Med leriga skor

FOTOGRAFISKA DAGBOKSFRAGMENT

En urusel företagsgåva

Arken, ÅA 22.2.2012 kl.17. Foto: Håkan Eklund.

Städade bordet och hittade oöppnad post som visade sig innehålla en försäkringsfaktura på sommartorpet och den lokala försäkringsföreningens årskalender. Ok, jag gillar att kolla upp olika typer av väggkalendrar, ibland är de attraktiva fotokonstverk.

Men, denna var ett bottennapp. Det första jag kollar upp är fotografen, men - ingenstans är någon fotograf noterad. Ett dåligt tecken. Sen börjar jag kolla in bilderna som nog tycks ha som mål att illustrera månaden, utan att riktigt lyckas. Marsbilden med två katter kan vara nog så symbolisk ("frassmånad"... sade vi på dialekt, dvs. när hankatterna är brunstiga) men nere i hörnet skymtar blommande hundfloka ... (som nog kunde ha klippts bort). Likaså visar novemberbilden blommande lupiner. Och i det landskap som försäkringsbolaget verkar är det snö både i mars och i november ...

Eftersom detta är en produkt från en lokal försäkringsförening (Kustösterbotten) kan jag föreställa mig att en del av bilderna är tagna i verksamhetsområdet, trots att inga platser anges. Men två av vinterbilderna av vinterskog liknar mera Lappland och februaribilden visar en flygbild över ett trädlöst bergslandskap som kunde vara Norge. Septemberbilden med öppet hav och vågor som slår in över klippor har en mycket tydlig sned horisont ... Resten är typiska amatörbilder med naturdetaljer och landskap.

Alltså: hur kan man göra en så urusel produkt? Trots att jag borde vara tacksam över en företagsgåva som ges i bästa välmening (tack!), blir detta nästan en motreaktion - dvs. kan jag verkligen lita på ett företag som inte ens kan producera en enkel väggkalender? Vilken FS-medlem som helst skulle ha gjort miljoner bättre produkt!

Tänk om ett ett dylikt företag skulle förstå att kontakta närmaste fotoklubb eller fotoutbildning och be dem fixa bilderna till en väggkalender - så skulle det både bli en bra, spännande och eftertraktad produkt, om det dessutom finns information om bilderna, och om fotograferna. Jag har en samling med mycket fina företags- och organisations(vägg)kalendrar, som man inte ens vill kasta när året är till ända.

Och när det gäller lokala företag är det lokala bilder som värdesätts, ställen man känner igen - och som man aldrig tidigare sett publicerad i en trycksak.

Publicerad 2012-02-22 21:47 | Läst 2397 ggr 1 Kommentera

Intressant bokpaket

I väntan på vår. Fabriksgatan, Åbo. 21.2.2012. Foto: Håkan Eklund.

Hämtade i kväll ut ett bokpaket från posten. Det är alltid lika spännande att se vad som hittas i ett bokpaket från en förläggare. Nu gällde det Maahenki Oy (www.maahenki.fi) och böcker på finska. Den ena boken innehöll "ramsor" om fåglar, illustrerade av naturfotografen Benjamin Pönttinen. Bilderna är mycket fina och "lyriken" säkert ok, dock inget som dessmera intresserar mig.

Den andra boken är ett mästerverk! Det visar sig handla om Leena Valkeapääs doktorsavhandling om samernas liv och kultur, men skriven på ett lättläst och konstnärligt sätt som gör att man bara vill läsa vidare. (Inte visste jag att en doktorsavhandling kunde skrivas såhär konstnärligt och litterärt proffsigt). Jag har ju bara hunnit provsmaka på olika kapitel, men känner instinktivt att denna bok vill jag verkligen läsa!

Boken heter kort och gott "Luonnossa" (i naturen) - med en underrubriken (direkt översatt) "Dialog med Nils-Aslak Valkeapääs produktion". Det är en tjock postilla på 287 sidor, i ovanligt format ("avlång"), på bra papper och med konstnärligt fina bilder.

Via en dialog som börjar med samepoeten Nils-Aslak Valkeapää tar Leena läsaren med på en fantastisk resa in i samernas värld som omspänner både bredd och djup, en "reseskildring" på många plan: historia, natur, kultur, språk, identitet, livsöden, självupplevt - allt.

Hon är själv från södra Finland men gift med en same och sen länge bosatt i "Samelandet", och har på så sätt fått en fin inblick i detta intressanta folk.

Boken börjar hon med att berätta om en måltid, med ett kokt renöga på tallriken ... En härlig bok som jag ser framemot att bekanta mig med!

Publicerad 2012-02-21 21:39 | Läst 2070 ggr 0 Kommentera

Värden är liten

Vinterskog i gryning, Hirvensalo 20.2.2012 = 51 morgonen i år. Foto: Håkan Eklund.

