Tankar om fotografi från Fotosidans redaktör Magnus Fröderberg.

Ska det vara så svårt att översätta?

Namnen på kamerans och programvarans funktioner är ibland obegripliga. Inte ens en fotoexpert kan räkna ut vad Periferibelysning betyder. Och i nya Fujifilm X-H1 kan man av någon anledning ställa in hur ofta kameran ska få utbrott.

Nyligen lanserades en ny version av Lightroom Classic (7.3) där Adobe lyft fram användningen av kameraprofiler. Fotosidan-medlemmen Anders Grönlund upptäckte att Adobe gjort en tankemiss när de översatte sina egna profiler.

Två av profilerna heter "Adobe liggande" respektive "Adobe stående".  När ska man använda dem? När man har tagit liggande respektive stående bilder? 

Det blir naturligtvis begripligare om man använder den engelska versionen. Där heter det "Adobe Landscape" respektive "Adobe Portrait".

Hur kan landskap bli liggande och och porträtt blir stående? Fotosidans tekniske redaktör Martin Agfors har arbetat i mer än 20 år som översättare, bland annat på IBM. Han har en teori om hur missen uppstått.

– Vanligtvis får man som en excel-lista med formuleringar eller enstaka ord som skall översättas. Ofta är de bara uppräknade helt utan sammanhang och samma engelska ord kan ibland ha olika svenska översättningar beroende på sammanhang - som här. Det är därför viktigt att senare gå igenom alla funktioner i den riktiga programvaran. Det steget har nog missats här, säger Martin Agfors.

Orden "Landscape" och "Portrait" används nämligen också för att beskriva liggande och stående format på bilderna, men i det här fallet är betydelsen av orden mer bokstavlig.

På Fotosidans redaktion finns just nu bland annat en Canon Eos M50 och Fujifilm X-H1 inne för test. Båda uppvisar språkliga egenheter i sina menyer.

Fujifilm X-H1 har snabb serietagning, men Fujifilm kallar det för "utbrott" när man ska välja hastighet på serietagningen. Förklaringen är antagligen att det står "burst" i den engelska menyn och att utbrott är ett kortare ord än serietagning eller sekvenstagning.

Canon Eos M50 har liksom många andra modeller en funktion som kallas "Periferibelysn.korr". Jag frågar Martin Agfors som har mycket djup kunskap om fototeknik om han förstår vad Canon avser med Periferibelysning . Han klarar inte av att räkna ut det förrän jag berättar att det engelska uttrycket är "peripheral illumination".

– Aha, de menar vinjettering, säger Martin.

Även i Fujifilm X-H1 finns en liknande underlighet. Här kallas funktionen "Perifer ljuskorr."

Martin uppmanar mig att nämna en annan klassiker, nämligen översättningen av det engelska ordet "mute".

– Länge var en vanlig översättning av engelskans "Mute" det konkreta "Ljud av". Det fungerade bra om det rörde sig om en fysisk Mute-knapp. Men den översättningen blev konstig när man har skulle översätta menyalternativ som "Mute off" och "Mute On", vilket då kan bli de lite kryptiska "Ljud av: Av" och "Ljud av: På". Så numera är nog en vanligare översättning av "mute" istället "Tyst läge".

Har du stört dig på vad någon funktion heter?

Inlagt 2018-04-06 10:35 | Läst 4246 ggr. | Permalink



(visas ej)

Vad heter Disneyfiguren Kalle A*** i efternamn?
Artificial intelligence, även machine intelligence e den nya innegrejen! Maskinen tänker åt oss! ;)
Fast en äldre förändringsobenägen man skulle nog säga, skit in, skit ut!
Gödel lever! :)
/B

