Redaktör'n

Tankar om fotografi från Fotosidans redaktör Magnus Fröderberg.

Gatufoto med mobilen – Tema: Rosa

Klockan halv sju på morgonen är jag ingen pigg fotograf, men alla år av fotograferande har skapat en viss ryggmärgsreflex som kan väcka min trötta hjärna. När jag såg familjen ovan på Arlanda ryckte jag upp mobilen och tog några bilder. Det fanns inte tid att plocka fram systemkameran ur ryggsäcken.

Familjens vurm för rosa påminde mig om en bild som jag tog för ett och ett halvt år sedan på Götgatan i Stockholm.

Postat 2022-06-25 19:15 | Läst 383 ggr. | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera

Kosläpp för gatufotografer

Löning, vårsol, slopade restriktioner och en vilja att demonstrera för Ukraina gjorde att det var mer folk på gatorna i Stockholm i går lördag än jag sett på flera år. Och det kryllade naturligtvis även av gatufotografer.

En lång period med hemarbete har gjort att jag nästan börjat klättra på väggarna. Lusten att komma ut på stan och röra på påkarna var intensiv. Och jag var knappast ensam om känslan. 

Stockholms gator kryllade med folk på ett sätt jag inte sett på flera år. Förutom folkvolymen tog det mig en stund att förstå vad som mer var nytt – att bara en av tusen bar munskydd.

Vårsol och blå himmel får en del att fram kameran. Men jag tror att flera av dem som hade kameran med sig på stan var ute för att dokumentera demonstrationerna för Ukraina eller för att fotografera folk på stan.

Den här mannen fotograferade med en demonstration sin Leica M5 med Voigtländer 35 mm f/2,5 och Ilford Delta 400. Leica M5 är en underskattat modell. Smart och praktiskt utformad, men illa omtyckt för att den inte ser ut som andra M-modeller. Leica gjorde aldrig om det misstaget.

Både på Sergels torg och Norrmalmstorg pågick demonstrationer för Ukraina. Det ryktas om att en del demonstranter sökte sig till den ryska ambassaden.

Efter demonstrationen på Norrmalmstorg stötte jag på dessa tre gatufotografer: David Schmidt som bland annat fotograferade med en Widelux F8 panoramakamera, Nils-Erik Larsson med sin nya Fujifilm X100V och Payman Hazheer som fotograferade i svartvitt med Leica M10 Monochrome och Leica Q2 Monochrome.

Jag hann inte med någon längre runda tyvärr, men här föjer några hyfsade skott.

Postat 2022-02-27 11:13 | Läst 1167 ggr. | Permalink | Kommentarer (4) | Kommentera

Fotoåret 2021 – med tydliga spår av Corona

Dags att summera året 2021 som gatufotograf.

Precis som 2020 fick jag och Joakim K E Johansson stryka vår årliga gatufotoresa. Vi har pratat om att åka till Prag, Krakow och Rom, men vi får se vart vi åker och när det blir. 

I stället har det blivit mycket fotograferande på hemmaplan i Stockholm. Det är inte alls fel. Förr kände jag att utlandsresor gav bilder på en nivå som jag har haft svårt att fånga hemma, men på senare tid har känt att jag fått lättare att hitta bilder här. Antagligen beror det på en mix av erfarenhet och hängivenhet.

Det här har gett mig en nytändning. Jag är kanske i ett flow? I så fall gäller det verkligen att fortsätta hålla igång för att dra nytta av den positiva kraften.

Så löftet för det nya året får bli att fotografera mer. Spelar man inte så vinner man inte heller.

Men vad ska jag göra med alla bilder? En del sätter samman utställningar och fotoböcker. Jag känner inte att jag är redo för det – mitt fokus ligger på att ta nya bilder. Jag tänker att jag kan ägna mig åt att göra fotoböcker när jag blir gammal, ungefär som Elliot Erwitt.

Men visst, en dag är kanske högen med bilder från Stockholm så stor att jag kan göra en bok och hålla rätt hög genomgående kvalitet.

Jag har också en annan bildhög, men temat på den vill jag inte avslöja än.

