3,5/75

Betraktelser från Montreal -6

Om lite av varje och gospelsång

Idag gick mina flickor till botaniska trädgården. Det var märkligt nog lite folk i parken förutom växtligheten som verkligen har kommit igång. Jag erbjöd dem att ta med digitalkameran, ni vet flickor och blommor, men de chockade mig med att avstå.

Själv tog jag mig in till Place des Arts för lite gatufotojakt med Zeissen och Sonnaren. Det gick bättre idag än igår men särskilt lätt var det inte. Kände mig lite ringrostig dessutom. Och jag har blivit kräsen, inga ryggar, inga bilder rätt in i folkmassan och inte folk som äter. Jag sökte geometrier och skuggor att bygga en komposition omkring och intressanta människor att få in där. Det finns egentligen hur mycket som helst men, som sagt, jag har blivit kräsen.

Tunnelbanan i Montreal har ett par egenheter. Den går på gummihjul som en buss. Den har också gummihjul mot sidorna, som stödhjul för att hålla sig på "spåret". Man kan tycka att tågen borde bli tysta av det men det är tvärtom. I Stockholm går de tystare. Jag undrar förstås också var de får kraften ifrån. Det vet jag inte ännu. I Montreal kör tunnelbanan högertrafik. I Sverige kör ju all spårtrafik vänstertrafik. En station har båda spåren i mitten och perrongerna på var sida om spåren. Man måste alltså se till att gå till rätt perrong. Lite opraktiskt tycker jag som är van en perrong i mitten på de flesta stationer. Nog om tunnelbanan.

Eftersom jag körde analogt större delen av dagen så blir det bara lite bilder från kvällens Gospelkonsert. Dottern sjunger i en gospelkör och idag sjöng de utomhus och delade ut flyers inför sin avslutande vårkonsert före sommaruppehållet. Det blir bilderna från idag.

En del av den förbipasserande (ofrivilliga) publiken tycktes bli upplivade av sången.

Den inspirerande och roliga körledaren.

Mellanformataren

Dela:

Betraktelser från Montreal -2

Om ditten och datten i en storstad

Jag har med mig en mini-PC. Allting med den är minimalt men jag har lyckats installera Lightroom i den i alla fall. Det fungerar dock som att simma i sirap. Men den passade bra för bagaget. Lätt, alltså. Därför är i stort sett alla bilder obehandlade. Jag har inget tålamod med långsamma verktyg.

Fontäner direkt ur trottoaren var en kul grej för alla som hade lust att bli blöta. Nere till höger syns de skuttande strålarna som var roliga att se men så svåra att fånga. Där lyckades jag inte fånga en enda bild.

Tunnelbana finns och är troligtvis längre än Stockholms men har färre linjer. De gula ränderna till trots är det här den Gröna linjen.

Alla träd med en större diameter än 30 cm är skyddade i Montreal. Man måste ha tillstånd för att ta ner ett sådant träd. Min svåger trodde dock inte att han skulle få något problem med att få tillstånd att ta ner detta döende träd. Problemet är snarare hur han ska få bort det.

Mellanformataren

PS
Dagens utsikter är blå himmmel med klart lysande sol och 27 grader i skuggan. Den svenska  vintern är redan ett fjärran minne =) 

Dela:

Att göra eller att taga en bild, det är frågan

Om tidsfaktorn i bildskapandet

För ett par år sedan gick jag en kurs på Fotografiska där handledaren  presenterade en linje för att förklara skillnaden mellan att göra eller att ta en bild.

Göra                                                                                                                                                  Ta
<------------------------------------------------------------------------------------------------------->
Långsamt                                                                                                                                  Snabbt 

Han menade att olika typer av fotografi hamnar någonstans på denna tidslinje.

Exempel i göraänden:

Arkitektur: 
Man har gott om tid på sig att studera motivet. Man kan gå dit vid olika tider på dagen, vid olika väder, olika årstider. Byggnader står tålmodigt kvar och fotografen har som regel tillgång till den under en lång tid. Det handlar mer om fotografens tålamod med sig själv och att invänta rätt tillfälle.

Gripsholms slott 

Stilleben eller produktfotografi:
Här är det ju fråga om fotografens förarbete i hög grad. Att slutligen ta bilden är bara avslutningen på ett en kortare eller längre tids arbete med att arrangera objektet, ljussättningen och andra detaljer.

Teservis 

Exempel i Taänden:

Sportfoto:
I sportfoto gäller det att fånga de viktiga och kanske avgörande  ögonblicken. Målen, knockouten, kroppen över ribban, det ilskna uttrycket i kastet o s v. En sportfotograf förbereder sig förstås till viss del i Göraänden. Han placerar sig nära där det borde hända intressanta saker. Vid målområdet t ex. Men sen är det till att vara på alerten och TA året sportbild i rätt tiondels sekund.

Hoppsan! Det här gick inget bra... Jag placerade mig vid ett intressant hinder där det borde hända saker och sen gick mycket på sekvenstagning.

Barnfoto:
Frånsett sovande barn som man gladeligen kan placera i Göraänden, är vakna barn något av det svåraste jag vet att fotografera. Jag har övat på tre egna och nu har jag två barnbarn dessutom. Det är svettigare än gatufoto! Spetsen på Taänden, om man säger så. Här gäller snabba slutartider och helst ett nervöst snabbt autofokus. Eller så skiter man i allt och så blir det som det blir.

Twist and shout. 1/60 och blixt duger inte...

Gatufoto:
Ligger för det mesta i Taänden men man kan förbereda sig rätt mycket i Göraänden genom att ta sig tid att hitta ställen med intressanta geometrier eller andra visuellt intressanta element att TA bilder i när rörliga objekt (människor mm) befinner sig på rätt ställe i kompositionen. Det är här man brukar tala om tillfällen som kommer som en snigel men försvinner som en blixt.

Screwed up. kfem, Vällingby 

Någonstans mittemellanexempel:

Porträtt och modellfoto:
Interaktionen mellan fotograf och modell ger rika möjligheter att ta lite tid på sig, ta om bilder. Både fotograf och modell kan snacka sig fram till en bild, skapa den tillsammans. Tiden är inte kritisk medan man bygger upp en pose men det gäller förstås att trycka av vid ett bra tillfälle.

TOG bilden mellan andra planerade GÖRA-bilder 

Nog med exempel. Man kan lätt förstå var olika typer av bilder hamnar på Göra-Ta-linjen. Ofta är det en blandning av  Göra i betydelsen att förbereda sig och Ta bilden i exakt rätt ögonblick. Sittande fågel är kanske mer i Göraänden än en fågel i flykt där det gäller att TA den vid rätt tillfälle. Landskap är väl nästan enbart en långsam process medan vetenskaplig höghastighetsfotografering naturligtvis ligger i den andra änden.

Man kan fundera över var fotografering med blixt egentligen handlar om....

Mellanformataren

PS
Som vanligt är det inte på fullaste allvar 

Dela:

The decisive moment

Om att ta bilden eller släppa den

Det var Henri Cartier-Bresson  som myntade uttrycket "The decisive moment", det avgörande ögonblicket. Att trycka på knappen i rätt ögonblick, att äntligen besluta sig för att ta Bilden. Jag har sett flera bilder av den här typen och det mest framträdande med flera av dem är att de inte är skarpa då de är tagna i flykten, så att säga. Här länkar jag till ett par exempel där motivet inte är skarpt även om en del annat är det. Bilder som är legendariska och tagna av Cartier-Bresson.

Mannen som hoppar över en vattenpöl.

Den cyklande mannen som dyker upp mellan en öppning mellan väggar nedanför en trappa.

(Som grädde på moset finns just dessa två bilder i större storlek på papper i dagens annonsbilaga från Fotografiska i Dagens Nyheter. Det visste jag inte när jag skrev det här inlägget igår)

Inom gatufotogenren har man ofta inte mycket tid på sig att fixa allt, som skärpa t ex. Man kan förbereda sig till en viss grad förstås. Ställa in bländare, tid och grov fokusering (om man vet var motivet kommer att befinna sig när man trycker av). Nu pratar jag förstås om att gatufotografera på det klassiska sättet med en helmanuell kamera och på film. Med en digitalkamera med snabb autofokus och det mesta på automatik  tar man antagligen perfekta bilder "hver gang". Men jag trivs med att göra det på det gamla sättet.

Nu till ett eget exempel på det avgörande ögonblicket. Det är ögonblicket som står i centrum.

Hur bilden blev till:

Jag var på väg upp i den Gula trappan vid Slussen och mötte den vite mannen halvvägs. Någonstans i mitt fotografiska bakhuvud anade jag en bild i vardande. När mannen passerat mig vände jag mig om och genade tvärs över trappan, fann en bra utsiktspunkt, vred bländaren till full glugg 2.0 (förödande för skärpedjupet förstås), kollade hastigt tiden (jag tror det var 1/60 från en tidigare bild i mörkret vid Slussen). Sedan försökte jag snabbt fokusera (manuellt) men träffade inte riktigt rätt innan mannen var precis där jag ville ha honom. Jag tryckte av. Mannen var där i öppningen kanske en halv sekund. Inom denna korta tidsrymd skulle jag placera min 1/60 på "rätt ställe", d v s ta bilden. I sådana ögonblick tänker jag inte, jag trycker bara. Jag tar hellre bilden än släpper den. Lite som Cartier-Bresson. Med den skillnaden att jag inte blir berömd på kuppen.

Nyligen hade jag med den här bilden till min fotoklubbs fikabildstävling. En namnkunnig domare skulle utse en vinnare. Han gillade den här bilden men släppte den p g a oskärpan på den vite mannen. Då frågar jag mig: Vad är det som skiljer min bild från Cartier-Bressons omhuldade och älskade bilder tagna på samma sätt? Är det namnet på fotografen? Är det bildens ålder (min är ju inte ens ett år gammal)? Är det något fel på motivet? Varför är skärpa det avgörande beviset för en bilds kvaliteter? Ge mig gärna en ledtråd!

