Om revolutioner

Stillhet i vitt. Hirvensalo, Åbo, februari 2011. Foto: Håkan Eklund.

Just nu trivs nyhetsfolk, både skrivande och fotograferande. När det är revolutioner på gång skapas nyhets- och analysmaterial i parti och minut. Jag skulle inte förvåna mig om inte årets pressbild i olika länder, när de väljs, kommer från Egypten eller Tunisien.

Och visst är det uppiggande för oss nyhetskonsumenter att i realtid se när envåldshärskare och förtryckare faller. Det som hände/händer i Tunisien och i Egypten är ju alla härskares fasa, att se hur massorna reser sig- som de så länge försökt förtrycka! Den energin, när den väl kommit loss, kan ingen stoppa.

Det som imponerar mest i Egypten är att folket reste sig utan ledare; de flesta revolutioner brukar ju ha en karismatisk ledare, som får folket med sig.

Nu har ju dylika revolutionära ledare ersatts av en bred utbildad massa av ung energi som kan hantera internet och digitala/sociala medier.  Tidigare var det ju relativt lätt för härskareliten att hålla medier i styr, som filtrerar vilken slags information folket skall matas med. Nu när den makten har brutits, och gräsrötterna tagit över rapporteringen - är resultatet genomgripande.

Än kommer många envåldshärskare och förtryckarstrukturer att falla; inget under att länder som Kina börjar bli oroliga ...

Chasid 2011-02-12 15:00

Det landet som är i störst behov av en revolution är Iran! Undrar just hur länge till som folket i Iran kommer att tillåta prästväldet och dess kraftigt antisemitiska marionetters förtryck. Men det är väl egentligen inte så konstigt att Iran som betyder ariernas land styrs av presidenten Mahmoud Ahmadinejadt som har Dr Goebbles som sitt retoriska föredöme... Viva La Revolución!
//Chasid

Svar från Håkan Eklund 2011-02-12 20:23

Alldeles korrekt! Iran glömde jag i hastigheten att inkludera.

h. Håkan

froderberg 2011-02-12 15:02

Det är en sanning att journalister och deras redaktioner fungerar bäst när det händer dramatiska saker till skillnad från mycket annat i samhället. Särskilt kvällstidningar är i ständigt krigsmobilisering och väntar frustrerat på att det ska smälla. Man kan bli imponerad hur mycket en kvällstidning kan få ihop på kort tid. Kanske inte konstigt att det inte blir så bra i kvällstidningarna när det inte händer något stort.

Jag hoppas att demokratin sprider sig.

Svar från Håkan Eklund 2011-02-12 20:32

Min största frustration hemkommen från två längre u-lands uppdrag var dags och kvällspressens meningslösa innehåll i Finland/Sverige! Vi hade upplevt militärkupperna på Fiji (första i Söderhavet) och bevittnade apartheidförespråkarnas sista andetag i Sydafrika - något som gjorde dagspress till värdefulla nyhetsförmedlare (vi hade ingen teve, och internet var i barnskorna). Och plötsligt skulle man vänja sig med tidningar hemma som bara var fyllda med meningslöst skvaller, förtal och livsstilstrams ...Och värre har det blivit.
Leve revolutioner som avslöjar en vardag som bortklemade västeuropeer inte vet så mycket om (eller snarare - bryr sig). Och som fyller medier med substansfrågor.
h. Håkan