Fotoboksfavoriter

Njutning i text och bild. 21.11.2016. Nr 326/366.

Plockade ut några favoriter ur bokhyllan för att i novemberskymningen frossa en stund i text och bild: "Eve Arnold´s People" (2009), "Vuoden luontokuvat 2016" (Årets naturbilder), Sune Jonssons "Livstycken" (2014) och "Vid vägs ände" (1994) med Tor Lundbergs bilder och Hans Andersons text.

För mig räcker det inte bara med bilder, de konsumeras alltför snabbt. Nej, en lagom kombination av text och bilder ger mera.

More is more ...

Nya bundsförvanter

Mina två vänner. Åbo 20.11.2016. Foto: Håkan Eklund. Nr 325/366.

Normalt brukar jag inte bry mig om bilar med automatväxel; igår kväll var det just det som jag skulle ha behövt! Jag hamnade att själv köra bil till universitetssjukhuset i Åbo (55 min) från min arbetsplats, och kunde knappt använda vänstra benet som sköter kopplingen när det skall växlas ...

I skymningen steg jag fel på en hal matta i en trappuppgång i vår kontorsbyggnad med famnen full av grejor, korrigerade intuitivt och snabbt men skadan var skedd.

Det blev en snabb överbelastning på vänstra benet och jag kände hur något "gick av" - muskelbristning av något slag!

Först tänkte jag som en man, att det går över med lite vila. Lade mig på en soffa med fötterna högt. Men det hjälpte inte, smärtan var enorm. Tänkte på vad min specialsjukskötare hemma (= frun) brukade säga: använd alltid specialister när något hänt. Alltså till akuten ...

Släpade mig till bilen och körde iväg; kunde inte ens gå in i studion och berätta vad som hänt - måste minimera varje meter. Ringde i stället från bilen.

Men sen: jag var förberedd på en lång väntan, hade tagit med en flaska vatten, en mandarin och en bok. Visste att det var lördagskväll och akuten "busy". Fick vänta 2,5 h. Det enda som irriterade var att jag inte gillade boken, en tjock roman med en massa karaktärer som jag aldrig lyckades hålla isär. Och språket kändes klumpigt och kantigt. När jag "skrevs ut" lämnade jag boken kvar i väntrummet. Titel? Doktor Zjivago ... (har sett filmen, den var bra!/ https://sv.wikipedia.org/wiki/Doktor_Zjivago_).

Så nu går jag omkring på kryckor som jag inte gjort sen jag var 17 år (hade huggit mig i foten). Då var det vårvinter och innan jag kunde gå utan kryckor hade jag stapplat iväg (på kryckor) till närmaste skogsbacke (1 km hemifrån) till ett hornugglebo som min kompis hade hittat. Det var mitt första hornugglemöte, en art som inte är alltför vanlig i mina gamla hemtrakter. Jag parkerade kryckorna (gammaldags, sådana av trä som man satte under armhålorna ...) mot granen, och klättrade upp för att beundra de vita äggen i boet (gammalt kråkbo).

Få se vilka äventyr det blir nu?

In the office

Arbete pågår. Brusaby, Kimito 19.11.2016. Foto: Håkan Eklund. Nr 324/366.

Lärlingar

I rampljuset; ljussättning. Brusaby, Kimito 18.11.2016. Foto: Håkan Eklund. Nr 323/366.

Busväder ute; storm och regn. Lämpligt väder för studiofotokurs inomhus. Med ett gäng ivriga lärlingar.

I Trumpträsket

Mitt  favoritställe i Dupont Circle, Washington-Trumpträsket D.C. 2.12.2015. Foto: Håkan Eklund.

Min oktoberkolumn (2016) i Vasabladet handlade om funktionell kreativitet; så här avslutades kolumnen, som är kopplad till bilden ovan (kan föreställa mig att hon INTE röstade på den trumpna Trumpen):

- - - "Eller varför inte kombinera en lässtund med nyinköpt bok och en kopp kaffe/ett glas vin som i Kramerbooks & Afterwords Cafe (http://kramers.com/cafe) i Dupont Circle i Washington DC. Favoritstället under en kort vintervecka i staden som öppnade tidigt och stängde vid midnatt. Ett bokhandelskoncept som gärna kunde testas också i Finland. Kunder som bläddrade i sina nyinköpta böcker vid bardisken, ensamma eller i samtal med andra, en sen höstkväll såg bara så trevligt ut. Ett koncept som också skulle passa hos oss, exempelvis på Sverigebåtarna.

Jag vet inget tråkigare än att resa dagtid mellan Åbo och Stockholm (trots fin utsikt vid bra väder) på fartyg som stannat i utvecklingen beträffande programalternativ, som tror att alla resenärer njuter av att lyssna till en massa wannabe sångare i Karaokebaren eller annat som bara kretsar kring billig underhållning. En salong med ett ordentligt skeppsbibliotek/laptop arbetsutrymme och bekväma läsfåtöljer skulle gillas av många: gärna med ett Kramerbooks-stuk (bardisk) som dessutom skulle gynna den businessgenre som alltid präglat färjtrafiken.

Som det nu är, är dessa flytande kryssningsbåtar kulturmässigt urvattnade och -fattiga."