Några steg tillbaka

På väg norrut i snålblåsten. Närpes 8.4.2019. Foto: Håkan Eklund. Nr 98/365.

Igen en dag på landsvägen. Körde via Ulvsby (utanför Björneborg) där jag visste att en vit stork hade setts dagen innan, tänkte göra ett försök. Just när jag närmade mig området mötte ett otroligt ymnigt snöfall. Under en kvarts timme blev allt vitt, med ca 10 cm blöt snö överallt. Sikten var 50 - 100 meter. Såg absolut inget, endast silhuetten av gäss ute på en stubbåker.

Sökte längs en liten byväg i trekvart, just när jag skulle ge upp och åka vidare, klarnade det lite - och vad ser jag i kikaren, jo, en vit stork som står nerhukad i den hårda vinden och drivande blötsnö, i skydd för en träddunge. Såg märkligt ut med vit stork i ett helvitt landskap. Iddes inte en försöka fotografera, avståndet för långt och att försöka närma mig skulle bara ha stört. Det blev i alla fall art nr 110 för i år. Strax innan hade jag upptäckt två olyckliga gransångare i snömodden.

En halvtimme norr om Björneborg upphörde snöfallet, där var det barmark. Sen en timme söder om Vasa mötte igen hård nordlig vind (20 m/s i byarna enl. radion) och snöfall, som inleddes på bilden ovan. Vintrigt igen.

I duvhökens skog

I riktig skog. Sankt Mårtens 7.4.2019. Foto: Håkan Eklund. Nr 97/365.

Gjorde ett kort besök i min inventeringsruta för rovfågel (10 x 10 km) för att kolla ett duvhöksrevir i ett skogsskifte som kan kallas riktig skog. Det känns lika mäktigt att gå i den skogen som i den finaste katedral. Såg spillkråka, hörde sjungande trädkrypare, svartmes och kungsfågel. Annars rätt tyst i skogsnaturen, ännu - där sådan finns. Det mesta av skogsinnehavet har ju formats om till sterila industriplantager.

Hur länge just denna skog får existera är något som man helst inte vill tänka på; den ligger bekvämt till för avverkning (nära skogsvägar, jämn terräng ...).

Hörde en av hökarna i närheten av ett gammalt bo som verkade orört; vet inte om paret är "intakt".

En viktig dag

Fem års dagen. Helsingfors 6 april 2019. Foto: Håkan Eklund. Nr 96/365.

Överraskande möte

Möte på vägen. Mietois 5 april 2019. Foto: Håkan Eklund. Nr 95/365.

Såg den vackraste

Aprilkväll vid sångsvanens sjö. Järvelä, S:t Karins 4.4.2019. Foto: Håkan Eklund. Nr 94/365.

Gjorde en eftermiddagsutflykt till ett åkerområde en timme  nordost om Åbo för att leta reda på en rödhalsad gås i en stor blandflock med "vildgäss" (grågås, sädgås, bläsgås, vitkindad gås). Min andra "kryssningsresa" under året, den första gällde lappuggla utanför Helsingfors den 9 februari.

Jag kom fram samtidigt med en annan skådare, som vid diskussion visade sig ha en häftig WP-lista (750 arter i Västra Palearktis).

Och visst, efter några minuters hade jag den rödhalsade i tubkikaren - en av världens vackraste. En verklig pärla! Detta var en ny Finlands-art för mig. Endast en gång tidigare har jag sett rödhalsad gås, i Estland 2006, då var det tre stycken i en stor flock med vitkindade gäss.

Enligt rapportering borde de ha varit två rödhalsade i dagens gåsflock, men hur vi än sökte hittas bara en. Stubben var hög och de fåglar som hade en tupplur sågs knappt. Det räckte gott och väl med en fågel.

På vägen hem kollade jag in en häckningsplats för sångsvan, i en liten fågelsjö nära Åbo. Det låg ännu is på sjön, endast öppna råkar längs stränderna, med livliga sothönor, gräsänder och knipor.

Och ett härligt kvällsljus över björkskogen på motsatta sidan. Bara så skönt med vår.