Ps. Å maskinen kör snart buss och bil åt oss också! ;)
PMD   2018-04-06 18:47
Det skulle kunna bli bättre med AI-översättningar, men det förutsätter att inlärningsdatat för översättnings-AI:n inte innehåller en massa dåliga översättningar gjorda av människor. :-)
utbrott!
Helt underbart :)
En anledning till varför jag aldrig använder svenska som språk för programvaror på datorn eller kameramenyer.
Larsa Andersson   2018-04-06 13:40
Samma här.
balan   2018-04-07 11:08
I stället för engelska kan man ju använda tyska som är mycket mer likt svenska. Engelska är inte helt lätt att förstå, även om många tror sig göra det.
Men menyer på svenska, inte svengelska, bör ju vara det självklara. Ett krav, faktiskt. Skicka in synpunkter på ordvalet till tillverkarna!
Hehe, kul! Jag tror det är i Fujifilms menyer man kan hitta "fokuspekare" också. Man har nog gjort ett misslyckat försök att översätta "focus points" och att det man var ute efter är "fokuspunkter".
Svar från froderberg   2018-04-06 15:13
Jag har för mig att det stod "fokuspoäng" i någon av deras modeller.
Bjarne   2018-04-06 15:17
Kan vara så Magnus, kanske minns jag fel här!
borehead   2018-04-07 11:52
Japp, det stämmer. Jag och mina vänner undrade alltid vart man kunde samla de där fokuspoängen och vem som hade flest :D
Canon översätter gärna "Enable" till "Möjlig". Men mycket lustigare ting har jag varit med om. En bruksanvisning varnade för felaktiga laddare, för de kunde orsaka "arga batterier".
Dead_Silent   2018-04-06 14:29
Jag har faktiskt funderat på varför de valt att använda ”enable/disable” i menyerna. Är det inte enklare och tydligare med ”on/off”?
PMD   2018-04-06 18:50
För att begripa vad "arga batterier" kommer ifrån så kanske man ska undersöka vad det står i den japanska manualen?

Det är väl från japanska de flesta kamerarelaterade instruktionsböcker översätts?
El-Bonko   2018-04-10 16:26
Jag skulle tro att övriga europeiska språk baseras på den engelska versionen. Det mycket svårare att översätta från japanska till svenska än från engelska till svenska, eftersom skillnaderna i grammatik och ordförråd är så mycket större. Dessutom är kvalificerade översättare för engelska troligen betydligt vanligare.
PMD   2018-04-10 22:35
Det låter plausibelt. I fallet "arga batterier" kanske det då var så att översättningen från japanska till engelska var lite konstig, vilket sen gjorde en vettig vidareöversättning till svenska i stort sett omöjlig.
Använder engelska och har alltid gjort det. Har alltid varit bättre med engelska språket på det mesta. De flesta tutorials är ju på engelska med.
balan   2018-04-07 11:14
"Tutorials"? Är det samma som "handledningar"? ;-)
Det här ligger litet i periferin, men kan vara intressant ändå! ;)
https://fof.se/tidning/2003/8/dummare-pa-engelska
Astroscapist   2018-04-06 14:13
Det där är när man tar det till överdrift. Men enstaka saker i vardagen att behålla det på annat språk stimulerar och håller igång kunskapen. Dessutom var det en hel del ihopskrivningar i texten och det ger inte ett så bra intryck när man försöker påvisa ett påstående när det gäller just språk.

/Stefan
ztenlund   2018-04-06 14:37
Om man tänker efter lite, istället för att svara med en knäreflex, så inser man att de felaktiga ihopskrivningarna ligger där radbrytningarna låg när artikeln publicerades för ungefär ett och ett halvt decennium sedan. Jag ska äta upp min ej befintliga hatt om ihopskrivningarna finns i den ursprungliga publiceringen.
Astroscapist   2018-04-06 14:47
Så kan det nog vara, men oavsett vad så ger det fortfarande ett dåligt intryck. Men som alla vetenskapliga artiklart så säger de inte så mycket i sig själva utan måste få stöd från andra liknande undersökningar. Nu läste jag snabbt länkningen, men jag uppfattade det som man överdrev användandet av annat språk. Som typ enbart föreläsningar på engelska med engelsk litteratur på högskola i 4-5 år och inte enstaka mjukvara eller verktyg där man behåller typ engelsk meny istället för att ha en svensk översättning.

/Stefan
PMD   2018-04-06 19:16
Det dåliga intrycket får du nog skylla på F&Fs konvertering till on-line-publicering, och inte på forskarna som gjorde studien.

