Kort utflykt för ett kryss till

Flodsångarbiotop i kulturlandskap. St Bertils 2.7.2020. Foto: Håkan Eklund. Nr 184/366.

Gjorde en kort kvällsutflykt till en ort som jag aldrig tidigare besök (45 min från Åbo), för att kolla in en ny årsart: flodsångare. Den låter som en elektrisk ringklocka.

Jag ligger efter med tio arter jämfört med i fjol, men det har i sig ingen betydelse. Min "artjakt" är mest på skoj, att lite ge mig själv en spark i baken, att aktivt hålla fågelkunskapen up to date. Det tog ju ett halvt liv (ett halvsekel ...) att lära mig fåglar, och alla läten (kontaktläten inkluderade) så det gäller att inte låta den kompetensen rosta.

Ett regnväder drog över, men "ringklockan" hörde jag.

Gillade det vackra odlingslandskapet. Inget skräp, inga hängande ledningsstolpar och ledningar, snyggt runt gårdarna. Hela området gav ett positivt intryck.

Tidstypisk pose

I Helsingfors. 1 juli 2020. Foto: Håkan Eklund. Nr 183/366.

Så mycket man inte vet

Tio små i rad, i granit. Nära Månberget, Åbo. 30.6.2020. Foto: Håkan Eklund. Nr 182/366.

Det finns tusentals små detaljer i staden där jag bor som jag inte vet något om. Som detta på bilden ovan, ett miljökonstverk utanför ett daghem, med tio små skulpterade i granit.

Hittade ingen information vid konstverket, inte heller har jag hittat något på nätet. Men imponerande är det.

Strax efter bilden togs började det regna och just nu känns det plötsligt som om det var höst. Halvskymning kl. 23, blåsigt, regnigt och svalt.

Med ens känns senaste vecka som en avlägsen sommardröm, med sol och värme fram till midnatt ...

Men - naturen skriker efter vatten. Det är också bra med omväxling. I morgon är det juli. Sommarmånad.

Nionde året

I skuggan. Pandros 24.6.2020. Foto: Håkan Eklund. Nr 176/366.

När jag jobbade med en massa fotokurser gav jag ibland kursdeltagarna i uppgift att ta några bilder varje dag under en vecka, eller en hel månad. Detta för att de skulle lära sig att snabbt hitta motiv, få till en komposition och en användbar bild. Ibland knotade de, tyckte att det var svårt att fota varje dag. Speciellt när jag ofta gav uppgiften under senhösten ...

För att kolla hur svårt det var beslöt jag själv att försöka fotografera några bilder precis varje dag under hela året, och det har jag nu hållit på med sedan 2012. Insåg att det var kul, dock en utmaning. Svårast i början var att komma ihåg att ta en bild. Sen började det löpa.

Detta är nu det nionde året i följd. Och det är fortfarande bara så roligt. Det första året missade jag tre dagar, 2015 missade jag en dag. Sen fick jag in rutinen och det har blivit minst en bild per dag. De senaste åren höjde jag ribban en aning, att bilden måste "duga" för att publiceras på denna blogg. I sig berättar det ju ingenting, här är det ju högt i tak - men ändå.

Nu när jag kollade igenom veckan som gått ser jag att jag glömt att sätta in bild nr 178, från onsdagen den 24:e. Vi hade gäster på gårdstunet, och innan de kom skyndade jag mig att krypa på marken i ett skuggparti i dungen bakom stenmuren - och sen glömde jag att ladda ner bilden.

Vi satt ju vid brasan till midnatt. En av dessa oförglömliga nätter i fint Österbottenljus.

Sommarnattens ljus

Tillbaka på hemön, efter regnet. Hirvensalo, Åbo 29.6.2020 kl. 23.40. Foto: Håkan Eklund. Nr 181/366.

Väl hemma efter halva dagen på riksåttan satte jag mig vid datorn, i min "studio". Skrev den 24 h försenade kolumnen på 1,5 h.

Sen ut ett slag för att fånga något av det fantastiska nattljuset. Helt otroligt vackert. Borde har stannat ute ännu längre, men tröttheten tog över.