Förrädiska vatten

I regn och blåst. Utö 22.2.2015. Foto: Håkan Eklund.

Typiskt. Regn och hårda vindar under förmiddagen. Svårt att fotografera. Sen traskade vi  tillbaka  till Utö havshotell i motvind med vassa hagelflisor som gjorde ont i kinderna. Fick hålla bra tempo för att inte missa båten.

Sen när vi åker tillbaka mot innerskärgården ( 5 h båtfärd) kommer solen fram. Innan vi är tillbaka i Pärnäs, Nagu är ljuset helt enkelt underbart: låg sol mot mörka moln inramat av vita vågtoppar. En lisa för ögat, men utan att kunna fotografera från en gungande båt.

Frisk utskärsluft

Kesnäsudden, Utö. 21.2.2015. Foto: Håkan Eklund. Nr 52/365.

Lättklädd i skogen

Sommarminnen. Hangö 2014. Foto: Håkan Eklund.

För att pigga upp alla gråtrista dagboksbilder (en bild om dagen ...) sätter jag in en bild från sommaren. När  Fotoskolan vid Hangö sommaruni hade kursstart, hade vi tillgång till modell och allt.

Kursisterna valde fotomiljön. Den unga damen fick sen tassa halvnaken omkring  i bärriset.

Så kan det gå ibland.

En slarvvinter

Årets vinter. Hirvensalo, Åbo 20.2.2015. Foto: Håkan Eklund. Nr 51/365.

Knattrande rödhake och dito kännspaka stenknäcksläten mötte när jag öppnade dörren i morse. Ok, stenknäckarna är  normala övervintrare i mina knutar, men inte rödhake. Den har jag hört då och då nu i vinter, man nu kan kalla årets vinter (hittills) för vinter? En riktig slarvvinter är det.

För att byta arbetsmiljö drar jag och några kolleger nu ut till ytterskärgården för veckoslutet. Det är väl lika vått och grått där, men med garanterat frisk luft.

Samarbete

På låg höjd. Åbo flygfält 19.2.2015. Foto: Håkan Eklund. Nr 50/365.

Kanske det är dags att återuppta försvarssamarbetet mellan Finland/Sverige, det senaste härstammar väl från 1808-09 års krig ...

Här ett utdrag saxat från nätet.

http://svenska.yle.fi/artikel/2015/02/18/ett-forsvarssamarbete-hojer-troskeln-en-angripare?ref=ydd-related-content

Både Marcus Rantala och hans svenska kollega, statssekreterare Jan Salestrand på Försvarsdepartementet i Stockholm är noga med att påpeka att det svensk-finska försvarssamarbetet inte är en försvarsallians. Men Marcus Rantala säger att det kan utvecklas till en sådan i framtiden om den politiska viljan därtill finns.

Nu väntar en översyn av diverse lagar som i dagens läge sätter stopp för ett utökat samarbete. Marcus Rantala exemplifierar med höstens ubåtsjakt i Stockholms skärgård:

- Även om Finland skulle ha varit intresserat eller fått en förfrågan om att delta i operationen så är det inte möjligt med dagens lagstiftning, eftersom den bara ger oss rätt att öva utanför Finlands gränser, inte att delta i en skarp insats, säger Marcus Rantala.

Från Sveriges sida understryker man försvarssamarbetets defensiva karaktär:

- Det finns inte någon som skulle säga att vi utgör något hot, vi är två defensiva nationer som är helt inriktade på att skydda våra länder. Det är inte emot någon, inte emot Ryssland, det hotar ingen alls, säger Jan Salestrand på Försvarsdepartementet i Stockholm.

Hanna Smith, forskare vid Alexandersinstitutet vid Helsingfors Universitet menar att man knappt hade kunnat hitta en bättre tidpunkt för att tillkännage ett finsk-svenskt försvarssamarbete än just i dag:

- Ryssland har händerna fulla i östra Ukraina just nu. Nyheten om vårt försvarssamarbete har inte kommit upp stort i de ryska medierna. Det kanske kommer lite senare, säger Hanna Smith.

- Det är klart att Ryssland inte ser något slags militärt samarbete mellan andra länder speciellt välvilligt, även om det är frågan om länder som inte är med i Nato, menar Hanna Smith. Men den ryska tolkningen är ändå att det är bättre att Finland och Sverige samarbetar med varandra än att de går med i Nato, anser hon.

Sverige och Finland ska nu granska konkreta samarbetsmöjligheter. Krigsfartyg ska kunna använda hamnar i båda länderna, flygplanen ska kunna landa och tanka på flygfält i båda länderna. Det handlar om utbyte av spaningsinformation och att bygga upp säkra kommunikationskanaler. Enligt myndigheterna ska det kunna ge nytta i både kris- och fredstider. Till exempel ska militära förmågor kunna användas gemensamt vid miljöolyckor. Man ska samarbeta med transportresurser och även se om det finns möjligheter att göra gemensamma upphandlingar av utrustning.