusien. En av fotograferna hade sina bilder monterade på detta sätt och jag blev väldigt förtjust i den eleganta effekten så jag beslöt mig för att göra på samma sätt när jag har bilder som det passar för. Nu har jag inte åstadkommit sådana bilder ännu men öva på nåt annat kan man ju.

Från en session med äldste sonen och hans familj.

Fast det är klart, det blir dubbelt så kostsamt med två så det passar väl inte alla.

Eders Hängivne

PS
Det går förstås att göra enkla passepartouter med den också =)