Nisseblogg
Solarium är väl bra i deppiga Coronatider?
Att göra en solresa till ett sydligt land är ju omöjligt idag. Vintersportorterna i Sverige stänger också ned. Folk ska isolera sig i hemmet. Deppigt värres.
Solljus behövs för att kroppen ska producera d-vitamin. Och forskning visar att d-vitamin skyddar mot Covid19. Hur ska det gå till? Kanske solarierna går mot strålande tider. Här bjuds det på artificiellt ljus som sätter fart på kroppens fabrik för d-vitamin. Det förbättrar nog humöret också.
Jag plåtade ett par hantverkare som satte upp reklam för ett nytt solarium i Eskilstuna. "Nya Solfuxen i City". Kanske behövs för att möta efterfrågan. Det är ett obemannat som håller öppet 06-21.00 alla dagar.
Men det finns alternativ. Min läkare skrev igår ut ett recept på en stor burk Divisun som innehåller d-vitamin. En tablett om dagen och räcker ända fram till våren.
Gömma sig bakom en lyktstolpe?
Jag gick över Fristadstorget i Eskilstuna. Den här grabben lekte med några kompisar. Sprang förbi mig och ställde sig bakom en stolpe så här framför mig. Jag tog ingen större notis. Men tog ett par bilder från höften när jag gick förbi stolpen. Konstigt att gömma sig bakom en smal stolpe. Den döljer bara ansiktet.
Så här i efterhand funderar man lite. Skulle han skoja med mig? Kanske han hade en fotointresserad far där den här grejen gick hem.
Eller var det ett led i leken med kompisarna som befann sig några meter bakom mig? Nog troligast.
Eller skulle han på nått sätt demonstrera sin anonymitet genom att ställa sig bakom lykstolpen så där?
Nån annan förklaring kanske. Jag vet inte.
Stavgångaren
Stavgång blev väldigt populärt för några år sedan. Både jag och min fru anskaffade var sitt par. Inte blev de mycket använda. Kändes töntigt och obekvämt att gå med.
Man ser fortfarande en och annan äldre stavgångare ute i mina kvarter. Yngre motionärer rör sig vanligen utan. För fjällvandrare är nog gåstaven bra för att ta sig fram ute i naturen. Den är sällan asfalterad.
Spanade in den här äldre mannen på en busshållplats. Bra ansikte i fint sidoljus. Ett par gåstavar i näven. Kanske som balansstöd.
Vad jag ser i en bild
Ibland är det skillnad på vad man själv ser när man tar en bild. Och vad andra ser.
Den här en bild från i Gallerian i Eskilstuna. Jag tog flera bilder på damen som satt på sin rullator och vilade. Hon betraktade mig misstroget hela tiden. Hon förstod att jag plåtade henne. Men inte varför.
Anledningen till bilden var att jag mindes en trevlig hit från 60-talet "In the jungle, the mighty jungle. The lion sleeps tonight...." med The Tokens.
Djungelstämning alltså och svartvitt så här. Tänkte jag.
Att ha nånstans att sitta!
I Gallerian i Eskilstuna fanns tidigare några soffor och stolar utplacerade. Men de har plockats bort. Man kan då välja att sitta på golvet. Som på bilden.
Liknande har skett på stadsbiblioteket. Alla sittplatser har tagits bort. Alla datorer för besökare stängts av. Tidningar och tidskrifter har plockats undan. Cafeterian har ställt in sin verksamhet. Fortfarande går det att låna böcker. Man vill förebygga smittspridning.
Jag tycker det är en förändring till det bättre. Bibblan har nu blivit en fridfull plats. Folk går numera hit enbart för att låna böcker. Och det är inte så många besökare som gör sånt nuförtiden.








