3,5/75

Betraktelser från Montreal -10

Om berget Mont Royale

Men först helt kort om Quebecturen. Det blev nästan 300 bilder på knappt två dagar. Många dåliga ska jag erkänna men att gå igenom alla på den här mini-PC:n är jag inte så lockad av så jag tänkte titta över bilderna hemma i Stockholm på min vanliga maskin. Sen bloggar jag om Quebec som i mitt tycke är lite intressantare än Montreal. Håll utkik efter bloggen någon gång nästa vecka, alltså.

Idag blev det en tur till berget mitt i stan, Mont Royale, som gett staden dess nuvarande namn. I början hette den ju Marie Ville (Marias stad) och fortfarande finns det ett litet område i centrum som heter just så, eller Ville Marie (det är lite olika).

Vi tänkte ta taxi upp till berget och den första taxin i kön i korsningen utanför var inte riktigt vaken. Taxin bakom tutade och han vältrade sig yrvaket ur bilen. Med viss tveksamhet satte vi oss i den invändigt smutsiga bilen med dess snörvlande chaufför. Men köra kunde han, allt under det att vi fick höra politisk agitation på franska ur radion på alldeles för hög volym.

Efter en kort promenad ut till Chalet du Montreal mötte oss tulpaner i mängder.

Alla i rosa till lila i kulören

Chaleten själv är en magnifik byggnad.

Liksom utsikten. När man går där nere känner man sig liten under alla höghusen. Här uppe får man perspektiv på tillvaron.

Vid balustraden flockas turisterna och låter sig fotograferas. Men somliga har haft viktigare saker för sig där framme än utsikten.

Det fanns inget svar i betongen i alla fall men jag hoppas han fick ett positivt sådant.

I fjärran syns lite berg men annars är det ganska platt runt staden.

Vi gick ner från berget på en serpentinväg som går genom en lummig skog och kom så småningom ut på Rue Peel som lutar brant neråt mot Sherbrooke.

Dottern hade fått för sig att vi skulle besöka ett speciellt café som ligger i en bokhandel (vi var där för sex år sedan) och stoppade ett par för att fråga om var det låg. Vi blev inte klokare efter detta så efter att ha fått detta förklarat för mig frågade jag om stället bakom ryggen på mina flickor kunde duga. (Jag har en fallenhet för att nosa upp bra fikaställen på främmande mark). De godkände genast mitt förslag och så kom det sig att vi fikade förnöjt i korsningen Sherbrooke-Peel under ett glastak och varmare än utomhus.

Därifrån tog vi oss en runda i omgivningarna. Det var ännu för tidigt att åka hem.

Vid museet för fin konst satt denna figur bestående av bokstäver. Måhända är det en flitig bloggare som fastnat i sina alster?

Spanska ryttare? Gatan var i alla fall spärrad av dessa upprättstående plastbitar. Temporärt eller permanent har jag dessvärre ingen aning om.

Kanadensisk nödutgång?

Vi hittade så småningom en tunnelbanestation och åkte hem till Joliette.

Mellanformataren

PS
I morgon  åker vi nog ut på vischan till en mindre ort om dottern bara har tur med sin bilburna kontakt. Hemresan på lördag närmar sig hastigt.

Dela:

Betraktelser från Montreal -8

Om en promenad i gamla stan, lite historia och gatugycklare

Kraftig vind och hot om regn höll oss inte hemma. Extra kläder byltades på och sen iväg.

Turistfälla. Vi blev omkörda av flera stycken.

Privat gård. Jag tog bilden genom järngrinden.

Mycket "Hötorgskonst" men i slutet av den här gatan såldes det fotografier, både bra och dåliga. De bra var svartvita dokumentärbilder från olika platser i Montreal. De dåliga var svartvita som handkolorerats (sannolikt i Photoshop). Det där med "handkolorerade" svartvita bilder verkar vara på modet här.

Medan vi satt och fikade kom ett par killar och roade en liten publik en stund.

Publiken

Fyra i soffan.

Här har vi Montreals stadshus. En mäktig byggnad några tiotals år äldre än Stockholms.

Jean Drapeau, Montreals kraftfulla borgmästare under två perioder. Det var han som satte igång bygget av tunnelbanan och var drivkraften bakom Olympiaden 1976 m fl bedrifter. Det var i parken som bär hans namn vi gick vilse härom dagen. Men han var helt oskyldig till vår vilsenhet. Han dog ju 1999.

Guvernörens hus

Ulv i fårakläder. Detta basilikaliknande tak var toppen på en Galleria, eller Mamons tempel om man så vill. Vi gjorde en repa där men handlade inget.

En tjusig portgång

Efter några timmar drog vi oss mot tunnelbanan för att åka hem. Idag hittade jag för övrigt tunnelbanans kraftförsörjning. Innanför gummihjulens "vägbana" går en vanlig räls där tåget hämtar sina 750 Volt att driva det med.

Mellanformataren

PS
Imorgon hade vi planerat att åka till Quebec men skjuter på det en dag p g a det dåliga vädret där. På tisdag och onsdag lär det bli mycket bättre, 15  grader och sol istället för regn och knappt över nollan. Jag börjar misstänka att vädret är bättre hemma. Och vi som trodde det skulle vara tvärtom.

