Vad är gatuporträtt?

Närbilder på människor i gatumiljö. Så kallade gatuporträtt. Vad menas med det? Naturligtvis en närbild. Lika viktig är att bilden återger miljön och vad som händer kring personen.

Cartier-Bresson menade att vad som händer kring den som porträtteras är lika viktigt som den som avbildas. Han betraktade sig som en dålig porträttfotograf. Fotoateljén var definitvt inte hans platform. Istället var det befintligt ljus och att snabbt fånga en helhetsbild av en människa.

Själv gillar jag det stående porträttformatet bäst. Klassikern. Det känns mer statiskt att betrakta och ger tyngd åt den som avbildas.

Här är ett exempel på ett gatuporträtt på en grabb i Berlin som jag tog för ett par månader sedan. Det framgår tydligt att det är på en järnvägstation. På vardera sidan av honom finns två män. De samtalar med en kvinna bakom killen. Det ger bakgrundskontrast.

 Nästa bild är tagen i Kungsträdgården i Stockholm förra året. Man ser en massa mörka män i bakgrunden. Kvinnan observerar mig med en hastig blick när jag tar bilden.

Naturligtvis använder jag ibland det liggande formatet också för porträtt. Det ger en mer dynamisk skildring. Den här härlige mannen fotade jag i Berlin för ett par månader sedan. Men jag vet inte riktigt om det är gatufoto då jag fick påkalla hans uppmärksamhet. Han fick tillfälle att ordna sin min till ett praktfullt leende. Oftast skapar ju leenden in fasad för en människa att dölja sig bakom. Ibland - som här - lämnar leendet ett personligt avtryck.

Det liggande formatet ger mer möjlighet att spegla miljön där bilden är tagen. Ungdomarna som skymtar i bakgrunden ger en kontrast till den här lite äldre mannen.

Gatuporträtt kan givetvis innehålla flera personer. Förutsättningen är givetvis att man kommer så pass nära att det blir "porträttkontakt". Det här gifta paret mötte jag på Biblioteksgatan i Stockholm. Givetvis krävde bilden ett liggande format. Det gav mig också möjlighet att få med det unga paret med barnvagn i bilden som kontrapunkt.

 Människor är fantastiska. Ibland måse man invänta rätt ögonblick för att fånga detta. Gatuporträttet får inte ge intryck av slarvigt hastverk även bilden tagits snabbt och oplanerat.  Det finns säkert andra uppfattningar om gatufoto och vad som kan lyftas fram. Men det känns bra att formulera sig för att gå vidare.

Ändå verkar det som om bilder med gatuporträtt har en undanskymd plats på Fotosidan. För mig är det inte så.

Wolfgang 2012-11-08 09:33

Jättefina bilder! Jag gillar gatuporträtt!

Svar från Nisse Larsson 2012-11-08 12:30

Tackar - det är intressant att hitta personer i fota så här. - Nilserik

Björn Wångblad[BF] 2012-11-08 10:52

Underbara porträtt på sköna människor. Det gillar jag.

Svar från Nisse Larsson 2012-11-08 12:30

Roligt du gillar bilderna. Tack för uppmuntran. - NIlserik

froderberg 2012-11-08 11:46

Intressanta porträtt och personligheter. Good work!

Svar från Nisse Larsson 2012-11-08 12:32

Tack Magnus för uppmuntran. Såna här porträtt är kul att hitta. - Nilserik

Joakim K E Johansson 2012-11-08 11:49

Bra text och bra bilder.

Svar från Nisse Larsson 2012-11-08 12:33

Roligt att du uppskattar texten också! - Nilserik

Heléne Alklid 2012-11-08 12:24

Enormt fina bilder och jag gillar verkligen den lilla sparsmakade HDR-känslan som finns i bilderna! Snyggt!

Svar från Nisse Larsson 2012-11-08 12:34

Känns fint med dina uppmuntrande ord. Kanske man är på rätt väg att fånga människor i vardagen. - Nilserik

Petersson 2012-11-08 12:41

Fina bilder, ska ut och ta gatuporträtt för första gången på lördag, här fick jag många bra tips!

Svar från Nisse Larsson 2012-11-08 13:06

Tack och good hunting! - Nilserik

R.Rietz 2012-11-08 12:54

Vilka härliga bilder du har tagit, favoriten får bli bild nr 1.
Man undrar vad han tittar efter, för det ser lite ängsligt ut tycker jag.

Mycket bra, får man passa på och fråga vilken kamera och objektiv som har använts, för du har ett härligt och"mustigt tryck" i bilderna.

Eller är det digitalt efterarbete,kanske Silver efex?