Som gatufotograf går det inte bara att få en idé och sedan ta bilderna till projektet på några veckor. Det tar år och många tusen steg per bild att få ihop något vettigt.

Det tredje projektet, och det som antagligen först bär frukt, är ett samarbete med Joakim K E Johansson. Man kan säga att startskottet för projektet gick när vi gjorde en workshop i gatufoto på uppdrag av Fotografiska 2019. Jag räknar med att vi kan visa upp lite olika resultat av projektet om två-tre månader.

Som vanligt är jag nyfiken på vilken eller vilka av mina bilder du fastnar mest för. Det är väldigt lärorikt och intressant att höra.

Här kommer ytterligare bilder från året som gått.

Postat 2022-01-22 11:50 | Läst 1599 ggr. | Permalink | Kommentarer (10) | Kommentera

Yes! Jag lyckades faktiskt fånga några fler ögonblick på gatan i år

Jag brukar lägga ner gatufotandet i november. Allt talade för att så skulle ske i år igen, mycket på jobbet, många frilansuppdrag som skulle levereras och på det mörkt och ogästvänligt väder. Därför gjorde jag ett förhastat avslut i mitt förra blogginlägg.

När man rannsakar sig själv kan man oftast göra mer och tidsbristen visar sig bara delvis sann. Efter en veckas roadtrip med besök hos olika biltillverkare i väst tvingades jag lämna in ett objektiv till reparation. Det hade fått närkontakt med det hårda golvet hos Volvo i Göteborg. Väl inte i stan var motståndet mot en fotorunda minimalt och lätt att besegra.

Detta skedde en knapp vecka före jul och kommersen intensiv. Jag beslöt mig för att försöka fånga detta på bild, samtidigt som jag ville hålla mig lite på avstånd och inte gå in och trängas i några butiker. Ni vet varför.

I Gamla stan var det trångt på Stortorget där det hölls julmarknad. Perfekta förhållanden för en ficktjuv kan man tänka, men icke. I ett hörn stod en polisbuss uppställd. På trappan till Börshuset stod en konstapel som berättade att de bestämt sig för att detta skulle bli den första julmarknaden utan någon anmäld fickstöld sedan 1310. På andra sidan torget stod en kollega och kollade in folkmassan demonstrativt.

När ljuset föll drog jag mig till Kungsträdgården där det går att åka skridsko. En aktivitet som gör sig snyggast på bild i skymningen.

Sporrad av de många bildmöjligheterna som jag uppstod bestämde jag mig för att åka in till stan igen under Annandagen. Jag tänkte att det blir kanske ännu mer kommers när mellandagsean drar igång? Men icke. Det var rätt dött på stan.

Istället för rea-kaos blev det fokus på hur folk klär sig. Ingen kan väl ha missat att nästan alla klär sig i svart. Det har jag länge försökt fånga, men aldrig lyckats fullt ut trots att det spontant låter rätt enkelt. Men det är inte helt lätt att få till en bild som är så stringent, komplex och välkomponerad som jag önskar. Bilden överst är kanske mitt bästa försök hittills. Här är annat försök:

Ytterligare en anledning till att jag tagit fler gatubilder under vintern än vanligt är att jag sporras av ett projekt som jag och Joakim K E Johansson håller på med. Det är inget fotoprojekt, men det fokuserar helt på gatufoto. 

Berätta gärna vilken bild du fastnar mest för!

Här är lite fler bilder från december:

Postat 2021-12-28 20:32 | Läst 1519 ggr. | Permalink | Kommentarer (4) | Kommentera

Gatufoto med Canon Eos R5 och R6

Testet av Canon Ros R5 och R6 fortsätter. Jag tog en tur på stan med R5 och R6 för att se hur kamerorna och mina nya RF-objektiv fungerar för gatufoto och reportage.

Den klassiska brännvidden för gatufoto är 35 mm (för småbild) och jag använder ofta Canon EF 35 mm f/2 IS USM med en 5D Mark IV för gatufoto. Så jag skaffade nya RF 35 mm f/1,8 IS Macro STM till min Eos R5. Jag var lite orolig för att STM-motorn skulle vara lika långsam som i EF 50 mm f/1,8 STM, men jag kunde snabbt konstatera att objektivet fokuserar mycket snabbt. 

