Mitt fotografiska minne

Tröttnat på solens upp- och nergångar

Om leda vid bilder

Jag är hjärtligt trött på bilder av solens upp- och nedgångar. Det är precis som med all annan naturfotografi. Jag kan bara inte njuta av dem. Bäst att låta kameran vila och bara njuta av skådespelet på plats. Svårigheten är, tror jag (efter otaliga försök) att jag är fullständigt inkompetent att ta en bild som står ut över alla andra. Skillnaden mellan bilden jag tog och vad jag upplevde har för dålig överensstämmelse. Därför tröttnar jag. Det handlar kanske om att skaffa sig ett varumärke inom genren som t ex Brutus Östling med hans fina fågelbilder. Han drivs förstås av en passion. Jag gör det inte. Inte vad beträffar solens upp- och nergångar i alla fall. Inte av naturfotografi heller. Däremot har jag ett litet uns av passion för staden och allt som händer i den. Solen går upp och ner där också men den blir aldrig huvudmotivet för mig. Det är svårt att få bilder att stå ut där också. Precis som en älg är en älg eller en bofink är en bofink vart än du ser den i naturen så är ju stadshuset också alltid stadshuset. Men det rivs och byggs nytt här och där. Årstiderna växlar i staden också, ljuset förändras med solens gång. Det händer alltid något unikt. Det intresserar mig. Människor intresserar mig. Här är inte en kaukasisk homo sapiens omöjlig att skilja från en annan. Variationsrikedomen i karaktär och utseende tar aldrig slut. Det är likadant med "röda, gula och svarta" homo sapiens. En del invänder att det finns utseendeskillnader bland djur också. Jag anser att de är mindre utmärkande än människans.


Tillfällig arkitektur i Tantolunden

 


Sitt inte här

Eders lede hängivne

PS
Bilderna tagna med Leica M4-P och Zeiss Biogon f2/35 på Portra 400

Inlagt 2015-10-17 21:43 | Läst 7196 ggr. | Permalink


(visas ej)

Hur många stjärnor ser du här? * * *
Skriv svaret med bokstäver
Om man går samma sträcka genom staden varje dag så inser man hur mycket den faktiskt förändras.
Svar från N Thomas Meldert 2015-10-17 23:02
Jag har bott i Stockholm i 12 år och sett mängder med förändringar. Det är riktigt spännande!
Jag kan fascineras av en bild på en bofink hur många gånger som helst men däremot är jag hur trött som helst på dagens gatufotografi på gående människor t ex. En stad i förvandling kan vara intressant om man känner till staden annars kan det också vara ganska ointressant?
Svar från N Thomas Meldert 2015-10-18 06:33
Jag håller med dig om dagens gatufotografi. Sällan har man skådat så mycket ointressanta bilder.
Gillar nog allt.. både Bofinken, Älgen, och stadens alla motiv.. låter jobbigt att tröttna på vissa motiv.. hoppas jag slipper det! Men solnedgångar är svårt det håller jag med om! 300 meter bakom fotografen i första bilden, där bor jag!
Hälsn!
Svar från N Thomas Meldert 2015-10-18 06:36
Och du kom inte ner och hälsade? =) Ja, solnedgångar i synnerhet. Nån bra djur eller fågelbild kan man väl se på ibland. Men då ska den vara riktigt bra.
Det du kallar naturfoto kallar jag landskapsfoto. Men strunt samma. Jag måste hålla med om att en riktig storstad bjuder på en rikedom av tacksamma motiv. Den som vill hitta en sådan rikedom ute i landskapet får lov att leta reda på den. Storstadens bildrikedom tröttnar man inte på. Men jag har ingen storstad i närheten, och ibland saknar jag det. Det är en heldagsutflykt till närmaste storstad, med färja och landsvägskörning. Vi åker inte till den bara för att roa oss.
Svar från N Thomas Meldert 2015-10-18 06:41
Jag ska göra det klart mellan oss för all framtid =) Naturfotografi är för mig ett samlande begrepp för landskapsfotografi, djurfotografi, fågelfotografi, växtfotografi m fl undergrupper. Nu hoppas jag att du förstår hur jag tänker.
Jag skulle inte kunna leva på Salt Spring Island.