Dela:

Betraktelser från Montreal -4

Om att gå vilse i parken

Det där med vilse är väl en definitionsfråga. Vi visste var vi var, i stort sett, men vi hittade inte det vi letade efter. 

Idag har vi spenderat en massa timmar i Parc Jean Drapeau. Den här parken ligger på två öar i St Lawrencefloden. Den ena är naturlig, den andra konstgjord. Det går broar emellan dem. Montreals kortaste tunnelbanelinje går till ön. Gula linjen består av tre stationer, två ändstationer och en i mitten. Den i mitten är parken. Så vi visste i alla fall var i Montreal vi var. Men vi hittade inte det vi letade efter, de ställen vi var på förra gången, 2007. Inte ens dottern som bor här hittade. Den naturliga ön heter St Helen, den konstgjorda Notre Dame (men det  har inget med kyrkan vi besökte igår att göra).

För att retas lite med Sverige visar jag här lite sommarbilder. Det är svårt att tänka sig att de hade snö för tre veckor sedan. Hur är det i Kungsträdgården? Hinner vi hem innan träden exploderar?

Vy mot nordost. Det är hus som växer där på andra sidan.

Vi hittade ett klassisk schackbrädestorn på St Helen. Det var nog egentligen ett utsiktstorn för militären. Vi kunde dock inte använda det för att orientera oss.

Iron Man bor på ön St Helen

Vi åt vår fruktsallad vid en damm medan Näcken spelade fiol under ett träd. Han spelade efter noter och vi fick höra en och annan etyd samt delar av Våren av Vivaldi. Näcken var nog egentligen en musiker som förvisats av sina grannar att öva någon annanstans. Det passade ändå bra till vår enkla färdkost.

Alltså, naturfotografi är inte riktigt min grej men en del saker kan man ju inte låta bli att ta en bild på. Ett träd vars krona har rotat sig vid sidan av roten. Naturen är i alla fall fantastisk. I bakgrunden skymtar Montreals enda kasino. Sedesamt folk, de här fransoserna!

Väderprognosen för i morgon lovar regn och åska. Kanske. Dottern menar att väderprognosen kan ändra sig fortare än vädret. Nå, vi får se.

Mellanformataren

PS
Hela Montreal ligger förresten på en jätteö i St Lawrencefloden. I början bodde bara en större  irokesestam här i sin by.

PPS
Imorgon tar jag sovmorgon från bloggen. Den blev ju klar idag (mot alla odds). Det blir nog en runda med Zeissen och en titt in till bageriet på hemvägen. Färskt bröd på morgonen innan flickorna vaknat hör till livets guldstunder.

Dela:

Betraktelser från Montreal -2

Om ditten och datten i en storstad

Jag har med mig en mini-PC. Allting med den är minimalt men jag har lyckats installera Lightroom i den i alla fall. Det fungerar dock som att simma i sirap. Men den passade bra för bagaget. Lätt, alltså. Därför är i stort sett alla bilder obehandlade. Jag har inget tålamod med långsamma verktyg.

Fontäner direkt ur trottoaren var en kul grej för alla som hade lust att bli blöta. Nere till höger syns de skuttande strålarna som var roliga att se men så svåra att fånga. Där lyckades jag inte fånga en enda bild.

Tunnelbana finns och är troligtvis längre än Stockholms men har färre linjer. De gula ränderna till trots är det här den Gröna linjen.

Alla träd med en större diameter än 30 cm är skyddade i Montreal. Man måste ha tillstånd för att ta ner ett sådant träd. Min svåger trodde dock inte att han skulle få något problem med att få tillstånd att ta ner detta döende träd. Problemet är snarare hur han ska få bort det.

Mellanformataren

PS
Dagens utsikter är blå himmmel med klart lysande sol och 27 grader i skuggan. Den svenska  vintern är redan ett fjärran minne =) 

Dela:

Betraktelser från Montreal -1

Om en resa

Min fru och jag har åkt till Montreal för ett tag och jag tänkte rapportera sparsmakat från våra äventyr där. Det lär inte bli så många bilder men i alla fall något att se på. Kanske mer att läsa.

Efter den långa resan, där vi kommer fram med sex timmar extra i kroppen och förväntas att vänta med sänggåendet tills den lokala tiden har nått den timme då vi brukar lägga oss, försökte vi hålla liv i livsandarna med en promenad i de närliggande kvarteren. Montreal ligger längre söderut än Stockholm så mörkret kommer lite tidigare. Men vad gör väl det med en massa ISO i kameran?

Min D600 med 24-85 är med liksom Zeiss ZM med Sonnar 1,5/50 (Dogma-löftet) och en massa rullar Tmax400 men de framkallar jag först när jag kommer hem.  Jag har också tagit med ett 15 mm och ett 90 mm till Zeissen för speciella tillfällen. Det blir alltså bara digitala bilder i dessa betraktelser/rapporter från Montreal.

Soptunnorna var fulla överallt i "våra" kvarter. Den här sopsäcken hade nog ett budskap till ena halvan av ett äktenskap. Man anar ett spänt förhållande eller i alla fall ett tydligt budskap utan ord.

Mellanformataren

Dela: