Gatufoto med Panasonic GF2 + fotokungarna

I onsdags sken solen och jag fick spritt i benen. Istället för att mögla bakom skrivbordet tog jag nya Panasonic GF2 på en rejäl promenad i ljuset.

Ibland kan jag vara lite besatt av att vara effektiv. Jag funderar alltid på hur saker och ting kan göras mer optimalt, allt från att fylla diskmaskinen till hur jag disponerar min tid. Nöjt kom jag på att jag kunde kombinera lunch med motion, testfotograferande och ett ärende till Fotokungen på Söder.

Med solsken i blicken gick jag från redaktionen i Gamla stan upp mot Slussen och Södermalm. Den krispiga vinterluften och klara himmlen skapade ett ljus som jag brukade älska när jag fotograferade med diafilm.

"Pannan" fick hänga på magen. I centrala Stockholm, och i Gamla stan i synnerhet, är det ingen som reagerar på att man ser ut som en turist. Med den nya 14 millimeters pannkakan känns GF2 verkligen inte som en systemkamera. Den andra pannkakan 20/1,7 hade inte varit fel att ha i en ficka som komplement. Tjugan känns betydligt rejälare än 14/2,5 som är extremt lätt, men sånt bryr jag mig inte så mycket om. Det viktigaste är att prylarna funkar.

14/2,5 ger lagom mycket vidvinkel för att vara ett allroundobjektiv, men många gatufotoentusiasterna väljer säkert hellre 20/1,7 som ligger nära de klassiska gatufotobrännvidderna 35 och 50 mm i småbildsformatet.

Att jämföra brännvidder mellan olika sensorformat är onödigt krångligt. Tänk om alla kunde lära sig att prata om bildvinklar istället?

Efter att jag fått i mig lite föda styrde jag mina steg mot Fotokungen för att köpa en ögonmussla till min Canon Eos 1D Mark IV. Dom ryker lätt av i stridens hetta och jag skulle gärna se att de var av metall och skruvades fast.

När musslan väl är av ändras diopterjusteringen hela tiden eftersom det är musslan som ska skydda inställningen. Jag hade hellre sett att Canon kopierade Nikons lösning med att man drar ut ratten innan man kan ändra inställningen.

Canon har faktiskt skickat vidare min synpunkt. Jag har tidigare bett om att kunna fotografera i liveview med skärmen släkt. En analytiker på Canon frågade hur katten jag då skulle kunna komponera bilden. Med en genomsiktssökare i blixtskon eller bara genom att sikta från höften svarade jag och skickade med länkar till fotografer som jobbar så. Jag hoppas att Canon även lyssnar denna gång.

När jag steg in på Fotokungen stod en av säljaren i en stor låda och lastade ur kartonger med nikonväskor. Säljarna suckade lite över att någon kommit på att packa små väskor i stora kartonger. Den som varit inne på Fotokungen vet att det är en väldigt liten butik. Ändå har de det mesta.

Tyvärr hade de ingen ögonmussla till min kamera inne. Canon hade bara en i lager och den beställdes. För att jag inte skulle gå tomhänt hem fick jag köpa den som satt på deras demokamera istället. Det är bra service.