FOTOGRAFISKA DAGBOKSFRAGMENT

Utövatten


Inför havets anlete. Utsikt från Utö i Väståboland. 24.10.2010. Foto: Håkan Eklund.

Tillbringade veckoslutet i goda vänners lag ute på Utö fyrö ( N 59° 46' E 21° 22'), längst ut i havsbandet i Åboland. När vi kom ut strax innan midnatt (fred/lörd) var det fullmåne; otroligt vackert! Sen blev det en hel lördag i terrängen med kamera och stativ. Bra fotoväder med omväxlande ljus och hårda vindar. Noterade en hel del nordliga fågelarter: snösparv (2), bergfinkar, gråsiskor, sidensvansar, domherrar. Det gick rykten om en blåstjärt, men jag tror inte att den blev bekräftad. Tidigare i höst har två blåstjärtar noterats på ön.

På söndag f.m. gick förbindelsebåten tillbaka, men då var det inget bra fotoväder längre. Regnigt och halvmörkt ... Men tillbaka till Utö åker jag precis när som helst. Ett mycket intressant ställe med massor av motiv.

Beläget vid inloppet till Skärgårdshavets viktigaste farled har Utö åtminstone sedan 1600-talet fungerat som stödjepunkt för lotsar, fyrvaktare, tulltjänstemän och militärer. Till Utö, som hör till Väståbolands kommun, kommer man med förbindelsebåten Eivor (gratis), en sjöresa som räcker 5 timmar (tar iland på ett antal bebodda öar). På Utö  bor  ca 40 personer året om.

Några infoplock från öns hemsida: www.uto.fi

Om kriget:
"Vid fyrens ingång finns två minnesplaketter över krigiska tilldragelser vid Utö. Den ena är uppsatt till minnet av pansarskeppet Ilmarinens undergång utanför Utö 13.9.1941. Den andra beskriver Sovjet-flottans anfall mot Utö fort i början av vinterkriget 14.12.1939.

Utö fort försvarade sig med framgång och den ena av de två sovjetryska jagare som deltog i anfallet antas ha sjunkit. Utö utsattes för ett flottanfall också under första världskriget, då tyska kejserliga flottan 10.8.1915 testade Utö forts styrka. Också den gången bet Utö-batterierna så väl i från sig att tyskarna efter en mer eller mindre resultatlös skottväxling drog sig tillbaka. Förlusterna på fortet uppgick till en stupad telegrafist och ett par sårade kanoniärer.

Öster om begravningsplatsen, under en stenhög begravdes under vinterkriget den ryske flygaren Nikitin, som hörde till en bombplansbesättning som tvingades nödlanda på Vidskärsfjärden. Under fortsättningskriget begravdes ännu ett par ryska krigsfångar på samma ställe. Fångarna hade försökt fly från det sjunkande tyska fartyget Hindenburg, men blivit skjutna av tyskarna. Troligen har människor begravts på Utö också tidigare."

Om vrak:
"I Bönehuset är det lämpligt att unna sig en stilla stund, sitta ner i bänkarna och blicka ut genom det östra fönster, kyrkans "naturliga" altartavla. Från fönstret öppnar sig en vacker vy över havet, som under stormiga dagar brusar vit över de många grynnorna öster om Utö. Dessa grynnor blev det amerikanska fraktfartyget Park Victorys öde julnatten 1947. Fartyget hade julaftonen i gott väder gått till ankars vid Lillharu sydost om Utö. Under natten blåste det upp till en kraftig storm med snöyra och Park Victorys ankaren gav med sig. Fartyget hamnade på drift och inom kort hade det gått över flera grynnor och fått flera stora läckor. Fartyget började snabbt sjunka och besättningen gick i livbåtarna.Efter att man på Utö konstaterat att Park Victory var i sjönöd gick man ut med lotskuttern, räddningsbåten Merikokko samt fortets båt för att undsätta de nödställda. Efter stora ansträngningar lyckades utöborna rädda 38 man av fartygets besättning. De räddade omhändertogs under julhelgen i utöhemmen. Julnattens dystra saldo var trots allt 10 drunknade och ihjälfrusna.

I Bönehuset vittnar en tioarmad ljusstake med de döda sjömännens namn ingraverade om olyckan. På väggen finns ett tackbrev från USA`s ambassödör till utöborna

Den 11.11.1929  rände tremastade barken Draken från Nystad upp på Örebåda, den höga kobbe som ligger ca 150 meter från Utös sydligaste udde. Drakens besättning lyckades, så när som på timmermannen som sköljdes överbord då han försökte få tag på livbåten, ta sig upp på grynnan. Stormen rasade med orkanstyrka i ett och halvt dygn och trots det korta avståndet fanns det inga möjligheter att undsätta de skeppsbrutna. Då stormen slutligen bedarrat något lyckades öborna med stora ansträngningar bärga de överlevande. Fem män hade då hunnit drunkna eller frysa ihjäl. Draken-tragedin blev en påstöt för den organiserade sjöräddningen i Finland och även Utö fick år 1934 en egen sjöräddningsstation.

Förutom Draken och Torsholm har följande fartyg förlist vid Utös södra strand under 1900-talet: skonaren Laura år 1922, m/s Brändö år 1926 och tyska s/s Olivia år 1942. Det totala antalet skeppsbrott i Utö-vattnen under århundradenas lopp är okänt, men det rör sig säkert om tiotals fartyg som splittrats eller sjunkit. Därtill kommer ett mångdubbelt antal smärre olyckor då fartygen kunnat bärgas."

 

Inlagt 2010-10-26 16:27 | Läst 5594 ggr. | Permalink

Fotosidan uppskattar att du diskuterar våra artiklar. Håll en god ton och håll dig till ämnet för ett bra debattklimat.



Logga in för att kommentera

Dramatiskt vacker bild och dito dramatisk spännande historik!
/Leif
Hej Leif, ja detta är ett intressant ställe!

mvh Håkan
Intressant och fin bild från en plats jag gärna skulle vilja besöka.