Pro Memoria
I väntan på nya bilder
Om att titta på gamla bilder
Det lär dröja ett tag innan jag är i gång på allvar med Toyon så medan ni väntar på nya bilder tänkte visa några gamla. En i taget.
Mor och far på balkongen 2014. Mor blundar men jag tog bara den här bilden. Acros 100. Nikkor-W 5,6/210 mm.
Eders Hängivne
Storformat i år
Nytt år och nya tag med gammalt format
Jag köpte min storformatskamera för tio år sedan och har tagit en bra bit mer än etthundra bilder under åren. Jag har drygt hundra blad i frysen så det kommer att räcka ett tag. Jag kommer att ägna mig åt de motivområden som jag angett i min profil: Porträtt, arkitektur och fotokonst. Det kommer att bli uteslutande svartvita bilder. Bladfilm i färg med framkallning kostar för mycket.
Toyo Field 45CF
Att fotografera med en storformatskamera är väldigt meditativt och långsamt. Det är många moment som ska genomföras i en bestämd ordning. Men jag är ju pensionär och har all tid i världen, medan jag ännu lever förstås. Här följer några tidigare bilder som exempel.
Porträtt med Tmax 400, Brorsonen Marcus
Arkitektur med FP4+, Alvastra klosterruin
Fotokonst? med efke Aura 400IR, Skytteholm
Eders Hängivne
Bättre lycka nästa år
Om nya tag
Innevarande år har väl inte varit så lysande vad gäller kvantiteten bilder. Däremot har det varit ett av de intensivaste när det gäller mörkrumsarbete. En sammanfattning blir därför kort.
Utställningen "Konstnärer i arbete" genomfördes i februari i Konsthallen ABC.
Under hösten har jag kopierat mängder med porträttnegativ och satt kopiorna i två album. Jag har ett trettiotal kvar att kopiera som spiller över till nästa år.
2024 har jag tänkt fortsätta med porträttfotografering men också ge mig på något helt nytt, fotokonst. Fotografier som kan hängas på väggen hos vem som helst. Här finns ju en hel del förebilder bland kända fotografer, t ex Michael Kenna och Allen Koppe. Fine art photography kallas det visst. Så nu gäller det att förnya sitt bildseende.
Inte det bästa exemplet men som ingenjör kan jag tänka mig att ha den på väggen (och det har jag haft också).
Eders Hängivne
En traktor på konferens
Om Bolinder Munktell som prydnad
På toppen av Färingsö ligger Sånga-Säby Konferensanläggning. Ett komplex av många byggnader och gröna parker intill Mälaren. En av sommarens utflykter gick dit eftersom min fru ville visa sin dotter denna plats och chauffören gick med på att åka dit.
Av någon anledning står det en gammal traktor från Bolinder Munktell där vid ingången till området, vilket får mig att fundera på om anläggningen är till för konferenser bönder emellan. Jag tror inte de har tid med sånt.
Ur traktorförarens synvinkel
BM Terrier. Jag är lite fundersam på symboliken där. Kopplingen mellan traktor och terrier syns mig inte självklar.
Traktorn duger väl som museal prydnad på Färingsö som har gott om åkermark. Tankarna går osökt till en traktorfabrik i Kiev...
Den duger som rekvisita vid modellfotografering också
Eders Hängivne
PS
Olympus µZOOM:115 med Kodak Color Plus 200
När negativet verkar tomt och innehållslöst
Om en överraskning
Det är lika bra att erkänna. Trots mer än 50 års fotograferande misslyckas jag ibland. Kanske mest för att jag envisas med att fotografera i befintligt ljus.
Jag skannar alla mina negativ istället för att göra kontaktkartor. På det viset kan jag sedan studera negativen bättre och se vilka som duger att kopiera i mörkrummet. Men om negativen är mycket tunna så hittar inte ens skannern något med de vanliga inställningarna utan jag måste skanna ett område på remsan för att få ut något användbart. Den här gången var det så. Jag kunde se att negativet innehöll något p g a några gråa fläckar men det fanns inga kanter att avgränsa mot. Så här blev bilden efter skanning.
Och så här ser negativet ut.
När negativet är så här tunt blir exponeringstiden i mörkrummet mycket kort. Då är det bäst att använda ett långsamt papper (läs lågt ISO). Man kan ju använda ett gråfilter också om man kan få fast det på förstoringsapparaten.
Här nedan är en råkopia av bilden på papper. Det går att göra mer, t ex att pjatta över ansiktet för att ljusa upp det lite mer. Det är mycket svårt att få det bra. Det blir gärna för mycket. I den färdiga bilden nedan har jag inte konstrat något alls. Man kan betrakta det som en råkopia för fortsatt arbete. Exponeringen är ok men finliret fattas. Egentligen är den bara gjord för den här bloggposten. Titta inte på den dåliga kvalitén. Det man ska se här är att det, trots att negativet ser nästan tomt ut, ändå går att få teckning i allt det mörka.
Ilford MG RC warmtone pearl 8x10". Max kontrast som min Meopta klarar i 16 sek och f11. Framkallad i Wariobrom WA. Bildstorlek 18x18 cm. Allt antecknat i min mörkrumsbok så att jag kan upprepa om jag skulle behöva någon gång utan att köra hela inkörningsprocessen från början.
Eders Hängivne
PS
Den porträtterade gitarristen heter Torbjörn Carlsson och har sin egen inspelningsstudio, Memoria Music, i centrala Åmål. Vi är jämnåriga skolkamrater men Torbjörn gick i parallellklassen. Vi har spenderat en del tid tillsammans under skolåren. Torbjörn har gjort åtskilliga produktioner och konserter tillsammans med Björn J:son Lind. Själv kallar han sig för ljudkonstnär.