Vad var det som var överdrivet, menar du? Finns det forskning som motsäger resultatet i artikeln?
balan   2018-04-07 11:25
Bra kommentar som inte alls ligger i periferin, tycker jag. Jag jobbade för många år sedan i ett bolag som var hälftenägt av en amerikansk firma. Vi försökte en gång köra en kurs helt och hållet på engelska. Efter ett par gånger gav vi upp och övergick helt till svenska, med mycket, mycket snabbare och bättre resultat. Instruktioner och handledningar på svenska är helt enkelt mycket lättare att ta till sig, även med enstaka felöversättningar. Jobbet blir effektivare. Det gäller säkert även menysystem och bruksanvisningar för kameror.
Å ena sidan är det väldigt festligt med såna här översättningar, å andra sidan kanske det inte är lika roligt när man väljer ”utbrott” i menyn för 348:e gången. Det är inte jätteproffsigt liksom.

Jag tycker att det är lite synd att det inte görs uppföljningar där såna här översättningsmissar rättas till via uppdateringar.
I Adobe Indesign har översättningen ”spread” översatts till ”uppslag” istället för ”spridning” och det hänger med i varje ny version sen åtminstone tio år tillbaka.
rronnbac   2018-04-06 14:57
Hej Jens. InDesign var något av mitt hjärtebarn. Var i InDesign menar du att det används "uppslag" där det borde vara "spridning"?
Dead_Silent   2018-04-06 15:23
I dialogrutan för effekter, under ”Ytterglöd”, ganska långt ned i rutan kan man välja ett värde 0-100 för ”uppslag”. :)
Jag tror att samma reglage finns under fler effekter i samma dialogruta.
rronnbac   2018-04-06 15:47
Ah, tur, då är det iaf inte jag som är den skyldige, för den menyn tillkom efter att jag hade lämnat över stafettpinnen. "Spread" i andra sammanang, när det gäller sidor, översätts ju vanligen med "uppslag", alltså borde de ha valt en annan term här.

Tydlig illustration på hur lätt det kan bli fel!
Då jag jobbade på Adobe så hade jag i uppdrag att korrekturläsa översättarnas förslag för vissa program. Att de ibland översatte fel, pga av att de saknade sammanhanget eller fackkunskap var inte så konstigt, dessutom tillkom problemen med att olika program had olika bakgrund, olika tidpunkter för features etc. Kort och gott är det en svårare verksamhet än man tror.

Ibland är det dessutom rätt, men blir inte bra ändå: Då t.ex. genomskinlighet introducerades så var det väl iofs ingen konstighet från "transparency", men hur översätter man på ett bra sätt "flattening". På svenska fick det bli "genomskinlighetsförenkling" (som nog t.o.m. är bättre än det engelska originalet) men när sedan det tillkom att denna förenkling kunde ske på olika sätt och att dessa sätt kunde sparas i en förinställning så blev resultatet att översättarna, språkligt och innehållsmässigt korrekt, kallade det för "genomskinlighetsförenklingsförinställningar". Varje gång någon fick syn på ordet i menyn så började de gapskratta. Till nästa version körde jag därför över översättarna och bestämde att det skulle heta "Förenklingsförinställningar", vilket det heter än idag, trots att det på ett sämre sätt beskriver vad det handlar om.

En annan översättning jag tvingade igenom var översättningen av "Pathfinder" till "Banhanteraren". Skälen till det var bland andra att originalet är en ordlek men också pekar på att det har med "paths" att göra. På svenska ritar vi banor, alltså bör verktyget heta något som indikerar att det har ett samband. Det främsta skälet är dock att vi i svenska inte har ljudet "th", särskilt inte följt av "f", så de flesta svenskar kan inte ens uttala Pathfinder.

Tyvärr är det numera sällan som de svenska översättningarna är garanterade att få en bra hantering, både fackspråkligt och allmänspråkligt.
PMD   2018-04-06 19:19
Angående ord som "genomskinlighetsförenklingsförinställningar" så brukar det bli bättre på svenska att skriva om det med flera ord. "Förenklingsförinställningar" borde alltså skrivas "förinställningar för förenkling".

Eller nåt sånt. Det blir mer lättläst, faktiskt. :)
rronnbac   2018-04-07 04:08
Ja det var ett av de alternativ jag övervägde. Svenska har nu på gott och ont möjligheten att skriva ihop begrepp och därför blir det en avvägning. Utan att kontrollera om minnet stämmer så har jag för mig att andra typer av förinställningar, t.ex. skrivarförinställningar etc skrevs ihop, så att konsekvensen dikterade att även förinställningarna för genomskinlighet skulle följa samma mönster.
Man kan nog argumentera för att "periferibelysning" är en rimlig översättning. Notera att engelskans ord för vinjettering "vignette" inte används, utan att även engelskan ordagrant beskriver det funktionen gör, utan att ta hänsyn till termen "vignette".
Svar från froderberg   2018-04-06 15:16
Man kan också argumentera för att använda begrepp som användarna känner till och förstår ;)
ztenlund   2018-04-06 15:24
Jo, men eftersom de valt att kalla det som de har gjort på engelska så är översättningen inte helt orimlig. Därför handlar det snarare om, i just det fallet, att det är dumt redan före översättning till svenska. :)
Nikon Transfer-programvaran hade en gång en pop-up-ruta som sa...:
”Installationen är klar. Behaga nära Installationscentral.”
...och så skulle man svara Ja eller Nej...
PMD   2018-04-06 19:23
Ibland går det faktiskt att gissa ganska bra vad som menar, om man har lite hum om språket det kan ha översatts från. I det här fallet tror jag att det är från engelska snarare än från japanska. Kanske är det så att de svenska översättningarna ofta görs från engelska?

"The installation is finished. Please close the installation center".
Kunde inte låta bli att delge denna autoöversatta informationen om EOS 7D när den var ny (Canon kan alltså betyda kyrkligt påbud):

Kyrkligt påbuden EOS 7D DSLR Kamera med 18MP CMOS Sensoren och iFCL Mätare System
En om marknadsföra ledarna i digital tänkbar, Kyrkligt påbuden U.S.A., Inc. har definierat igen den högt konkurrenskraft mittställa i rad DSLR produkt kategorien med dess ny revolutionär Kyrkligt påbuden EOS 7D, vilken dragen 18MP CMOS Sensoren, Tvåfaldig TAL 4 processorerna, och förbättrat många-axeln 19-punkt korsa-skriva på maskin AF system så pass erbjudande en ställa i rad av manuell och automatisk infattningarna inklusive Zon och Fläck AF för spårande och erövrare undersåten snabbt och ackurat.

Unik Dragen Av Kyrkligt påbuden EOS 7D:
• 18 megapixel Kyrkligt påbuden APS-C CMOS sensoren och Tvåfaldig TAL 4 Tänkbar Processorerna bränsle dess 14- stycke EN/D datan omvandlingen
• Stor, klar 3- tum Klar Syn II LCD skärm med 920,000 punkt/VGA beslutsamhet och fast strukturen
• Avancerat korsa- skriva på maskin 19 focusen meningen så pass finnas kvar fullt ut funktionell med maximum öppning så liten så f/5.6
• EOS HD Film arkivera full HD video (1920 x 1080 pixels) med växlande stomme hastigheten och manuell avsnöring kontroll
• Fort 8 stommen per andra kontinuerlig skjutning och vid omfång av ISO fart infattningarna från 100-6400 (expandable till 12,800)
• Kyrkligt påbuden iFCL Mätare System ( intelligent Focusen, Cologne, Luminance) med 63- zon tvåfaldig- lager mätare sensoren så pass läser båda belysningen och cologne för konsekvent resultaten i all lyset författningarna
• Intelligent Viewfinder (1.0x förstoringen med 100% täckningen) använda vätska kristall täcka över till skaffa klar och exakt förevisningarna av focusen meningen och zon
• Kanonerna’ ny bygget- i Tvåfaldig Axeln Elektronisk Nivå visar båda horisontal rulla och vertikal grad för lätt jämnanden fördriva tiden skjutning
• EOS 7Ds’ popmusik- upp blixt dragen Integrerat Speedlite Transmittern för kontroll med mångfaldig bort- kamera EOS Speedlites ( utan yttre transmittern)
• Intelligent Makro Spårande funktion hjälper reducera fläck under makro skjutning
• dimensionen 148 x 111 x 74 mm ; Vikt: 820g (utan ackumulatorn)

"Den EOS 7D representerar en absolut ny kapital i digital fotografien och Kyrkligt påbuden produkt utveckling" sa Yuichi Ishizuka, äldre moralitet president och general direktör, Konsumenten Tänkbar Grupp, Kyrkligt påbuden U.S.A. "Den här kamera står ensam så mest funktionell och nyskapande DSLR Kyrkligt påbuden har befriaren tilldatum, bringande tillsammans all om bäst professionell dragen erbjudande, längs med talrik förbrukaren anmoder med ett prispunkt envar kanna uppskatta"

Den ny Kyrkligt påbuden EOS 7D Digital SLR kamera är väntat till vara tillgänglig senare den här månad för $1,699 ( kropp bara) och $1,899 ( stuvat med Kanonerna’ EF 28-135mm f/3.5-5.6 IS USM stiga brant linsen), respectively. Dessutom, Kyrkligt påbuden också tillkännage den sjösätta av dess ny WFT-E5A trådlös arkivera transmittern (WFT) uteslutande för EOS 7D, vilken erbjudande förbrukaren en vid omfång av digital connectivity optionerna inklusive IEEE802.11a/b/g och Eter, griffeltavla till vara tillgänglig i tidigt November för runt omkring $700.

Viktig: Den sida är maskin översätt och försynt "så är" utan garantien. Maskin översättning Maj bli besvärlig i förstå. Behaga hänskjuta till original Engelsk artikeln närhelst möjlig.
2018-04-06 17:07   Christer
För några år sedan såg jag följande i en turistisk restaurangs meny i Spanien: "Dagens special - se Krita Styrelse".

Efter en stunds funderande gissade jag att den svenska översättningen tydligen gjorts, av icke svenskspråkig, från engelskspråkig meny med ordlista från internet. Krita borde komma från engelskans "chalk" och Styrelse var engelskans "board" (board of directors = ett företags ledning/direktörer/styrelse).

Chalkboard däremot skulle jag vilja översätta med "svarta tavlan" och just en sådan fanns i restaurangen och där fanns mycket riktigt en lista med maträtter.
Vet inte om nå'n sagt det tidigare, men det e en bra bild på David!
Passar bra i sammanhanget! :)
/B
Problemet är att översättarna sällan har tillräcklig områdeskunskap. De flesta översättningsmissar jag har sett skulle en fotograf inte göra (under förutsättningen att fotografen hade tillräckliga språkkunskaper, förstås. :-)

Jag hoppas att de undermåliga översättningarna ger avtryck på kameratillverkarnas försäljningssiffror. Det är det enda som kan ändra på eländet.
Är man någorlunda begåvad i engelska bör man alltid använda sig av engelska när det gäller elektronik och datorprogram/mjukvara, då det gör det oerhört mycket lättare att hitta lösningar online när man har något problem.
Jag gillar menysystemet i nya Honda Goldwing där man under ljudinställningarna hittar rubriken Apple Bilspel :D

https://flic.kr/p/238MAdh
Jag störde mig inte alls på dessa exempel eftersom det är självklart vad de betyder. Däremot stör jag mig intill vansinne på de flesta digitalkamerors användarinterface eftersom kamerans och objektivens grundläggande inställningar sedan 1800-talet försvinner alltmer i en obegriplig soppa av PASM och omärkta rattar och underliga knappar med olika funktion hos alla kamerafabrikat. Alla som fotade med analoga kameror vet att man (förutom ISO) endast har tid, bländare och fokus att hålla reda på. Man valde lämplig kombination mycket snabbt genom att bara räkna snäppen på tidsratten och bländarringen utan att ta blicken från motivet. Fokuseringen gjorde man själv, det är ju det som är själva essensen och glädjen i fotografering. Alla analoga kameror var exakt lika. Nuförtiden är en kamera utan stadigt grepp för högerhanden värdelös. Förr frågade ingen efter bättre "grepp". Hallå, bankar du biffar med kameran? Man skall hålla kamera-objektivkombinationen med vänsterhanden rakt under tyngdpunkten och bara nudda kameran med högerhandens fingertoppar. Då behövs ingen vibrationskompensation – ju hårdare du anstränger armmusklerna desto mer mikrospasmer överförs till kameran. Fråga en läkare! På en ny Nikonkamera finns två i-knappar på baksidan. Vet alla användare skillnaden? Jag tryckte aldrig på någon när jag hade Nikon. Numer kör jag mest på P-läget; skulle gärna använda A och S men nästa ofrånkomliga steg, att ställa in lämpligt värde (som man vill ändra ideligen) är alldeles för bökigt och motivet är förresten redan borta när jag är klar. Förr när alla hade videobandspelare så blinkade digitalklockan 00:00 hela tiden. Det gick inte att komma ihåg hur man ställde klockan utan instruktionen. Nu tycker jag att digitalkamerorna är på väg dit också. Man kan utmärkt väl köra på P hela tiden, men är det FOTOGRAFERING? NEJ! Bilderna blir kanske bra, men det är inte JAG som har tagit dem.
PMD   2018-04-06 23:21
Övergången till moderna användargränssnitt skedde långt innan digitalkamerornas intåg. Alla "analoga" kameror var inte alls lika. 1990-talets "analoga" kameror satte standarden för hur dagens digitala kamerors användargränssnitt ser ut.
Javisst är den här nya fantastiska tekniken det roligaste att diskutera o kommentera, det är ju där i menyerna som alla dom nya spännande möjligheterna till fantastiska bilder öppnar sig! LO
PMD   2018-04-07 00:26
Jaså, tycker du det?
Det ser ut som att det finns jobbtillfällen för sådana som undertecknad ett tag till. Skönt :)
Det ser ut som att det finns jobbtillfällen för sådana som undertecknad ett tag till. Skönt :)
Som andra har varit inne på - varför använda det i bland tämligen torftiga svenska språket i detta sammanhang fullt av tekniska specialtermer?

Ett större problem är att även de engelska begreppen ibland är översatta från framför allt japanska och då kan det verkligen bli obegriplig rappakalja!

Såg häromkvällen ett intressant program om matsmältning, där man på engelska sade "where does wind come from" - vilket den svenske översättaren (robot?) naturligtvis översatte till "Hur bildas vind", när det hela rörde sig om gaser/fisar/pruppar.... ;-)
rronnbac   2018-04-07 10:59
Det främsta skälet till att använda sitt modersmål är att man lär sig snabbare och är effektivare så. Forskningen är glasklar på den punkten.

Det brukar alltid finnas någon som invänder mot det och säger att just de minsann är minst lika kapabel på engelska, och det är möjligt att det verkligen finns sådana undantag, men de är just det, undantag.
PMD   2018-04-07 12:40
Jag tror att det är lite av en myt att svenskan är sämre utrustad med tekniska termer än engelskan. Rätt många (de flesta?) engelska tekniska termerna är redan existerande ord som har fått en ny, överförd, betydelse i ett tekniskt sammanhang. Samma sak kan förstås göras i svenska språket vid behov.

För teknik som har funnits länge (sen den tiden då språkbarriärer var större och högre än nu) finns det etablerad svensk terminologi.
Kjell Olsson   2018-04-07 23:26
Det finns ju ytterligare en dimension om detta i vår internationella värld - där det är lätt att i olika former samsas om t ex programvaror med människori olika länder.

Lär man sig att huvudsakligen använda svenska termer blir det mycket svårare att samarbeta/utbyta erfarenheter/lösa problem mm om alla inte är bekväma med de termer som huvudsakligen används - oftast på engelska.

Att vara en fena på sitt eget språks terminologi, är ingen bra grogrund för internationalism i detta sammanhang!
PMD   2018-04-08 00:24
Hm, i så fall är det kanske mandarin man bör använda istället.
rronnbac   2018-04-08 06:31
Visst, men om man använder 99,99% av tiden till att jobba i programmet, och den sista 0,01% till att mingla internationellt om programmet, så tycker jag personligen hur det funkar att jobba i det är den viktigare aspekten.
Jag jobbar en del med översättning av användargränssnitt och det är många gånger som jag frågat efter ett sammanhang och / eller skärmdump för att göra en korrekt översättning. Visst blir det fel ibland och när man ser översättningen (oftast i betaversioner) så kan det bli ett och annat leende när översättningen blivit lite tokig. Å andra sidan är det bara att korrigera översättningen så är den korrekt när den skarpa versionen släpps.

Jag tycker att ett problem med översättningar är när "försvenskningar" används när det finns vedertagna svenska ord för något. (Man kanske är lite yrkesskadad men det händer "då och då" att jag är på mina döttrar som envisas med att använda engelska ord (för att det är ballt??) när det finns svenska ord och uttryck för dem.)
Svar från froderberg   2018-04-07 13:03
Det finns även en del intern byråkrati där utländska chefer ska godkänna svenska översättningar. Då är det inte så lätt att ändra även om det känns galet.
rronnbac   2018-04-07 13:32
Det är tyvärr inte alltid så lätt att korrigera i efterhand, det in ha hunnits ta fram manualer, skärmdumpar etc som gör att det i vissa fall kan göra det mindre dåligt att låta felaktigheten så kvar än att rätta den.
Jag har hört talas om en översättning av bruksanvisningen till en Mercedes-bil på 30-talet, där det tyska ordet "Fahrzeug" (fordon) har översatts med "fartyg"! :-)
PMD   2018-04-07 17:33
Ja, det är fel. Det ska ju vara "körtyg". :-)
Jag har använt engelska som standard på alla datorer och teknisk utrustning sedan jag började använda datorer någon gång i mitten av 80-talet. Då fanns det i regel inte mycket till svenska översättningar och sedan har det bara fallit sig naturligt att fortsätta med engelska efter som det är invant sedan länge.

Det jag upplever med svenska översättningar är att de, precis som det står i artikeln, är svårt att förstå för att personen som översatt inte har tillräcklig kunskap om det hen översätter men det är även så att det sällan är konsekvent.
En sak som kallas samma sak på engelska i tre olika mjukvaror kan ha tre olika benämningar på svenska. Det är inte alls på samma sätt som engelskan standardiserat vilka ord man använder för vad.

Jag installerade Linux på en gammal laptop till min 8-åring och eftersom han inte kan så mycket engelska valde jag svenska som språk. För mig tar det EVIGHETER att hitta saker bland alla konstiga svenska ord. Ibland funderar jag på om jag skulle byta till engelska. Han är trots allt inte så mycket yngre än jag var när jag började använda datorer och han har mer grundkunskaper än jag hade.
rronnbac   2018-04-07 16:36
Du jämför att lära om med att lära in.

Visst finns det brister av de slag du nämner i översättningar, men du tappar nog proportionerna lite. Ett lite större datorprogram kan ha tiotusen ord eller fraser, tar man med manualer så växer mängden snabbt.

I värsta fall är kanske 0,5% av översättningarna fel (i kommersiella program, Open source är sämre)

Produktivitetsvinsten, läshastighet, läsförståelse etc är mycket högre på modersmålet, för den stora majoriteten.

Jag har hållit utbildningar i grafiska program i snart tjugo års tid, min erfarenhet bekräftar vad all forskning säger – inlärning på främmande språk går långsammare och ger lägre kunskapsnivå.
dumbo   2018-04-07 18:20
Artikeln handlade väl eg varken om att lära in eller att lära om utan att det kan vara svårt att förstå konstiga översättningar men givetvis har du rätt i att det, generellt sett, är lättare att ta till sig en text eller vad det kan vara på modersmålet. Om det finns allehanda konstiga översättningar så blir det ju dock helt plötsligt mycket svårare att tillgodogöra sig texten och beroende på förkunskaper KAN det vara så att det kan vara lättare att tillgodogöra sig texten på ett annat språk.

Det jag ville belysa var att det finns en problematik i att saker inte så sällan kallas olika (ofta ologiska) saker i tex olika mjukvaror på svenska när de kallas samma sak i engelska diton.
Då får man BÅDE lära in när man lär sig den första mjukvaran och sedan lära om när man lär sig nästa. Det jag är ute efter är att inlärningskurvan blir brantare när man lär sig nästa och nästa kamera/mjukvara/motsv på svenska än på engelska som är mer likriktat i vad man kallar olika saker.
Ja det tillkommer nya Svenska ord varje år, jag har inte special studerat Svenska på evigheter, fins det inte en risk att man helt sonika trappar ner på sitt eget ordförråd av ren lättja, lyssnar mera på nya ord än läser dom i större sammanhang, vissa ord kan ta ett antal år för att fastna och bli ett vardagsord.
Fuji hade väl även "Fokus poäng" på X-T2'an om jag inte minns helt fel :)
  • Intresse - Action / Äventyr
  • Intresse - Gatufoto
  • Intresse - Sport / Motorsport