Med vänlig hälsning,
Robert

Svar från Nisse Larsson 2012-11-08 13:17

Tack för fin kommentar. Alla bilder (utom tvåan) är tagna med Canon 5D Mark III och EF 24-70 1:2,8 som ger bra resultat och betyder en del för "mustigheten". Konverteringen görs med Silver Efex Pro med förarbete i ACR och efterarbete i CS5. Drar i olika spakar för varje bild tills jag känner mig nöjd med uttrycket. - Nilserik

azazello72 2012-11-08 20:30

Mycket bra bilder alla fyra!! Blev inspirerad av dina fina bilder... det här ska jag försöka mig på lite mer när tid finns :-) bra jobbat!
Mvh
Johan

Svar från Nisse Larsson 2012-11-09 06:31

Varför inte försöka imorron? Under en fotopromenad kan man plötsligt stå inför en människa och ha fotoläge. Passa på. HCB menar ju att tillfällena uppsöker dig. - Nilserik

Thomas Johansson 2012-11-08 21:05

Hej Nils-Erik. Tack för ett intressant inlägg. Gränsen mellan traditionell gatufotografering och porträttfoto flyter ju ihop här. Skillnaden är väl om bilden är spontan eller arrangerad. Bilden med den skäggprydde mannen är väl kanske lite av varje, precis som du skriver. Samtliga bilder ger stort utrymme för frågor och tankar och väcker min nyfikenhet på personerna. Mycket fint fångade ögonblick! Mvh Thomas

Svar från Nisse Larsson 2012-11-09 06:38

Tack för en uppmuntrande kommentar. Som du säger så är det just nyfikenheten på någon man möter som får en att ta ett gatuporträtt. Och att man känner att nyfikenheten finns kvar när man betraktar bilden i efterhand. - Nilserik

Mats Alfredsson 2012-11-09 09:11

Hej Nils-Erik. Mycket intressant med porträtt i gatumiljö.
Jag kör min egen variant på detta, lite som en sidogrej.
Eftersom mina gatubilder normalt är väldigt nära människor så blir det ofta lite som din första helt underbara bild på killen i Berlin. Den är grym. Omedvetet och närvarande. En form av porträttering, men snabbt utan att personen är medveten om fotograferingen.

Därför har jag tagit ett steg till och det går lite utanför det regelverk vi har om att inte stanna upp och prata med folk i förväg. Ungefär så här;-) Jag ser en intressant person, jag får fram och presenterar mig och frågar kort om det är ok att ta ett porträtt, bilden blir ofta väldigt nära och avskalat, jag ber personen att vara seriös (inte skratta) utan mer titta på mig som; vad fan håller du på med? Det är sällan miljö med utan bara det nakna ansiktet, men självklart aldrig personer jag känner sedan tidigare, eller har träffat förut. Lite som Anders Petersen ofta gör i sina projekt (inga andra jämförelser ;-)
Exempel:
http://www.fotosidan.se/gallery/viewpic/2664791.htm?set=mp

Önskar dig en trevlig helg .
mats

Svar från Nisse Larsson 2012-11-09 10:55

Din bild är suverän i sitt slag. Kanske en inspirationskälla för mig att ta liknande bilder. Är mer en observerande outsider som granskar livet från sidan och tilltalas därför av traditionella gatufotots förhållningssätt. Tack för ett väldigt intressant inlägg. Det får mig att fundera. För mig det viktigt att man ska se att individen lever ett eget liv med sina känslor och funderingar som jag registrerar i form av ett porträtt och där jag inte på något sätt är delaktig. - Nilserik

Gun-Inger Arvidsson 2012-11-09 18:06

Jag har aldrig tänkt på detta att urskilja gatubilder och gatuporträtt. Huvudsaken det blir bilder med den känsla i som du själv önskar ha samt att vi som betraktare kan nås av ditt budskap.
Det måste väl alla som fotograferar göra med bilder som dessa. Suveräna på alla sätt.
¤¤¤//Gun-Inger

Svar från Nisse Larsson 2012-11-09 19:01

Porträtten som man tar obemärkt på gatan av främmande människor är ju en speciell utmaning. Vissa ansikten har en utstrålning i en särskild situation som man gärna vill fånga. Oftast med misslyckat resultat tyvärr. Kanske ögonblicket försvinner, man blir upptäckt eller man är i fel position. Men tack för en härlig och genomtänkt kommentar. - Nilserik

Krille-K 2012-11-09 21:21

Suveräna gatufotoporträtt Nils-Erik.
/Krister

Svar från Nisse Larsson 2012-11-10 12:43

Tacka för den uppskattande kommentaren. Den värdesätts. - Nilserik

mattimer 2012-11-10 20:10

När jag läste detta blogginlägg var min första reaktion: måste vi etikettera varje foto? Är det viktigt att det är gatufoto/gatufotoporträtt/gatuporträtt dvs att den avbildade inte vet om att han blir porträtterad? Jag känner att bl a du, Mats, och för allt i världen även jag själv har hållit på med gatufoto så länge att vi kommit förbi det, och att vi gör som Mats beskriver det, kollar med intressanta människor om det är okej att plåta dem och när vi gör det, t o m att "regissera" dem. En bra bild är en bra bild, typ. Etiketten behövs inte.
Första bilden är som sagt kanon!
/Matti

Svar från Nisse Larsson 2012-11-11 09:03

Givetvis tar vi bilder som vi gillar. En del av bilderna faller under kategorin "gatufoto". Andra bilder hör hemma i andra sammanhang. Jag tror det är helt nödvändigt med etiketterna för att bringa ordning i mångfalden av såväl motiv som fotografer. Det är nödvändigt för ens egen utveckling och för att kunna kommunicera bilder med andra och diskutera deras innehåll och uttryck. - Nilserik