En klassiker

En ek med hundraåriga minnen. Runsala, Åbo 20.10.2016. Foto: Håkan Eklund. Nr 294/366.

I Göteborgs-Posten den 30 november 2011 skriver Lisa Ahlqvist om granar och andra träd:
http://www.gp.se/kulturnoje/1.787307-lisa-ahlqvist-en-julgran-full-av-minnen

Här ett stycke:
"Om eken, Blekinges landskapsträd, har Martinson inte skrivit så mycket, men i diktsamlingen Vagnen finns dikten "Ekens minne" där det uråldriga trädet minns "den vackra på stigen" – långt ifrån Ivar Lo-Johanssons syn på eken som jordens utsugare":
Min krona susar om henne.
I sju sekler har jag känt henne nu.
Det är ändå som i våras.

Igen en njutning

I eklunden. Runsala, Åbo 19.10.2016. Foto: Håkan Eklund. Nr 293/366.

En ledig dag från jobbet. Tillbringade några timmar i ett lundskogsområde med massor av lövprassel under skorna. Mötte en person under två timmars fotograferande. Ljudlandskapet fylldes med rödhake, gärdsmyg, sidensvans och bergfink.

Först mulet med ett mjukt och fint ljus, sen kom solen fram och gav färg åt lövträd och buskar.

Kan inte fatta att en höst kan vara vacker så länge. Men det är torrt i markerna (och i brunnarna ...); regn skulle behövas.

Lyx i mörk skog

"Min" skog. Hirvensalo, Åbo 17.10.2016. Foto: Håkan Ekund.

Efter vår jorden-runt-resa 2014, när vi hälsade på släkt och vänner i vräkigt stora och fina hus i bl.a. Vancouver och Sydney, omgivna av miljoner andra stora hus, motorvägar, gator och ett enormt människomyller - kom jag till en insikt: att min fru och jag helhetsmässigt sett  ändå bor lyxigare.

Ok, vi bebor en helt vanlig radhuslägenhet, men omgivningen är desto "lyxigare". Och det är det som räknas för mig. Att från hemtrappan med goda vandringskängor dra till skogs, några hundra meter bort. Eller att med stativ och kamera i närmiljön hitta hur många fina fotoställen som helst, i natur med skog, kulturmarker, saltsjö och kustlokaler. Med Åbo centrum på 7 minuters avstånd med bil (utanför rusningstid ...).

Och nu har jag igen hittat lyckan att byta gymmet mot 1 h powerwalk/kväll i närskogen, där det finns en massa stigar i ojämn terräng. Dessutom har jag hittat charmen i att börja så sent att den sista halvtimmen försiggår i mörker; imponerad hur ögon anpassar sig till det sparsamma ljuset.

Som de flesta av oss alltför sällan testar.

Dessutom lyser de upptrampade stigarna som nu samlat en hel del ljusa höstlöv som en motorväg bland mörka trädstammar. Bara så skönt. Dessutom får man garanterat vandra ensam ...

Ifall jag skulle glömma

Ung och vacker. Hirvensalo, Åbo 18.10.2016. Foto: Håkan Eklund. Nr 292/366.

Blev stående framför denna unga och höstfagra lönn en stund och tänkte att visst är du värd en bild. Ifall jag skulle glömma att ta dagens bild, idag.

Trädet står alldeles framför ingången till vår lägenhet, och det är lätt att bli hemmablind ... Högre upp i sluttningen bakom reser sig några jättestora ekar, och de tenderar att dra till sig uppmärksamheten.

Ser att jag i ett blogginlägg den 27.9.2010 skrivit om det finska ord som också vi svenskspråkiga i Finland använder för "höstfärger"; bara så mera kärnfullt att använda finnarnas ord "ruska", som är ett begrepp i detta land. På båda språken.

http://www.fotosidan.se/blogs/hawk/ruska.htm

Boplats avslöjad

Skatboet i häggen. Hirvensalo, Åbo 17.10.2016. Nr 291/366. Foto: Håkan Eklund.

Häggen är ett intressant trädslag som kan förvandla lövskogsdungar till ogenomträngliga buskagen. Och lövverket är tätt. Har upptäckt detta skatbo intill min motionsstig efter att lövverket glesnat.