Med leriga skor
Äntligen björnunge

Årsunge. Vuokkiniemi, Ryssland. 13.8.2015. Foto: Håkan Eklund. Nr 224/364.
Under åtta års tid har jag då och då haft möjlighet att fotografera björnar från gömsle. Men ändå har jag aldrig sett björnungar. Orsaken är vargflockar i området, bland annat.
Men idag har jag fotograferat björnunge i träd (där den övernattat) i Vuokkiniemi by i Ryssland. Utan gömsle. Björnungen är utan mamma (som skjutits ...) och ungen lever i skogen utanför byn, och är mycket skygg.
Ibland sätter man ut gröt som sen varje morgon är bortäten.
Här har jag och Lassi Rautiainen stått stilla i en timme, och ungen kommer sakta ner från sitt gömsle i den stora granen. Väl nere försvann den snabbt i den höga vegetationen.
Där turismen inte fördärvat kulturen

Hos familjen Mikko och Maria Filippova. Vuokkiniemi, Ryssland 12.8.2015. Foto: Håkan Eklund. Nr 223/364.
Det är bara så skönt att röra sig i miljöer där turismen är småskalig. Där turismen inte kommersialiserats, som i förlängningen ofta förstör lokalkulturen (dvs. den känns alltför mycket "teater").
I de karelska byarna (där man pratar finska) i Ryssland har många ett antal rum att hyra - som familjen ovan som var vårt värdpar under några innehållsrika dygn.
Bara så skönt att sitta med dem vid matbordet morgon och kväll och diskutera livets gång, och lära något om dem och deras kultur och vardagsverklighet.
Här är man fullständigt tvåspråkig, med finska och ryska, och man tillhör en gränskulur - som för mig är vardag. Själv tillhör jag en kustsvensk gränskultur med rötter (800 år tillbaka i tiden) i Sverige, som hittas i Finland.
Likaså är det med karelarna i ryska Karelen, som lever i Ryssland, men som tillhör en finskkarelsk kutur. Och på något sätt känner jag mig hemma med dylika människor; vi har något gemensamt. Likaså är det i Estlands gamla svenskbygder, också där känner jag mig hemma.
Tyvärr har det politiska läget långt söderut skrämt bort många människor; i sommar fanns det just inga turister i Vuokkiniemi. Och vid gränsövergången fanns det inga köer; människor tenderar att bli ängsliga på fel sätt. Till dessa karelska byar i Rysland vill jag snart igen.
Intressant gränskultur

Lassi Rautiainen fotograferar paret Lesonen. Venehjärvi, Ryssland. 12.8.2015. Foto: Håkan Eklund.
Under dagen körde vi runt i de mest intressantra miljöer i Vuokkiniemi där vi träffade ett antal karelare vars modersmål är gammal karelska, andra språket är finska och tredje språket ryska. Santeri på bilden pratade betydligt bättre finska än vad jag själv gör; han bor i Ryssland, jag i Finland.
I Ryssland

I väglöst land. Ryssland 11.8.2015. Foto: Håkan Eklund. Nr 222/364.
Har just återvänt från en intressant tre dagars resa i Ryssland tillsammans med Lassi Rautianinen. På bilden ovan besöker vi rovdjursforskare Vladimir Bologof (och hans son) ute i "bushen". Ett ställe som bara nåddes med båt. I skogen bakom huset fanns två övergivna björnungar (mammorna skjutna) som han satte ut mat åt.
Tredje natten

Kråka i björnland. Kuhmo, Kajanalad 10.8.2015. Foto: Håkan Eklund. Nr 321/364.
En tredje natt ute i bushen. Fem - sex björnar, en havsörn - men inga vargar. Som extra bonus en suveränt fin dimma. På morgonen hördes spelande orrar, en ropande spillkråka och flyttande trädpiplärkor.
