Kontrasternas samhälle

Med brutet svärd. Washington DC, dec. 2015. Foto: Håkan Eklund.

Sista morgonen på hotellet i DC. Alla tevekanaler diskuterar "the latest masshooting", den 355: e i ordningen i USA i år. Jag lär mig också att det finns 300 miljoner vapen hos vanliga medborgare i landet, och att 33 000 människor dör varje år pga av skottskador ...

Priset för frihet?

Men nog visar det på att något har gått snett. Diskussionerna på teve är hetsiga  angående en mera strikt vapenkontroll eller inte. Ett argument som hela tiden tas fram är att Frankrike har en av världens mest strikta vapenlagar, ändå gick det att skjuta ner en massa oskyldiga ...

Men nog är det svårt att förstå varför vanliga människor med lätthet kan köpa vapen som är gjorda för krig; inte skall sådana vapen finnas i ett civilsamhälle!

Annars: efter åtta dagar i Washington DC, i en massa olika områden, varje dag kors och tvärs med metro under olika tider på dygnet, har jag och min fru inte känt oss otrygga en enda sekund. Imponerande. Ett lugnare och fredligare samhälle har jag inte sett på länge. Lika trygg är man inte i Åbo "after dark".

Frans Lanting i DC

Lantings utställning i naturhistoriska museet i Washington DC. 2.12.2015. Foto: Håkan Eklund.

Några museibesök till idag, i ett  regnigt Washington.  Vi började med National Museum of Natural History där vi hittade en Frans Lanting utställning som imponerade.

Jag har haft det stora nöjet att se Lanting live i Vårgårda och Helsingfors, men att se hans utställning "hemma" kändes äkta. En mycket hög kvalitet på alla utställda bilder, från olika delar av världen.

Sen fortsatte vi till National Museum of American History, som inte kändes lika intressant. En massa krigshistoria som inte kändes så intressant just nu, med en massa våld i olika hörn av världen.

Idag har teve i timmar följt "the California mass shooting" med 14 döda och en massa skadade; just nu vet man ännu inte något om motivet - och förövarna.

Accipiter i DC

Miljökonst med sparvhök. Washington DC 2.12.2015. Foto: Håkan Eklund. Nr 336/364.

Det känns som att vara halvklädd att gå omkring utan både kikare och teleobjektiv när man står under ett träd med en rovfågel ovanför. Som på bilden ovan.

Rovfågeln liknade en ung (längsstreckad) duvhökshanne, eller sparvhökshona (enl. storleken), men lätet var helt obekant. Såg samma fågel häromdagen, i samma parkområde, då med en mus som byte.

Trädet är tillverkat av rostfritt stål och cement ... alltså ett stycke miljökonst av Roxy Paine (f. 1966) kallad "Graft 2008-2009".

Ett historiskt flygplan

Spirit of St. Louis i Washington DC. Foto: Håkan Eklund.

Med ett flygmuseum som granne, kan jag ju inte låta bli att då och då sticka mig in för att kolla in en massa intressant flyghistoria. I går började jag lite närmare titta på Charles Lindberghs flygplan, som han soloflög med över Atlanten. Insåg att han satt inne i planet, bakom en vägg fylld med instrument, utan sikt framåt. Såg märkligt ut, med två små sidofönster och ett i taket ... Svaret hittas nedan.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Spirit_of_St._Louis

"Spirit of St. Louis är det ensitsiga Ryanmonoplan med vilket Charles Lindbergh genomförde den första soloflygningen över Atlanten, från Roosevelt Field på Long Island utanför New York till Paris, Frankrike, den 20–21 maj 1927. Flygturen tog 33 ½ timme. Planet saknade vindruta eftersom bränsletanken upptog denna plats. Lindbergh fick därmed nöja sig med sidorutor samt ett periskop som enda utsiktsmöjligheter. Planet finns idag att beskåda på National Air and Space Museum vid Smithsonian Institution i Washington, D.C."

Tredje barkvällen - i bokhandeln

Bokhandelsbaren i Washington DC. 1.12.2015. Foto: Håkan Eklund.

Tredje kvällen på Kramerbooks bookstore,  i baren, nära metrostationen vid Dupont Circle. Ett ställe som genererar positiv energi via kunder som gillar böcker, som sen slår sig ner i baren och börjar läsa - med en drink eller två. Eller tre.

En bar fylld med intellektuella människor, som sprider en massa fina vibrationer.

Tjejen på bilden satt kvar i två timmar, läste och smuttade vitt. Tre glas minst. Helt fokuserad. Stördes inte alls av vår diskussion på svenska, med vår son. Som bor alldeles i närheten.

Jag hittade en bok om Mossad, om den israeliska underrättelsetjänstens räder i olika delar av världen. Om hur Adolf Eichmann hittades, bland annat.

Massor att läsa. Och förundras. Om mod och engagemang. Bokhandeln håller öppet till kl. 01 på natten! Ett nytänkande för någon i Norden att pröva på ...