FOTOGRAFISKA DAGBOKSFRAGMENT

Arbetslugn ute på en fyrö


Utö fyr, från Kesnäsudden 16.11.2010. Foto: Håkan Eklund.

Så här skrev jag i min dagbok:  "Måndagmorgon på Utö, 15 november 2010. Sitter i halvmörkret och bara lyssnar och reflekterar över lugnet från B & B Hannas horisont på Lotsbacken, alldeles nedanför fyren. Ingen morgonteve. Inget trafikbrus. Ingen brådska. Inga tider att hålla och ingen internetuppkoppling. Jag är helt ensam i mitt logement i Lotsbackastugan med fem rum och kök. Super in en syrerik havsluft från trappterassen och bara njuter. Hör en morgontrött domherre från halvmörkret.
Att vara isolerad från det urbana är sällsynt vardagslycka.
Strax efter sju ljusnar himlen i öster via ett hål i molnmassan. En motorbåt med en hund spanande från fören styr ut från ett båthus och försvinner mellan Ormskärs och Stenskärs granitkobbar.
Jag passar på att fotografera fyren medan fyrljuset lyser upp i halvmörkret. Stativ och lång slutartid gäller. Fyrlyktan som är den största och ljusstarkaste i Finland når 17, 6 sjömil till havs har jag läst från Hannas Utöinformation. Den är tillverkad i Frankrike och installerad 1906. Tänds och släcks automatiskt sedan 1986."

Sen blev det många sidor till.  Detta var en jobbresa, hade sjuttio sidor korrekturläsning att fixa, och vad var bättre än att göra det ute på en fridfull ö. Måndagen blev fridfull, det regnade hela dan och sikten var urusel. Det var innedag för öborna, såg väl en handfull människor på hela dan. Det bor ca 40 åretomboare på ön, elva av dem är i skolåldern (finns egen skola på ön).  Utö fyrs koordinater är:
59º 46,9´ N, 21º 22,3´ E.

Men det var egentligen bra att fotovädret var dåligt, kunde jobba ostört - utan frestelser att sticka ut med kameran ...

Men igår på tisdagmorgon hann jag fotografera två timmar i bra ljus och med fina vågor, innan det var dags att packa, städa och sticka tillbaka till fastlandet. På bilden ovan var inte detta huvudmotivet, utan  de fina bränningarna bakom ryggen ... Men kunde ändå inte låta bli att ta en fyrbild när det blev ett hål i molnen. Två snösparvar höll mig sällskap.

Och i morgonkväll tar jag Stockholmsbåten; Landsort väntar ...

Inlagt 2010-11-17 20:00 | Läst 7222 ggr. | Permalink
Låter som en lugn och fridfull plats att tillbringa en höstdag.
Fast det kanske ska kallas vinter nu, vi har ju redan haft snö och så frost i dag.
Bilden är snygg också.
Svar från Håkan Eklund 2010-11-17 21:51
Det är snabba ryck, på måndagen var det plus sju C på Utö, på tisdagen plus tre, i morgon får de snö ... Just nu minus fem här i Åbo.

Det kändes verkligen skönt att kunna jobba ostört ett helt dygn, bara omgiven av lugn och harmoni.
h. Håkan
Du skriver väldigt, väldigt bra måste jag säga.

Det där med att inte ha tider att hålla skulle vara rena rama drömmen för mig. När man har två små barn där den ena fortfarande går på dagis och den andra just börjat skolan så är tidspassning ett måste.
Drömmar är viktiga och jag drömmer om att få vara fri från tider och bara få vara med kameran och skapa.
Svar från Håkan Eklund 2010-11-17 21:48
Hej du Lena och tack för raderna. Ang. barn, här är fortsättningen på dagboken (som skall bli en artikel):

"Marika Johansson från Aspö kommer förbi. Hon har städjobb en dag i veckan för lotsgänget på Utö. Vi pratar först om vädret, om det ovanligt lugna vädret. Sen en uppdatering om våra barn som börjar bli stora. Om den sköna känslan att igen kunna skapa nya rutiner, att inte alltid behövas, att inte alltid behöva hålla ett vakande öga på varje steg de tar.
När hon stegar vidare upp längs stigen förbi fyren kan jag inte låta bli att reflektera över tingens ordning. Tänk om jag mötte en finlandssvensk dam på Biskopsgatan i Åbo en måndagsmorgon, som skulle vara på väg till ett städjobb och den enda avlönade dagen i veckan, så skulle det betraktas som ett stort misslyckande. Kanske något att skämmas över. Här ute i havsbandet är det helt tvärtom. Speciellt under vinterhalvåret är varje slant värdefull; något att verkligen glädjas åt. Detta är ett liv och ett resonemang som jag så bra känner igen med mina glesbygdsrötter och från många års jobb i fattiga u-länder, där man kan konsten att glädja sig åt så mycket. I glesbygden, både i fastlands- och skärgårds dito, är värderingarna på något vis mänskligare än i stan. Här kan man konsten att glädja sig åt också det enkla och anspråkslösa, som att ha ett städjobb en dag i veckan.
Lycka i det enkla är verklig lycka."
otroligt vacker bild och vad det låter härligt att få tillbringa tid i sådan miljö.