Redaktör'n

Tankar om fotografi från Fotosidans redaktör Magnus Fröderberg.

Farmors pirra ett perfekt stativ

Dagens frilansuppdrag var att fotografera personal på Reumatikerförbundet. Bland de anställda hade en liten luden figur smygit sig in. Reumatikerförbundet har tagit fram en mjukdjurs-kanin som ska säljas till förmån för forskningen kring reumatism. Nu behövde kaninen fotograferas.

Eftersom jag var där för att ta personalbilder blev det lite improvisation. Jag bad om nål och tråd. Vi sydde fast trådar som vi sedan spände fast i mina farmors gamla pirra som jag har när jag ska dra med mig en massa utrustning.

Postat 2012-02-28 19:04 | Läst 6431 ggr. | Permalink | Kommentarer (3) | Kommentera

Bra jobbat Aftonbladet!

Idag skickade kungahuset ut tre nya bilder på den nya prinsessan. Bilderna var minst sagt amatörmässigt tagna helt utan vitbalansering. Enligt hovets informationschef är det en medlem i kungafamiljen som tagit bilden.

Originalbilderna (foto: kungahuset.se):

Expressen:

Aftonbladet:

Aftonbladets bildavdelning har lagt ner lite jobb på bilderna. Min tycker det är enklast att justera fel vitbalans på jpg-bilden genom att öppna dem i Adobe CameraRaw via Bridge.

Postat 2012-02-27 19:37 | Läst 8828 ggr. | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera

Fujifilm X-Pro1 kan vara gatufotografernas drömkamera

I fredags bjöd norska och svenska Fujifilm in till förhandsvisning av nya X-Pro1 på Arlanda för journalister och handlare. På plats fanns också tre japanska höjdare: chefen för produktplanering, chefen för utvecklingen av X-Pro1 samt pr-chefen. Även den europeiska pr-chefen (från Tyskland) var där.

Fujifilm X100 blev snabbt populär som nostalgikamera med retro-look, men framförallt som en bra kamera för gatufoto. X100 har varit ett teknik- och marknadstest inför lanseringen av X-Pro1. Under nio månader 2011 tillverkades och såldes 100.000 exemplar av X100. X-Pro1 ska tillverkas i 200.000 exemplar per år.

Läs nyhetsartikeln om X-Pro1 här

X-Pro1 ersätter inte X100. Med ett objektiv blir X-Pro1 omkring dubbelt så dyr som X100. Det verkade på japanerna som att X100 kommer att få en ersättare i framtiden, men de ville inte säga säkert. De var däremot tydliga med att den nya X-bajonetten kommer i fler kameror. Med tanke på det bland annat kommer en telezoom så är det inte alls säkert att nästa kamera med X-bajonett kommer att ha optisk sökare och liknande form som X-Pro1. Det kan mycket väl vara en kompaktare kamera lik Sony Nex-7.

För att öka skärpan har Fujifilm tagit bort lågpass-filtret som vanligtvis sitter framför sensorn. Filtret är till för att minska risken för färgskiftningar i olika mönster (moaré), men suddar ut bilden en aning. Genom att ha ett en mer slumpmässig upprepning av röda, gröna och blå pixlar påstår Fujifilm att risken för moaré försvunnit. De säger också att såväl detaljupplösning som skärpeintryck ska förbättras med deras färgfilter.

Frågan är hur Adobe CameraRaw och andra fristående program för råkonvertering kommer att kunna hantera färginterpoleringen. Japanerna rekommenderade sitt eget program och sa sig inte samarbeta med Adobe. De var inte heller inne på att licensiera tekniken till andra kameratillverkare.

Efter en och en halv timmes frågestund var det dags för lunch. Då sa en yrkesfotohandlare till mig "Inget av det som sagts spelar roll för om jag kan sälja kameran eller inte. Det är hur den känns i handen och hur sökaren är som spelar roll för proffskunderna."

Efter lunchen var det dags för testfotografering. Yrkesfotohandlaren tog kameran i handen och sedan till ögat: "Den här går att sälja som andrakamera".

Jag har själv varit nyfiken på kameran eftersom jag håller på med gatufoto. Idag använder jag Canon Eos 5D Mark II och Leica M6. I somras testade jag även Fujifilm X100 som jag tyckte fungerade bra för gatufoto. Jag har tvekat inför att köpa en Leica M9. Dels för att den är dyr och dels för att jag tvekar om den är bäst för gatufoto.

Fujifilm X-Pro1 är ungefär lika stor som Leica M9 men väger 150 gram mindre. X-Pro1 känns inte för lätt och har en rejälare känsla än X100.

Den som gillar Leica för den taktila känslans skull kommer kanske fnysa åt Fujifilm X-Pro1. Det är särskilt den manuella fokuseringen som är helt annorlunda. Leica har en utsökt mekanisk fokusering. Carl Zeiss och Voigtländer ligger inte långt efter. I X-Pro1 finns ingen känsla alls. Fokuseringsringen har ingen mekanisk koppling till linserna (precis som på X100). Det gör konstruktionen billigare. Objektiven kostar runt 6.000 kronor styck.

