Utspelad igen

Spelande tjäder, Kurjeenrahka nationalpark, Egentliga Finland (=landskap), 22.4.2007 kl.19.53. Foto: Håkan Eklund.

Ok, jag kunde inte hålla mig i kväll. Måste bara göra ett besök upp till skogsområdet där jag träffade på en kärlekskrank tjädertupp senaste söndag. Kl.19.30 vandrade jag sakta in på spelområdet, tyst och stilla. Bara en sjungande taltrast på nära håll, och en rödhake i fonden.

Men jag behövde inte vänta länge, ett kraftigt flog från myrskogen i väster, och in mellan talltopparna kommer något stort och svart, som ljudligt landar tio meter framför mig. Slår genast upp stjärtplymen, sänker vingarna och kommer emot.

Sen höll vi på en timme; på ett ställe halkade jag (vått och slipprigt efter snöovädret i förrgår) - och nu kan jag knappt sitta .... Sträckte nån muskel i rumptrakten ...

Men det blev en massa bilder, en del alldeles hyggliga. Nu också i nya miljöer. Den tvingade mig att retirera minst 300 meter, åt det håll jag kommit ifrån. Genom olika typer av skogsmark.

Och det kan jag säga, detta ÄR en fågel som verkligen inger respekt! När den vräker emot, med öppen näbb och med slående låga vingar - på mycket snabba fötter, ja då sticker man undan som f-n. Med bultande hjärta. Och på den spångade leden ovan, går det undan ...

Duvhöken passerar

Duvhök (Accipiter gentilis), Friskalaviken, Åbo 22.4.2007. Foto: Håkan Eklund.

Och just som jag höll på att fotografera sjungande sånglärkor över Friskalavikens betesmarker märkte jag att de bytte beteende; och se - in över arenan kommer en gammal duvhök. Som passerar rakt över.

Jag han ta ett tiotal bilder, men de flesta blev oskarpa trots att kameran använd 1/1000 sek. Tydligen hann inte automatfokuseringen med.

Detta är troligen en duvhök som tillhör det par som häckar i området, som jag brukar se året runt. Och använder den fågelrika havsviken (med stor skrattmåskoloni) som jaktområde.

Fångad i sången

Sånglärka (Alauda arvensis) över Friskalaängar, Hirvensalo, Åbo 22.4.2007. Foto: Håkan Eklund.

Gjorde en sväng ner till beteshagarna vid Friskalaviken här på ön; ett stenkast från mitt HQ. Tänkte att ljuset var bra för lärkfotografering - och hittills har jag egentligen inga ordentliga bilder av sjungande sånglärkor.

Alltså, upplagt för ett försök, innan det var dags för frukost och morgonkaffet. Och emellanåt bara funkar det.

Hann gå ut på åkern femtio meter när en sånglärka flög upp och började sjunga, jag siktade rakt på med mitt 500 mm objektiv och lät slutaren rassla. Hade ställt in på 400 ISO, bländare 8 och sen fick kameran välja slutartid (denna är 1/1600 s).

Det bidde några användbara bilder. Och en härligt sprudlande lärksång.

Byte av bostad

Starhonan (Sturnus vulgaris) vid sitt nya hem, Hirvensalo, Åbo 22.4.2007. Foto: Håkan Eklund.

I morse såg jag för första gången att starparet tagit sitt förnuft till fånga och bytt naturhålet i björken till denna nyuppsatta holk som ligger 10 meter bort. Både hanen och honan gjorde upprepade besök i holken; hanen hämtade till och med bomaterial som den förde in i holken. Kanske påverkades de av slaskvädret igår ...
och insåg att ägg och ungar har en större chans att hållas skyddade mot oväder i denna mojäng ...

Ändå är det nog med en viss nostalgi som jag inser att jag överfört mänskligt bekvämlighetstänkande till stararnas värld, att locka dem till att byta ett naturligt bohål till en modern "låda" ... precis som vi människor också gör ...

Inget hälsohem precis

Stare vid bohålet, Hirvensalo (ö), Åbo,  1.4.2007. Foto: Håkan Eklund

I den här björken har ett starpar bott så länge vi bott grannar, dvs sen 1997 då vi flyttade hit ut till ön Hirvensalo. Ett stenkast utanför Åbo hamn.

Eftersom jag ser den lilla björkdungen från mitt arbetsfönster, har jag en viss koll på deras förehavanden. Och visst är det stiligt med naturliga håligheter för våra hålbyggare, och det blir bildmässigt bra. Ekologiskt korrekt, så det förslår.

Men.

Detta hål är nu så funtat, att det fungerar som en tratt vid regn och rusk. Hur ungarna klarat av regniga vårar har jag aldrig riktigt kommit underfund med. Men något hälsohem är det nog inte.

Länge har jag planerat att sätta upp en starholk i dungen; i år skred jag till verket. När den här bilden togs 1.4.2007 hade den nya holken varit uppsatt i någon vecka. men starparet återvände sin vana troget till naturhålet. Åtminstone i början.