Redaktör'n

Tankar om fotografi från Fotosidans redaktör Magnus Fröderberg.

Power Meet bjuder på bilder

Hur tänkte jag egentligen? Eller rättare sagt: varför gör jag inte som jag egentligen tänkt?

Precis som förra året och förrförra året så plåtade jag cruisingen på Power Big Meet i Västerås. Inför årets upplaga av raggarträffen så hade jag bestämt mig för att besöka utställningen och campingen där jag aldrig varit.

Men en kombination av jobb och tillfällig tankeförlamning gjorde att jag gick i de gamla kända fotspåren och styrde kosan mot cruisingen. Det var först när jag fick höra att mina fotokompisar Malin Jochumsen, Ola Billmont, Jimmy Dovholt och Knut Koivisto åkt till campingen som jag kom ihåg mitt löfte till mig själv.

På cruisingen finns det alltid något utöver det vanliga att fotografera. Höjer du kameran så poseras det villigt.



I vardagen kan det vara ett problem att folk inte vill bli fotograferade. På Power Meet är det ett problem att nästan alla vill bli fotograferade. Så fort jag höjer kameran mot något så höjer denne handen till en hälsning. Oftast med en bira i näven.

Och vad är problemet med det då? Jo, det blir lite enahanda till slut. Visst är det kul på några bilder men inte på alla. Jag vill gärna ta mer dokumentära bilder där min närvaro inte påverkar vad som händer.

Min metod för att ta opåverkade ögonblicksbilder är att vara snabb så att jag hinner ta bilder innan jag blir upptäckt. Det lyckas naturligtvis inte alltid.

Eller så passar jag på när folk tror att jag fotat klart deras poserande. Det går också att säga till en del "låtsas som att jag inte finns och gör som du brukar". Den senare metoden fungerar bara med en del.

Det här paret kan knappast ha missat mitt blixtrande, men de brydde sig inte utan fortsatte dansa.
Tack för det.

Med teleobjektiv blir det naturligtvis lättare att ta bilder utan att påverka det som sker. Jag håller på att testa nya Tamron SP 85/1,8 VC USD, så det fick sitta på ena kameran under dagen. På kvällen bytte jag till ett Sigma 50/1,4 Art.

Här är tre bilder tagna med Tamron Sp 85/1,8 VC:

Om jag ska ge ett tips så är det att identifiera händelsecentrum. Alltså platser där det händer lite mer. Under cruisingen blir det ofta köer vid bensinmackerna. Jag är lite dålig på att hänga kvar på en plats, men det kan vara lönande. Jag stannade i alla fall några minuter vid både Preem och OKQ8.

T-korsningen vid Preem längs kortegevägen.

OKQ8

OKQ8

OKQ8

Ett annat tips är att våga snacka med raggare och åskådare. Alla som jag mött är väldigt trevliga. En sann folkfest.

Avslutar detta maratoninlägg med några blandade bilder:

Jag vet att det är många bilder, men jag undrar ändå vilken du tycker bäst om?

Postat 2016-07-10 14:17 | Läst 10250 ggr. | Permalink | Kommentarer (19) | Kommentera

Livet och kärleken på Power Meet

Bilträffen Power Meet i Västerås har blivit ett måste för mig. Inte för bilarnas skull, utan för folkets, festens och stämningens skull. Liksom förra året koncentrerade jag mig på kvällscruisingen.

Power Meet bjuder på mycket folk och många fina bilar. Ett problem om man är ute efter att fotografera folk istället för bilar är att nästan alla ska posera när man höjer kameran. Skål, skål!

Så att försöka fånga naturliga ögonblick utan att använda långa telen blir en utmaning. Jag använde en 24-70/2,8-zoom och en ljusstark normal, 50/1,2. Fast utmaningen gör ju också att det blir mer stimulerande att plåta.

I år hann jag med drive-in-bröllopen som jag plåtat en gång tidigare.


Brudgum i bilkö


Stolta föräldrar


Lyckligt par


Vissa bröllopsgäster lämnade inte ens bilen under vigseln.

Jag vet inte om mina bilder kan kallas gatufoto eller dokumentärfoto. Jag vet inte ens om de är intressanta för andra. Men jag hoppas att jag till slut ska få ihop tillräckligt med bilder för att de ska säga något om fenomenet Power Meet och människorna som kommer dit.


Langos hör folkfester till, men det är inte alltid lätt att äta.

Gatufoto kan bli lite flyktigt och ibland gillar jag att jobba mer som en dokumentärfotograf, det vill säga att hålla mig kvar i en miljö och komma människor närmare. Jag tog chansen och hängde ett tag med den här sköna Västerås-familjen.

Gatufotografer försöker ofta jobba snabbt och diskret för att inte bli upptäckta och på så sätt inte påverka skeendet. En dokumentär fotograf väntar istället tills de avbildade vant sig vid fotografen och återgår till det normala. Den här familjen slutade snabbt bry sig om kameran.

Crusingen är för många höjdpunkten på Power Meet och här kommer en liten bildkavalkad.