X100 fick kritik för att det krävdes ett himla vridande vid manuell fokusering. En uppgradering av mjukvaran rättade delvis till detta. Med X-Pro1 är det en helt annan utväxling och det går snabbt att vrida sig över avståndsskalan (som visas tydligt i sökaren).

Fujifilm har använt en kombination av konstrastavkännande och fasdetekterade i vissa kompakter men ville inte svara på varför X-Pro1 bara har kontrastavkännande. Jag gissar att det beror på att de köpt in Sonys 16 megapixelsensor som inte är anpassad för detta. Trots detta upplevde jag att autofokusen var blixtsnabb om det fanns något ställa in skärpan på. Just nu håller jag att testa Canon G1 X som inte har lika snabb autofokus.

Jag provade också motivföljande autofokus. Det brukar vara svårt för den här typen av kameror. Det fungerade inte lika bra som en vanlig spegelreflexkamera, men kameran lyckades ändå hålla en hyfsad serietagning trots alla mätningar som systemet måste göra.

Med låst autofokus eller manuell fokus klarar X-Pro1 att ta sex bilder per sekund. Det sackar efter ett dussintal bilder. Men vid gatufoto tar man inte heller lika långa serier som vid sportfoto.

Serietagningen på X100 är nästan helt oanvändbar eftersom det inte går att följa motivet i sökaren. Oavsett om man använder optisk eller elektronisk sökare i X-Pro1 går det att följa motivet i sökaren. Använder man elektronisk sökare blir det svart när man väl avslutat serien. Med optisk sökare går kontakten med motivet aldrig förlorad.

Jag tog några bilder på ISO 400 som verkligen känns knivskarpa. Jag tog även bilder på ISO 6.400. De uppvisar en viss utsmetningseffekt. Vill man slippa det får man använda råformat (som med de flesta kamror idag).


Full upplösning här

Diskret kamera och slutare
En viktig faktor för en gatufotograf är hur diskret en kamera är. X-Pro1 säljs i svart och är väldigt tyst. När jag tittat på olika klipp på nätet om kameran har det smällt något hemskt om kameran, men det beror på att folk stoppat mikrofonen för nära kameran.

När jag pratade med Björn Israelsson på Fujifilm på cirka en meters håll gick det knappt att höra kamera när det var några som pratade några meter bort. I gatumiljö kommer inte kameran att höras alls. Slutarjudet är inte skärskilt högt men har en lite vassare karaktär än Leica M9.

Hanteringen känns genomtänkt. Tidstatten är stor och försedd med ett lås. Det finns en bra utformad ratt för exponerings kompensation för höger tumme. Knapparna är stora och väl separerade. Menysystemet är omgjort från X100. Nu går det exempelvis att gå från ett ISO-tal till auto-ISO utan att byta meny.

Japanerna antecknade flitigt ner våra frågor och synpunkter. De uppmanade oss hela tiden att tycka till om olika saker och ställde även frågor. Jag fick frågan om vilka objektiv en gatufotograf vill ha och de undrade om kameran hade de funktioner som en gatu- eller reportagefotograf kan tänkas vilja ha. Jag svarade att jag saknade möjligheten att begränsa auto-ISO så att man inte behöver gå till den största bländaren innan kameran höjer ISO. Jag skulle vilka kunna säga att bländare 2,8 eller 4 ska vara största bländare för auto-ISO.

Fler objektiv på gång
Framgången för ett kamerasystem beror på fler faktorer än hur bra kamera. En säljare från Mattssons Foto i Lund påpekade det riktiga i att rätt objektiv måste finnas och efterlyste ett 23 mm-objektiv (motsvarande 35 mm i småbildsformatet). Ett 23 mm f/2 kommer under 2013, men säljaren från Lund hade velat ha det före 14 mm-vidvinkeln som kommer under 2012.

Här handlar det antagligen om tillgodose olika typer av kunder. Vissa vill ha ett så brett program som möjligt medan andra vill ha en motsvarighet till Leicas klassiska Summicron 35:a. Jag tillhör de senare och kommer att vänta tills 23 mm f/2 finns.

Fujifilm har naturligtvis noterat trenden med kompakta "pannkaksobjektiv". Därför kommer ett 28 mm f/2,8. Det kommer också tre zoomar med ljusstyrka 4 och inbyggd bildstabilisering.

Priset är också högst relevant. Som ett alternativ till Leica M9 är Fujifilm X-Pro1 rena fyndet. Kameran och de tre första objektiven kostar 35 tusen, knappt hälften mot ett kamerahus från Leica. Hur kvaliteten på objektiven är återstår att se. Leica objektiv är otroligt bra, men samtidigt är Fujifilm inga nybörjare heller. De har gjort objektiven åt Hasselblad i många år. Och det är enklare att göra objektiv för en mindre sensor.

