En fågelart som intagit stadsmiljöer

Har flyttat in till städer. Hirvensalo, Åbo 30.3.2017. Foto: Håkan Eklund. Nr /365.

När jag och familjen bosatte oss i Åbo efter hemkomsten från Fijiöarna 1989 var ringduvan en fågel som man bara inte lade märke till inom staden. Idag finns den överallt!

Enligt boken "Stadens fåglar" (1993) som är en rapport om en stadsfågelundersökning i Åbo konstateras att ringduva häckar i stadens randområden, dvs. nära landsbygd. I juli 1986 hördes den kuttra nära det finska universitetet i staden och 1989 observerades en eventuell häckning i en förort.

I början av 1990-talet upptäcktes några häckningar i staden, sen skedde en snabb invasion. Plötsligt var ringduvan en mycket vanlig fågelart överallt i staden.

Bilden ovan tog jag 5 meter från dörrtrappan (från bilen, hade återvänt hem i skymningen), sökande mat från grannens fågelbord uppe i en silvergran på radhustomten.

Nedan info ur en vetenskaplig publikation som utkom 2015.

Landscape and Urban Planning
Volume 134, February 2015, Pages 188–194
Urbanisation of the wood pigeon (Columba palumbus) in Finland

Highlights
• Wood pigeons have been breeding regularly in Finnish cities since 1991; the urbanisation process is still in progress.

• Larger cities and cities located closer to the sea were colonised first.

• Colonisation did not follow the stepping-stone model between nearest neighbouring cities.

• Changes in rural wood pigeon density did not drive the urbanisation process.

• Habitat use of wood pigeons changed during the urbanisation process.

Abstract
The urbanisation process includes three phases: arrival, adjustment and spread. While these are much studied for biological invasions, stage-specific factors promoting successful urbanisation are still poorly understood. In this paper, we study urbanisation of the wood pigeon, Columba palumbus, in Finland.

We document the colonisation of the 20 largest Finnish cities; studying how size of the city, geographic location, population density in rural areas surrounding a city, and distance to other previously colonised cities influenced the timing of arrival.

We also investigate population development and changes in habitat use during the adjustment and spread stages of the urbanisation process in the city of Turku.

We obtained data on wood pigeon observations in inner-city areas from the database of BirdLife Finland, public questionnaires and systematic searches.

We found that larger cities and cities located closer to the sea were colonised earlier. Colonisation seemed to be unrelated to both density of rural wood pigeon population and distance to the nearest colonised city. The settlement and spread phases of the urbanisation process followed an exponential curve. No preference for coniferous forest, the habitat type used in rural areas, or deciduous forest was observed. Nests were mainly located in deciduous patches, which are common in cities.

We conclude that colonisation of cities by wood pigeons was influenced by geographic location. The hypothesis that avian urbanisation follows the stepping-stone model between neighbouring cities was not supported.

Additionally, our results confirm the hypothesis that, during urbanisation, habitat use of species changes from that in rural areas.

2017-03-30 20:46   Sten Björklund

Liknande utveckling hos mig men fortfarande är det efter skogsbilvägarna man ser den mest. Dessutom ganska skygga. Omkring 1965 visade sig dom första turkduvorna kring Gävle. Dom ökade ganska fort men idag ser jag dom sällan.
Sten

2017-03-30 20:51   Erik Madsen

Ringduen/skovduen har også indtaget byerne her i DK. Hovedsaglig i havnebyer med kornsiloer. Vi har dem her i baghaven og de har gået og hygget sig på græsplænerne her i dag.
Fin info - takker.
Mvh. Erik.
PS: http://www.fotosidan.se/blogs/emfoto43/danske-bloggen-556-radjur-i-tradgarden.htm#comments

2017-03-30 22:01   ehrsa

Ringduvan brukar vara den första 'vårfågel' som jag ser i mitt närområde Tantolunden i Stockholm, plötsligt är den bara där utan att göra något väsen av sig.. Brukar vara väldigt orädd här i parkerna, och håller sig lite för sig själv.. Ser den aldrig bland de ännu vanligare 'stadsduvorna'.. En fågel som verkar gilla oss människor, sånt måste man ju själv gilla..
Hälsn!

2017-03-31 12:57   Khalad

Kanske har jag läst för fort men jag uppfattar ingen kommentar till varför så tydlig förändring från skog till stad sker. Är det lika bra eller bättre födoämnestillgång i staden för ringduvorna numera? Minskar skyggheten för människorna helt enkelt därför att duvorna lär sig att vi inte utgör något egentlig hot? Tänker att det finns många fler fåglar där beteendet ändras - inte minst sångsvanen. För ett antal årtionden sen var det ju en riktig ödemarksfågel, idag finns dom överallt och jag skulle inte bli helt förvånad om någon snart säger dom har matat dom direkt ur handen som ibland kan göras med knölsvan. Varför ändras beteendena så snabbt?/ Björn T

2017-03-31 19:31   imse 59

I går kom "mina" två, antar att de är samma par som var här förra året. Dom rensar backen på "skräp" som dom små har ratat.
ing-marie