När jag köpte objektivet missade jag att motljusskydd inte ingår. Motljusskyddet som säljs som tillbehör är en avskärmande ring av samma typ som finns till pannkaksobjektiven. Eftersom det är 52 mm filtergänga tog jag och skruvade av ett Nikon HN-2 motljusskydd från ett av mina Canon FD-objektiv och skruvade på RF-objektivet.

De lätta R-kamerorna och det här lätta och kompakta objektivet bildar en mycket smidig kombination som man orkar bära runt på i handen timme efter timme. 

Under gårdagens tur på stan blev dock 35:an liggande i väskan. Ibland vill jag ha lite mer vidvinkel. Därför använder jag ofta EF 24-70/4L IS för gatufoto, men någon sådan finns ännu inte i RF-systemet. Dessutom är jag nyfiken på hur min nya RF 24-70/2,8L IS USM presterar. På en R5 blir det lite framtungt, men inte för tungt för att gå runt några timmar på stan med kameran på magen.

På Eos R6 satte jag min nya RF 70-200/2,8L IS USM som väger 400 gram mindre än EF-versionen och i 70 mm-läge är det nästan lika litet som 24-70/2,8:an. 

24-70/2,8 och 70-200/2,8 är en standarduppsättning för yrkesfotografer och jag tar mer än 95 procent av mina uppdragsbilder med dessa. I och med att RF 70-200/2,8 är betydligt lättare än tidigare versioner är det enklare att få jämnvikt när man bär en kamera på varje axel. Någon man uppskattar när man bär runt på kamerorna hela dagarna.

Under turen på stan använde jag nästan bara R5:an med 24-70/2,8. R6:an med telezoomen hängde på axeln nästan hela tiden, vilket inte alls var besvärande tack vare den relativt låga vikten.

Några bilder blev det i alla fall med R6 och RF 70-200/2,8:

Det finns mycket gott att säga om RF 70-200/2,8L IS USM förutom att priset är högt och att man inte kan använda objektivet med telekonvertrar. Fokuseringen är blixtsnabb, skärpan är fantastisk och bakgrundsoskärpan är krämig. Men framförallt är hanteringen smidig tack vare lägre vikt och mindre format. Zoomringen har dock lite lång vridning vilket inte är bra för sportfoto.

Det finns många olika autofokusmetoder att välja mellan i Eos R5 och R6. Lägg tid på att lära dig skillnaderna för att få maximalt ut av din kamera. Med R6 och telezoomen valde jag det motivigenkännande läget med initierad startpunkt i mitten. Då följer autofokusen det motiv man valt oavsett hur man komponerar.

Med R5 och normalzoomen valde jag istället Zon-AF med stor mittzon eftersom jag som regel har huvudmotivet i mitten och ibland tar bilder utan att kolla i sökaren.

Här följer några bilder tagna med Canon Eos R5 och RF 24-70/2,8L IS USM. Först två från Vällingby och resten från centrala Stockholm.

Autofokusen levererade verkligen och objektivet är imponerande skarpt. Ergonomi hos R5 och R6 är väl genomtänkt och fungerar i princip som en Eos 5D Mark III eller Mark IV. Men det har tillkommit en praktisk detalj: en tredje inmatningsratt. Det gör att man alltid snabbt kan ändra tid, bländare och exponeringskompensation.

Den mekaniska slutaren är mycket diskret och i stadsmiljö är den ohörbar i praktiken. Med elektronisk slutare försvinner slutarljudet helt. En nackdel är aningen sämre dynamiskt omfång vid bas-ISO på grund av att kameran då bara lagrar med 12-bitars datadjup. Men vid gatufoto använder man ändå sällan bas-ISO. Det finns en svag tendens till rörelsedistorsion (rolling shutter), men inget jag tror någon noterar. Det är stor skillnad mot Eos R.

I kommande blogginlägg kommer jag att skriva om hur Canon Eos R5 och R6 fungerar vid andra typer av fotografering.

Postat 2020-08-02 17:35 | Läst 7633 ggr. | Permalink | Kommentarer (22) | Kommentera
1 2 3 ... 17 Nästa