FOTOGRAFISKA DAGBOKSFRAGMENT

Våren 1960


Hittade en historisk bildsida i ett gammalt fotoalbum. Bilden är troligen tagen på våren (1960), vedhögen i bakgrunden avslöjar tidpunkten (se, viktigt med detaljer ...). Ved högg man på vintern, för att sen såga i bitar och klyva på våren, för (luft)torkning.

På bilden står jag till höger om lärarinnan (4:e från höger). Han som står fjärde från vänster, med ljust hår, är min kompis Johan som emigrerade till Amerika (N.J.). Troligen den enda av gruppen som bor utomlands.

Jag har inte koll på alla, speciellt inte flickorna, men de flesta blev nog kvar i landskapet (Österbotten). Tre av killarna blev kvar på sina hemgårdar i ådalen. Kimo under denna tid var en typisk "bondby" i en långsmal men bördig ådal.

De flesta av oss på bilden kom från jordbruk (småbruk) med ca 20 ha odlad jord, ca 30 ha skog, en handfull kor, en häst, några grisar, får och höns. En traktor; inte alla gårdar hade ännu bil! I varje familj fanns det minst 3-4 barn (5 i min familj). Och alla klarade vi oss. Teve fanns inte ännu i hushållen, minns att några hade sådana apparater när jag gick på tredje klass.

Skolbyggnaden är för länge sen riven, men den nya skolan (på samma tomt) är fortfarande i gång.
Vi som gick i "Småskolan", dvs. på första och andra klass, hade vårt klassrum på andra våningen.

Inlagt 2018-03-28 20:53 | Läst 3669 ggr. | Permalink
Fint kort fyllt med minnen. Och varje barn skulle nu kunna berätta sin historia....Hälsningar/ Björn T
Kollade bilden och kom plötsligt på nåt i Fänrik Ståls sägner och visst, Oravais var platsen där svenskryska kriget tog en avgörande vändning till Sveriges nackdel. Finland var ju då en del av Sverige men blev ett ryskt storfurstendöme.

Var ni på plats och fick slagets detaljer utpekade för er?
Svar från Håkan Eklund 2018-03-30 20:59
Hej, ja, Slaget i Oravais i september 1808 blev vändpunkten i det kriget.
http://www.oravais1808.fi/bakgrund-2/
Slaget är väldokumenterat i några dagböcker (nedtecknat av befäl), men det finns inget dokumenterat om "röjningen" av slagfältet, dagen efter, med tusentals döda, och massor med lemlästade som ännu inte dött. Lokalbefolkningen kommenderades ut för att göra skitjobbet, men mera än så vet man inte. Inte ens var massgraven ligger ...
- hawk
Det här är intressant. Säger som Björn. Vad blev det av alla, vad har dom för historia att berätta. Har själv fått bilder på min släkt som jag inte hade en aning om att det fanns. Ska återkomma om det i någon blogg.
Sten
Kul, började genast tänka tillbaka till 59-60, då var jag 7-8 år o bodde i Norrköping o busade runt Holmens bruk, mycket spännande där, eller lekte vi indianer o Cowboys i Vrinneviskogen, även den på gångavstånd för oss småkillar, vi gjorde för det mesta som vi ville, den friheten vågar man inte ge barnen idag, nä det var den bästa tiden! Hälsn, LO
Det är synd när skolor rivs, fast i vissa fall kanske det är oundvikligt om de är nedgångna och inte kan underhållas längre.

Förr i tiden byggdes skolor som monument till ära av kunskap, vackra och imponerande byggnader. Nuförtiden är de ofta inhysta i ombyggda lagerlokaler eller annat överblivet, om eleverna inte får plats i en befintlig skola så ställer man baracker på skolgården. Prioriteringarna har ändrats med åren.

/Thomas