Guld och gröna skogar

Det har väl redan framgått att vi tillbringade många sommarhelger och veckor i svärföräldrarnas sommarstuga vid sjön Västra Svan i Värmland. Sjövägen var det bara ett par kilometer från Svaneholm. Det mest berömda med Svaneholm är nog bruket och den man, patron Bryntesson, som fick bygden att blomstra. John Bryntesson var en av The Three Lucky Swedes som reste till Alaska och grävde guld, fann det och blev rika. Han återvände till Sverige, köpte det gamla bruket och satte fart på bygden. Min svärmor var anställd som kammarjungfru hos patron i sin ungdom och hade en hel del att berätta om herrgårdslivet och den förmögna familjen. I bygden kallades han för Guldkungen. Inte konstigt alls. När han kom hem till Sverige 1907 var han en av Europas rikaste män.

Guldgrävarläger i Nome, Alaska

Historien låter förtälja att Bryntesson frågade en indian om namnet på platsen men missförstod svaret "no name" som Nome. Staden Nome anlades där senare och finns kvar än idag. Ett berg i närheten heter fortfarande Mount Brynteson och han döpte floden vid Anvil Creek där lägret låg till Snake river.

The  Three Lucky Swedes: Erik Lindblom, John Bryntesson och Jafet Lindeberg

John Bryntesson var född 1871 i Dalsländska Ärtemark. Vid 16 års ålder reste han till USA och arbetade som rallare, timmerhuggare och gruvarbetare i Michigan under elva jobbiga år. 1898 tog han en båt från San Fransisco till Alaska där han fann sina kompanjoner, en norrman och en svensk. I augusti samma år fann de ett mycket stort guldfynd och startade Pioneer Mining Company. Man räknar med att Bryntesson fick ihop ca 600 miljoner dollar under sina år i Alaska. Efter guldgrävartiden startade han ett fruktplantage och en hästranch utanför San Fransisco. 1900 gifte han sig med Emilia Forsberg och de fick fem barn. Vid återkomsten till Sverige köpte han Svaneholms bruk och en hel del skog. Senare köpte han även bruket i Lilla Edet vid Göta älv. Svaneholms bruk var i familjen Bryntessons ägo i 75 år. Själv gav patron upp andan 1959 och ligger begravd vid Svanskogs kyrka (Svaneholm). Svanskog eller Svaneholm har varit och är fortfarande föremål för en lokal dispyt.

Guldkungens liv inspirierade operasångerskan Gunnel Eklund att sätta upp en musikal om hans liv. Musikalen hade premiär i Svanskog år 1996.

Här kommer bilder från herrgården där jag tillbringat många bröllop, högtidsmiddagar och andra events. Den är en ganska stor ingrediens i mitt liv.

Salongen på andra våningen.

Utsikt från herrgården över sjön Mellansvan

Som sagt var. Svanskog är platsen som ÄR guld och gröna skogar.

Här är profilbilden, croppad ur en annan bild. Svärmor lär barnen att göra diskborstar av björksly. En lagomt trevlig sysselsättning på landet utan elektrifierad underhållning.

Mellanformataren

PS
Alla bilder utom herrgårdens exteriör är lånade lite varstans på internet.

2011-05-01 08:50   syntax

Verkar vara en fin sommarmiljö vid denna sjö. Viktigt att ha tillgång till en sådan för en storstadsbo.
Jag har nog någon gång hört talas om dessa tre tursamma svenskar, men kul att få lite mera kött på benen. Det var nog många amerikafarares våta dröm - att komma hem och sätta bygden på plats!

Besvara

Svar från N Thomas Meldert 2011-05-01 09:03

Det var vårt sommarparadis under många år. Om inte skilsmässan kommit emellan hade vi nog utnyttjat stället fortfarande. När pappa dessutom sålde sitt sommarställe vid Vänern blev jag av med alla möjligheter till avkoppling vid ett sommarnöje. Båten sålde jag när vi flyttade till Stockholm så enda nöjet nuförtiden är att ta en tur med bilen =) Jag saknar allt, det är nog lätt att förstå =)

Svara

2011-05-01 19:17   EGW

Ett spännande stycke kulturhistoria, helt nytt för mig. Men det har formats många märkliga öden här i nordvästra Amerika. Många svenskar kom hit under pionjärtiden, en del blev betydande män i samhället, vare sig det nu var här eller de återvände till Sverige. De flesta försvann väl mer eller mindre i det fördolda. Inte för att deras liv innehållit mindre märkliga upplevelser, utan för att de varken av sig själva eller andra uppfattades som särskilt märkvärdiga. En del gick säkert under i umbäranden.

Det var väl få som hittade förmögenheter i form av guld i marken. Ibland byggdes något stort genom enastående lyckat entreprenörskap.

Din berättelse påminner mig i alla fall osökt om Chaplins film "The Gold Rush".

Besvara

Svar från N Thomas Meldert 2011-05-01 21:10

Det finns säkert många berättansvärda historier. Den här känner jag väl till och dess konsekvenser är väl bevarade i bygdens kulturhistoria.

Svara

2011-12-06 19:54   Jan Christer Folke Andreasson

fint skrivit det här ska inte få glömmas bort, tyvärr har ungdomarna i trakten lite eller ingen kunskap alls av denna historia. och hur det är i resten av sverige kan man undra. att ingen har gjort en biofilm av detta är mig en gåta.

Besvara

Svar från N Thomas Meldert 2011-12-06 20:18

Ojdå! En fin kommentar på ett så gammalt inlägg. Men det är ju kul med överraskningar =) Biofilm är nog en bra idé men då ska den inte göras i Sverige. Storyn är bra nog och får jänkarna för sig att göra en film av det kan det bli bra. Men inte i Sverige.

Svara