X-Pro1 hamnar lite högre i pris än Sony Nex-7. Men troligen kommer det ett kompaktare och billigare kamerahus utan optisk sökare som matchar Sony.

Trots att Fujifilm gärna pratar om X-Pro1 som en professionell kamera verkar inte proffsen vara någon större målgrupp. Kameran är inte vädertätad. Å andra sidan är det få proffs som använder Leica M9 heller (som inte heller är tätad). Jag känner bara till två proffs i Sverige som har Leica M9 som huvudkamera, en fotograf på DN i Malmö och Scouternas fotograf.

Mitt första intryck ...
... är väldigt positivt. Fujifilm X-Pro1 känns inte alls kommersiellt flirtig utan väldigt seriös. Ergonomin är bra och sensorn verkar utmärkt. De har tagit fram vettiga objektiv. Fujifilm X-Pro1 är inte ett dugg slimmad utan ligger istället bra i handen. (Det kommer även ett extra grepp.) Fujifilm, som det proffsmärke de varit, verkar ha satsat på att göra en seriös och effektiv bildmaskin.

Jag tror att X-Pro1 kommer att bli väldigt vanlig bland seriösa gatufotografer som först och främst är ute efter bra bilder. Det är skillnad på att ha kameror för att använda dem eller för att visa upp dem.

Naturligtvis är inte X-Pro1 bara en kamera för gatufoto. Även om den inte är kompakt som en Sony Nex-7 så är den tillräckligt kompakt för att locka som semesterkamera eller att ha med när systemkameran känns för stor.

Postat 2012-02-26 19:01 | Läst 35057 ggr. | Permalink | Kommentarer (36) | Kommentera

Olympus OM-D i en högst primitiv studio

Nyligen köpte jag mig riktiga batteridrivna studioblixtar. Jag borde ha gjort det mycket tidigare eftersom många av mina fotouppdrag är att ta porträtt på folk. Som när jag fotograferade Maud Olofsson på 3 minuter.

Hittills har jag klarat mig med en lånad Profoto Compact 600 och mina 8 st kamerablixtar (4 st Canon, 3 st Nikon och 1 st Metz 45). Den största fördelen är att jag nu kan använda flera olika sorters ljusformare.

Hur lätta och kompakta mina nya blixtar än är så kan de inte följa med överallt. I torsdags var jag iväg och provade Olympus nya systemkamera E-M5, den första kameran i den nya OM-D-serien. Innan jag lämnade tillbaka kameran ville jag ta lite bilder av den till min artikel.

Med mig hade jag en Canon Eos 5D Mark II med 24-105/4L och en Canon 580EX-blixt. Inga stativ, softboxar, reflexskärmar eller någon assistent. Det var beckmörkt ute och belysningen inne var ingen höjdare.

Situationen kan med andra ord inte passa mig bättre. Att lösa bildutmaningar på fältet är en av tjusningarna med att vara tidningsfotograf (som jag skrivit om tidigare). Jag kan sakna när det var min vardag.

Naturligtvis är det omöjligt att ta lika tekniskt perfekta bilder som i en studio, men det kan bli mer kreativa bilder eftesom jag tvingas använda den miljö som finns.

Jag hittade en vit mapp på skrivbordet i hotellrummet som fick fungera som reflexskärm. Med lågt ISO, snabb exponeringstid och blixten ställd på 1/8-effekt gav det bländarvärden kring 11 utan risk för skaningsoskärpa eller färgstick.

Postat 2012-02-19 20:07 | Läst 6794 ggr. | Permalink | Kommentarer (7) | Kommentera

Sommarlängtan i snön

I helgen började jag längta efter sommaren. Efter att ha tittat på flera fotografdokumentärer blev lusten att fotografera intensiv. Tankarna gled in på sommaren.

Det är inte så att jag lägger kameran på hyllan bara för att det är vinter, men det blir alltid mer fotat på sommaren. Dagarna är längre och lediga.

Jag såg Martin Parr åka runt i bil och besöka olika orter. Jag fick lust att göra samma sak och började lura på att göra en roadtrip runt om i Sverige.  Eller om jag ska hålla mig till Skåne som jag börjar sakna.

En fin vinterdag kan man inte bara kolla på dokumentärer. Under promenaden med min son och Fujifilm X10 (som jag testar tillsammans med bl.a Canon G1 X) tog jag två bilder som jag är blev nöjd mig. En vintig och en sommarlängtig.

By the way så är Fujifilm X10 en himla trevlig kompakt. Den passar mig utmärkt. Mer om det i testet.

Postat 2012-02-13 21:19 | Läst 5864 ggr. | Permalink | Kommentarer (10) | Kommentera
1 2 Nästa