Gatufotograf

Köp en Situation och du får fota oss!

Ropet ekade över det lilla torget. Ett par män satt på en soffa vid en vägg och vinkade åt mig. Tvekade ett ögonblick men kunde inte motstå erbjudandet. Så jag gick fram till dem. Lämnade över 40 kronor och fick tidningen.

 Ingen av oss hade bråttom. Så vi pratade om allt möjligt ett slag.

När jag till sist lyfte kameran, bad den ene mannen att jag skulle vänta ett slag. Han tog fram en halsduk ur väskan på marken. Det skulle synas att de höll på Hammarby. ”Bästa laget”,  sa båda och nickade med eftertryck. De lyfte sin händer i en slags hyllningsgest för favoritlaget. Nu kunde jag börja fota.

 Sedan jag tagit ett par bilder bad han med halsduken mig att vänta ett ögonblick. Han betraktade  bekymrat sin halsduk.

  

 

”Alla kanske inte förstår att det är en Hammarby-halsduk jag har när den hänger så där runt halsen. Om jag lyfter upp den  ovan huvudet med texten framåt. Då förstår alla att det gäller Hammarby”.

” Du bestämmer hur du vill ha bilden”  – sa jag.

 

Man ska ta ett steg närmre när man fotar. Det säger alla. Men i ögonvrån såg jag alla tags som väggen var täckt av. Jag ville ha med dessa på bilden också och tog några steg tillbaka.

På sista bilden finns en stor del av väggen med. De kraftfulla tagsen liksom förstärkte Hammarby-fansens hyllning. Formar sig till ett jättelikt publikvrål. 

 

 Inte ska man smyga med kameran ute på stan. Då går man miste om mycket.

 

 

Inlagt 2011-04-19 18:17 | Läst 5926 ggr. | Permalink
Ska man fotografera människor kan man ju inte vara likgiltiga mot dem. Visar man lite engagemang och intresse så får man i regel samma mynt tillbaka. Precis som du visar här. Många gånger vinner bilder på att miljön kring huvudmotivet kommer med. Hur mycket kan naturligtvis variera från fall till fall. I det här fallet tycker jag att sista bilden ger mer rumskänsla än de övriga, som har andra förtjänster.
Svar från Nisse Larsson 2011-04-19 19:20
Samtalet verkar ofta göra bilden. Och som du säger. Hinner man så kan försöka ta både porträtt och porträttmiljö. Det senare ger ju den där rumskänslan. Sen ska man ju välja som sagt. Tackar för inlägget Torbjörn. - Nilserik
Sist men inte minst... gäller för mig. Men hade vi å andra sidan bara fått se den bilden och fortfarande samma text hade vi säkert efterlyst en mer närgången bild på polarna, dvs som motsvarar det nära mötet med dem du hade.
Du har fått blodad tand, Nilserik! På den här typen av foto och möten/samtal på stan samt att blogga. Vi tackar och tar emot!
/tim
Svar från Nisse Larsson 2011-04-19 19:23
Ja. vad bloggar man om när man inte så teknikintresserad. Eller är filosofiskt lagd. Roligt du uppskattar dom här anspråklösa inläggen. - Nilserik
Helt underbara bilder, tycker jag. Det syns att de är vana vid att hylla sitt favoritlag och att visa upp den där halsduken! De två sista är mina favoriter i serien. Sista bilden är riktigt bra komponerat.
Svar från Nisse Larsson 2011-04-19 19:25
Det har du rätt. Det ligger nog långvarig läktarträning för att få in den där stilen och känslan. Tackar Rei. - Nilserik
Kul att läsa storyn bakom fotografiet Nilserik, jag gillar nog den sista bäst.
Lite lock o pock löser de flesta situationer på en smidigt sätt.
//Tommy
Svar från Nisse Larsson 2011-04-20 09:16
Visst är det kul att kunna berätta nåt om en bild. Tackar Tommy. - Nilserik
Ännu ett fint dokumenterat möte, gillar det här. Hade själv möjlighet i söndags när jag trampade runt i ett gammalt industriområde och tog bilder på mina fasader. Men jag fegade tyvärr. Det var ett gäng i ett garage som höll på med sina bilar som tagit en paus och hade en liten picknick utanför. Det kunde nog blivit ett intressant möte och några trevliga bilder.
/Janne
Svar från Nisse Larsson 2011-04-20 09:17
OK - gillar man väggar så gör man det. Fotografering rymmer allt. - Nilserik