Jag är nöjd med bilden. Ok, jag hade varit ännu mer nöjd om skärpan suttit på rätt ställe men jag anser att skärpa inte är allt i den fotografiska världen. Jag kanske borde börja kalla mig för en fotografisk impressionist =)

För övrigt kan man associera till andra saker utifrån bilden men det kräver förstås lite fantasi av betraktaren.  Jag ska inte ens exemplifiera var mina egna tankar förde mig utan låta dig associera fritt, gärna i en kommentar.

Mellanformataren

PS
Jag kommer att länka upp detta blogginlägg på sidan Ellens Fotografiska på Facebook där vi uppmanas att föra ett bildsamtal. Eftersom bilder som förstoras i Facebook knappast gör skäl för epitetet förstoring tyckte jag att det är bättre att se på bilden här där den blir något större.

Dela:

2012 i backspegeln

Om planer och utfall

I början av 2012 hade jag intentioner för det nya året. Inga nyårslöften som tidigare år, bara några mål att arbeta mot. På min profilsida har de stått att läsa under året och har varit;

Porträtt i miljö
Gatufotografi
Träd
Teknik och jobb
Dokumentär
Kommentarer till samtiden

Fotoböcker
Utställningar
Mörkrum

Portätt i miljö
Det har varit lite trögt med det här, kanske mest för att det blivit väldigt lite gatufotografi under året. På Midsommargårdens höstutställning ställde jag ut sex porträtt tagna i olika miljöer. Nu hänger den utställningen kompletterad med några fler bilder i en korridor på jobbet. Ett fåtal av visitkorten som också hänger där har försvunnit och till dags dato resulterat i ett porträttjobb. Märk väl att alla bilder jag ställt ut har varit tagna på film och kopierade i mörkrum och det är just det som jag deklarerar att jag vill göra. Via kontakter på Facebook har jag fått ännu ett porträttjobb av det större slaget men det infaller inte förrän i januari. Det har varit trögt i starten kan man säga men det artar sig.

2012-05-01

Gatufotografi
Det är sorgligt men sant. 2011 var jag ofta inne i city och fotade. 2012 bara ett fåtal gånger och jag är ledsen att det inte blev mer.

Juli 2012

Träd
Det började med en magisk morgon i början av mars på en äppelodling på Munsö. Frosten dekorerade varje grässtrå med sina diamanter. Solen höll på att stiga och dimman var på väg att lätta. Lite senare blev det ett par ekar som stod där i ensamt majestät en bit ifrån varandra. Det är något speciellt som händer när man får för sig att fokusera på något, man ser plötsligt motiven. Vart vi än åkte såg jag fina träd vars adress jag noterade i minnet och återvände till senare för att ta bilder. Bilden nedan vann klubbens tematävling på temat träd i höstas.

2012-06-17

Teknik och jobb
Jag är fortfarande kvar på uppdraget med fotoförbud så det blev naturligt nog få bilder. Jag hittade dock ett och annat. Här en teknikbild från ett loppis i Skå på Färingsö. Vad sägs om lite klassisk svensk teknik?

Hagström och Husqvarna. 2012-08-05

Dokumentär
Det händer en del hemma i min hemstad. Rivning och nybyggnation m a o. Det blev en del fotograferat de gånger jag varit hemma i syfte att dokumentera miljöer som försvinner eller förändras. Här är en bild på den numera rivna vagnexpeditionen vid Åmåls station tagen bara ett par månader innan den revs.

2012-05-25. Nu är det jämnat med marken.

Kommentarer till samtiden
Jag försöker lägga märke till samtidens egenheter och fånga dem på bild. Det är svårt men några bilder blev det.

Bönestund vid mobilaltaret. Juni 2012

Fotoböcker
Det blev bara en. Men jag har minst fem till på gång. Det tar bara en väldig tid att fixa bilder till dessa. De ska dessutom innehålla text så de kommer att ta ett tag att bli färdiga. Men det är riktigt kul med böcker. Här är den enda jag gjorde i år.

Januari 2012

Utställningar
Tidigare år har jag bara deltagit i en utställning. Klubbens höstutställning på Midsommargården. I år har det blivit fem.

2012 Åmåls Fotofest
2012 Gnestaplanket
2012 Stadsbiblioteket, Åmål (repris på Gnestplanket)
2012 Midsommargårdens höstutställning (MGFK)
2012 Miljöporträtt, SAAB Järfälla

Jag har också dekorerat min arbetsplats med några bilder som jag byter ut varje månad. De både betittas och pratas om och det är kul.

Mörkrum
Mörkrummet har varit flitigt använt i år. Tyvärr kan jag inte göra större kopior än 24x30 cm hemma och jag har börjat leta efter andra mörkrum för att tillfredsställa mina mörka begär och dessutom kunna göra större kopior. Det är något visst med varmtonade fiberpapperskopior.

Nu ser jag fram emot 2013 och håller som bäst på med att fundera på lämpliga projekt. Som tidigare kommer de att synas till vänster i min profil. Sannolikt kommer jag att fokusera på färre projekt medan många motivområden ligger konstant i bakgrunden. Jag slutar inte gatufotografera t ex men gör inget specifikt projekt av det. Det bara finns där, liksom. Lika naturligt som att andas.

Mellanformataren

Dela: