FOTOGRAFISKA DAGBOKSFRAGMENT

När guldet blev till sand


Bra avbrott i besvikelsen. Åbo 26.2.2017. Foto: Håkan Eklund. Nr 57/365.

Pessimister brukar ofta säga något i stil med att "aldrig får man vara glad"; idag kändes det nästan så.

Just när det blev spännande i Lahtis (Skid-VM), när Finland äntligen kunde ta guld i lagsprinten, just när det blir duell i målområdet (som är höjdpunkten för annars så tråkiga skidtävlingar när vissa är överlägsna) så går en norrman och drullar till det ...

https://svenska.yle.fi/artikel/2017/02/26/nedstamd-niskanen-sallan-man-far-chans-att-ta-vm-guld-framfor-hemmapubliken

Emil Iversen var slutkörd och ville inte bli passerad, saboterade ett säkert guld. Kanske var det en reflex, att intuitivt stänga spåret, men med ett förödande resultat (mest för Norge ...).

Sånt blir man inte glad av. För det mesta är det ju andra som vinner, speciellt norrmän, men just då när något stort håller på att hända inför hemmapublik, måste någon drulla till det. Fy för den lede.

Som tur var har man en hustru som vet hur man bryter ett dödläge, fixade ett bord i en mysig restaurang - och då blev det ju genast trevligare, dessutom med dotter och pojkvän med i sällskapet.

Inlagt 2017-02-26 20:48 | Läst 3046 ggr. | Permalink
Det såg inte bra ut, svagt, och misstänkt sabotage av Iversen, inte snyggt alls, hils, LO
Gudskelov for en fornuftig hustru Håkan.
Jeg så det også på TV, opfattede det som et uheld, men jeg har jo heller ingen aktier i det som jer. Jeg holder med svenskere, finner og nordmænd, når vi ikke har nogen danskere med :-) :-)
Dejligt s/v-foto med en utrolig god dybde.
Mv.h. Erik.
Klok hustru. Och en söt dotter!/ Björn T
Som svensk var det surt både här och där. Men det var säkert en felbedömning av en helt utmattad Iversen.
Du fick en alla tiders cafébild i alla fall!
Visst är det skit, jag känner igen känslan, Stina Nilsson, vårt enda guldhopp föll.
Men du kan låna Zlatan, han levererar nästan alltid, senast igår.