FOTOGRAFISKA DAGBOKSFRAGMENT

Påminner om Brusewitz


Nautelankoski fors, Aura å, Lundo. Påskannandag 5.4.2010. Foto: Håkan Eklund.

Finns det något mera vårlikt än en brusande fors med trumpetande tranor rakt ovanför? Som idag på kvällssidan när jag gjorde en tur upp till Aura ås vackraste fors. Massor av folk på plats som beskådade de forsande vattenmassorna. Under torra somrar krymper dock forsen till en ynklig rännil.

Just nu läser jag Lars Sunds mysiga och intressanta bok "En morgontrött fågelskådares bekännelser" (Söderströms, 263 s.). En verklig pärla. Skulle Lars, som är mera känd som romanförfattare och bosatt i Uppsala, kunna teckna och måla skulle han vara en ny Gunnar Brusewitz!

Just så vackert, ledigt, substansrikt och medryckande är hans språk. Just så populärvetenskapligt-, natur- och kulturhistoriskt kunnig och beläst är han. Det är lätt att hitta superlativer. I honom har nog Svenskfinland gått miste om en gudabenådad ordhantverkare som också kunde öppna folks sinnen för avifauna och natur. Tänk om vi fått läsa om hans naturutflykter i våra egna svenskbygder i Finland istället för Uppland? Nu blev det bara några korta noteringar från Jakobstad och Åbo. Å andra sidan finns det ju en marknad och lästradition för denna typ av litteratur i Sverige. Här i vårt mentalt karga kustland, där naturkänsla för många handlar om att förgöra och förstöra, krävs säkert titlar som ”Konsten att radera ut en skarvkoloni” eller ”Hur man tjuvjagar varg” för att slå igenom.

Det är ju en liten tröst att Lars Sund nu fungerar som en finlandssvensk ambassadör i Sverige

Inlagt 2010-04-05 21:25 | Läst 6851 ggr. | Permalink
Du skriver så medryckande att jag får lust att läsa boken. Men den lär vara svår för mig att komma över, eftersom jag bor i Canada. Jag kommer att tänka på en annan författare från Finlands svenskbygder, som skrivit kolossalt läsvärt bl a om just Canadas vildmarker. Har du hört talas om honom? Han heter Christer Boucht, och boken jag tänker på heter Nordlandets män. Men han har också skrivit mycket annat spännande. Här är en bibliografi:

http://www03.edu.fi/svenska/mlm/ml/forfattaren/chr_boucht.html

Just Nordlandets män var en bok försökte komma över innan jag lämnade Sverige, men den är så lite känd där. Så det misslyckades. Glad i alla fall att jag fick tillfälle att läsa den.
Svar från Håkan Eklund 2010-04-06 08:11
Hej, ja - Christer Boucht (som jag kände personligen) gillade jag. Jag har alla hans böcker. Han var en föregångare till dagens äventyrsturister, skrev ledigt och medryckande - men han kände inga fåglar ...

Jag hade en lång artikel i Vbl om hans bok "Grönland tvärs" för ett drygt år sen, om deras äventyr med att ta sig sig ner från inlandsisen.

Mvh Håkan (som också gillar Canada, speciellt västkusten)
Men vad säger du, kände du Boucht? Vilken kämpe han var! Jag har letat på nätet efter Milan Carnogursky, som startade ett helikopterföretag i Vancouver. Och jag hittade en sajt som jag tror hörde till företaget, men den var hackad, och de tycktes inte sköta om den längre. Och nu finns den inte kvar.

Bob Frisch har jag hört talas om i något sammanhang (förutom i Nordlandets män) men jag minns inte längre var det var.

Fåglar ja, var det inte Bob Frisch som letade efter förekomster av någon fågel i alla år i vildmarken och aldrig hittade den, och sedan dök den upp i en trädgård i stan? (Vilken stad minns jag inte).

Finns din VBL-artikel på nätet? (Jag letade lite men hittade den inte.)

Du kanske själv har varit här på Västkusten? Jag bloggar regelbundet härifrån, som du kanske har sett.
Svar från Håkan Eklund 2010-04-06 21:21
Jag har tillbringat många månader i Vancouver, på Vancouver Island, besökt Malcom Island (med sin gamla "finska hippiekoloni i Sointula), åkt nerstörms längs Stikine River för att hälsa på barndomskompisen som har en trapline söder om Telegraph Creek, etc. etc. Som blivit många artiklar i Vasabladet och Hufvudsstadsbladet (finns inte i virtuell form). Jag älskar B.C.! Har fortfarande många vänner kvar i provinsen.

h. Håkan
En vacker vårbild! Har inte läst Lars Sund men blir nyfiken.
Tyvärr har vi många destruktiva individer här i Dalarna också, blir mörkrädd när man läser insändarkommentarerna när det varit något rovdjursinlägg i lokaltidningarna. Tror nästan att det bara är att hoppas på nästa generation, om det inte är för sent då.
/P
Svar från Håkan Eklund 2010-04-06 21:24
Hej Per, ja - det är viktigt att alla som kan fotografera och skriva, faktiskt ställer upp till försvar för vårt naturarv! Som inte låter sig tystas av mobben.

Det finns så många stockkonservativa och primitiva människor "där ute", som gör allt för att manipulera och lobba för sina egna morbida syften.

h. Håkan