Har en mysstund med Galen Rowells bok "Inner Game of Outdoor Photography" som egentligen är en samling med krönikor (66 stycken) som han i tiden skrev för tidskriften Outdoor Photographer.

När jag läser kapitlet "Prisoner in Paradise" kan jag inte annat än småle och inse att världen är liten. Han är på fotouppdrag på Fijiöarna och råkar ut för Cyclone Gavin som gör att han måste stanna kvar och vänta ut ovädret eftersom alla flyg är inställda. Han anger inga datum men jag vet att just den cyklonen passerade Fiji i mars 1985, för jag minns den väl - jag och frun Anita tillbringade då vårt första halvår i öriket (vi hade anlänt i november 1984, och redan varit med om två fruktanssvärda cykloner Eric & Nigel som skadade 80 % av alla hus i vår stad och dödade 28 människor med kringflygande plåtar och bråte).

Nu hittar jag inte min Fijidagbok, men jag minns en natt i mars 1985 när jag satt klistrad vid radion och lyssnade på rapporterna om den annalkande cyklonen Gavin. Sen visade det sig att cyklonen bytte kurs och passerade Viti Levu (huvudön där vi bodde) på sydvästra sidan.

Galen Rowell befann sig på Vanua Levu (Savusavu) som låg ännu längre bort från cyklonen. Sen har jag ett fint minne av Savusavu "airstrip" som jag landade på en gång tillsammans med min flyglärare Mark Ford (NZ) - ja, tänk vad allt som finns i "minnets dagbok".

Men, på den tiden hade jag ingen aning om vem Galen Rowell var. Jag var dock en flitig diafotograf, köpte Kodachrome 64 billigt av min kollegas son som jobbade i fotoaffär i Lautoka där vi bodde.

Angående bilden ovan: tog en omväg runt ön i morse, innan jag körde in till jobbet i Åbo. Vackert vit vinterskog överallt. Ok, i skuggiga områden är ju snön blåaktig, som inte alls är någon onaturlig färg i ett snölandskap.

Publicerad 2012-02-20 21:56 | Läst 1898 ggr 0 Kommentera

Tänkvärt om fotografering

Åbo 19.2.2012 kl.19.10. Foto: Håkan Eklund.

Fortsätter läsa Galen Rowells sista bok (?) från 2001; upplagan jag köpte är från 2010. Rowell dog 2002.

I kapitlet "The Power of Participatory Photography" skriver han: "The key catalyst for all forms of creativity is to visualize oneself as an active participant rather than a passive observer. The jargon may sound modern, but the same idea is in an Old Testament proverb that warns: Where there is no vision, the people perish".

Sen fortsätter han: "Our education system favors those who passively swallow presented material and regurgitate it on demand."

Detta kopplar han ihop med fotografering och summerar: "When a passively educated person picks up a camera, he naturally expectes it to respond to the same set of rules he lives by. Creativity doesn´t work that way. At the most bacic level, neither civilazation nor photography is able to progress through passivity."

Intressanta tankar.

Ok, nu har det snöat i två dagar och det börjar mer och mer likna fjolårsvintern. Skillnaden är bara den att vintern ändå blir kortare i år, eftersom den kom så sent. Jag behöver bara kolla bloggdagboken för att se när första snön föll (som stannade), det var 7.1.

Åkte in till stan på kvällen, riggade upp stativet och tog några bilder i snöfallet, i sluttningen där vissa träd är belysta.

Publicerad 2012-02-19 22:46 | Läst 1940 ggr 2 Kommentera

Galen Rowell´s Inner Game

Utsikt från läsfåtöljen, lördag 18.2.2012, kl.16.30. Foto: Håkan Eklund.

Sitter med "Galen Rowell´s Inner Game of Outdoor Photography" (288 s) som jag hittade i H.fors.
Det är ingen lättläst bok men den är fylld med visdom. Betar av den med penna i hand, hittar mängder med kloka tanker, som jag försöker förstå.

"The initial act of visualizing a meaningful photograph has more in common with meditation than with professional skill. Strong personal vision is what National Geographic photographers and camera club winners have in common", skriver han

Lite längre ner på sidan skriver han om " --- commitment to the inner path, that the best outdoor pros seem to share. Without an energy source for empowerment, the most perfect inner path is as useless as a Ferrari out of gas. You can talk and dream about its future all you want, but it´s not going anywhere until you fuel it and start moving."

Publicerad 2012-02-19 16:15 | Läst 1827 ggr 0 Kommentera

Föregående 1 ... 797 798 799 ... 960 Nästa

Bloggar

Med leriga skor

En urusel företagsgåva

Intressant bokpaket

Värden är liten

Tänkvärt om fotografering

Galen Rowell´s Inner Game

Håkan Eklund

Skriver om

Innehållskategorier

Arkiv