Det här sköna gänget kom bara 50 meter innan trafikpolisen satta stopp för ekipaget.

Jag önskar att jag hade haft möjlighet att kunna fotografera under lördagskvällen också – ju mer man jobbar desto fler bra bilder får man. Men jag får trösta mig med att jag kommer att gå all-in på en annan stor svensk folkfest i sommar.

Postat 2015-07-05 01:19 | Läst 7683 ggr. | Permalink | Kommentarer (16) | Kommentera

Power Big Meet bjuder alltid på bilder



Till sommarens höjdpunkter hör Power Big Meet i Västerås – Nordens största raggarträff. Det är en bildmässig guldgruva som jag försöker pricka in i kalendern varje år.

I år struntade jag i att besöka eventområdet utan åkte bara till cruisingen på lördagskvällen i centrala Västerås. Fem av mina gatufotokompisar åkte dit redan på morgonen, men jag visste att det är på först kvällen som det blir riktigt drag.


Joel Brogmar

Till skillnad mot mina vänner så går jag inte runt med en lätt Fujifilm-kamera eller har en liten Ricoh GR i fickan. Jag är tungt pressfoto-beväpnad med två stora kamerahus, blixt och fyra-fem objektiv. Här händer det saker hela tiden och jag vill missa så lite som möjligt.


Jimmy Dovholt


Jessica Storbjörk och Cathrine Winberg

Att ha så mycket prylar med sig har naturligtvis sina nackdelar. Förutom det uppenbara – att det är tungt, så kan man skrämma vissa och blir rätt klumpig när man ska hoppa in i en raggarbil från bakändan.

Jag märkte inte av någon som tyckte att jag var skrämmande. I andra sammanhang kan folk känna "oj, kommer jag i tidningen nu". Men här är folk som regel glada att komma på bild. Jag är van att bära tungt. Och klumpigheten är jag också bekant.

Trots att jag kom rätt sent vid 19-tiden var det rätt lugnt och få bilar som rullade runt. Jag blev orolig för att jag satsat på fel kväll. Att alla gav järnet på fredagskvällen istället.


Väktarna förbereder sig inför natten

Men så sakteliga ökade stämningen och mängden raggarbilar.

Stämningen blev hetare ...

... och hetare ...

... och ännu hetare:

Men som alltid falnar partylågan till slut ...

... och det är dags att gå hem.

Postat 2014-08-29 21:30 | Läst 7635 ggr. | Permalink | Kommentarer (10) | Kommentera

Hett och svett på cruising i Västerås

Power Big Meet är den största bilträffen i Norden och en gottepåse för fotografer. Rena blandgodiset - det finns motiv för alla slags fotografer.

Förra året besökte jag huvudevenemanget ute på ett flygfält strax utanför Västerås. FS-medlemmen Nils-Erik Larson var där i år. Liksom Björn Björnson.

Jag siktade istället på den berömda kvällscruisingen i år. Jag försökte hitta information på nätet om hur det gick till, men internet verkar inte riktigt nått fram till raggarna. På vlt.se kunde jag i alla fall läsa att det skulle hållas drive-in-bröllop klockan 19.

Trycket från de väntande 44 bröllopsparen var så stort att de drog igång redan innan 19. Jag hann till andra omgången. Tre par vigdes parallellt i varje omgång.

Jag pratade med några av prästerna och de berättade att vissa varit tveksamma till drive-in-bröllop när de drog igång för fyra år sedan. Tänk om de gifter som en kul grej? Nu visar statistiken att paren som gifter sig på Power Big Meet har varit tillsammans betydligt längre än genomsnittsparen. Succén beror alltså inte på att det är en kul grej utan på att kyrkan kommit till raggarnas egen miljö.

Under tiden pågick den fria cruisingen ganska stillsamt på gatan intill. Först när solen gått ner började det bli tätt med raggarbilar och stämningen kom på topp.

Efter bröllopet är det cruising. I framsätet av denna bil satt den New York-baserade fotografen Linus Sundahl Djerf som varit aktiv en hel del på Fotosidan. Han träffade paret förra året och fotograferade dem. När han hörde att de skulle gifta sig var han naturligtvis tvungen att komma tillbaka till Sverige.

Vissa fotografer är mest intresserade av bilarna. För mig är det personerna vad som händer som är intressant. Jag började mig att ställa mig där jag fick lite motljus innan solen gick ner för att få fram sommarkänslan.

Jag gick så nära jag kunde för att man ska komma in i det som händer och känna stämningen.

En del hade kört från Skåne bara för att titta på bilarna.

Publiken var väldigt blandad i början på kvällen.

När solen gått ner åkte blixten av och de ljusstarka objektiven på, en 24/1,4 och en 85/1,2. Det svåraste är inte tekniken utan att få varierade bilder som visar stämningen utan att folk poserar på alla bilder.

Samling vid pumpen.

Vid midnatt kände jag att jag bara upprepade mig och orken började tryta. Nästa år kanske jag tar nattpasset.

Postat 2011-07-09 22:33 | Läst 25138 ggr. | Permalink | Kommentarer (31) | Kommentera