En film mera än en film

Ur boken hur filmen gjordes. Åbo 29.10.2017. Reprofoto: Håkan Eklund. Nr 302/365.

Har idag sett den nyaste filmversionen av klassikern Okänd soldat, och är imponerad. Detta är en film som alla finländare bör se för att igen påminnas om vilka uppoffringar som krävdes för att vi slapp undan sovjetisk ockupation. Få kan fatta hur vårt land skulle se ut idag om inte våra farföräldrar och äldre (de som var födda 1926 och tidigare hamnade ut i kriget) kämpat loss vår frihet med svett och blod.

Fina skådespelarprestationer, bra filmat, gripande och medryckande till 100 %. Eero Aho som spelar Antero Rokka, är nog den som "gjort Rokka" bäst av de filmer som hittills spelats in (1955 och 1985).

Intressant att se hur dagens högkänsliga digitala filmteknik gör att man inte längre behöver konstljus, det mesta är filmat i befintligt ljus och resultatet är bra.

Läser just nu en bok (bilden ovan) som handlar om själva filmarbetet, som gör en än mer imponerad.

Mängden specialister som behövdes är otrolig, bl.a. är det britten Duncan Capp som bor i Sverige som står för alla special effekter vid stridsscener med bl.a. artillerikrevader (riktig dynamit användes).

Att Helsingin Sanomats recensent Juho Typpö endast gett filmen 2 stjärnor, och att tidningen (27.10) över en hel tidningssida rubricerar filmen "Turha" (= onödig) är bara ett bevis på urbant über-snobberi innanför ring III!

Filmen Okänd soldat har ett stort historiskt och pedagogiskt arv att föra vidare till yngre generationer, att vi inte skall glömma. En film som är mera än bara en film.

Här info på nätet:

http://www.tuntematonsotilas2017.fi/sv/

Aku Louhimies film Okänd soldat utkommer när vårt land firar sitt hundraårsjubileum. Filmen följer troget Väinö Linnas ursprungliga text. Filmens manus baserar sig delvis på Linnas Sotaromaani, originalversionen av Okänd soldat.

”Det är fint att få vara med om att göra en filmtolkning baserad på just Väinö Linnas Sotaromaani. Vi upprepar inte någon tidigare film utan skapar en helt egen version och artistisk syn på denna för finländare viktiga berättelse.” – Eero Aho

Produktion: Elokuvaosakeyhtiö Suomi 2017 Oy, Aku Louhimies, Mikko Tenhunen och Miia Haavisto
Regi: Aku Louhimies
Manus: Aku Louhimies och Jari Olavi Rantala
Premiär: 27.10.2017
Längd: 179 min

"Manuskriptet för filmen (Louhimies ja Jari Olavi Rantala) baseras utöver Okänd soldat av Väinö Linna, även på Linnas Krigsroman alltså på klassikerns ocensurerade version. Filmen berättar om de från boken bekanta Rokkas, Kariluotos och Koskelas samt deras stridskamraters öden i Finska fortsättningskriget.

Filmen, som följer troget andan i Linnas text, är en berättelse om hur kamratskap, humor och viljan att överleva sammanför halvtruppens män på vägen dit och tillbaka. Kriget omkastar allas liv, såväl på stridsfälten som hemma och sätter samtidigt sina spår i hela nationen.

Huvudrollerna i Okänd soldat spelas av Eero Aho (Rokka), Johannes Holopainen (Kariluoto), Jussi Vatanen (Koskela) och Aku Hirviniemi (Hietanen)

– Rokka är ett viktig och kärt rollarbete. Det är en djupdykning i den finska krigserfarna mannens sinne, i en stor del av finsk historia. Rokka är en skicklig soldat med kallt huvud och samtidigt en person som tillägnar sig åt sina närmaste och saknar sin familj, berättar Aho om sin roll i filmen Okänd soldat.

– Det var fint att delta i den nya filmatiserade tolkningen av denna för finländare viktiga berättelse."

http://www.tuntematonsotilas2017.fi/sv/nyheter/affisch-och-fotografier-for-filmen-okand-soldat/

Erwitts 140 bilder

Håller att titta på. Salo konstmuseum 28.10.2017. Foto: Håkan Eklund. Nr /365.

Försökte slå två flugor i en smäll. men det lyckades inte. Det finns en sen svart rödstjärt nära järnvägsstationen i Salo, som jag skulle behöva för min artlista 2017 med 220 arter som mål (som kompisen Patrik Larsson redan fixat). Men nej, inte ett spår av den i hällregnet. Detta är mitt andra försök inom en vecka. Har ännu en handfull arter att hitta, och det blir allt svårare när de flesta redan har flyttat bort.

Istället blev det ett andra besök på Elliott Erwitts utställning Retrospective på Salo konstmuseum som ligger granne med stationen. Jag har sett utställningen tidigare på Fotografiska i Sthlm, men hade inget emot att se den en gång till.

Bara så skönt att i lugn och ro studera bilderna i salar där man inte behöver trängas med andra, utställningen har redan varit uppe en månad, och en regnig oktoberlördag hade folk annat att göra i småstaden.

En del av bilderna hade mera info via inspelat material att lyssna till som gjorde bildupplevelsen än mera innehållsrik. Något som jag gärna skulle ha för alla bilder, att höra berättelsen bakom bilden.

Kan dra dit pepparn växer

Vid bystranden i Satava, Åbo. 27.10.2017. Foto: Håkan Eklund. Nr 300/365.

Det är både skrämmande och intressant att läsa om hur smarta ryssar har lurat miljoner (lättlurade) amerikanare i samband med senaste presidentval; inget under att trumpen gillar Putinland och dess oligarker - lika skurkar leka bäst.

Här ett kort utdrag ur en artikel i The New York Times av David Streitfeld (26.10) under rubriken: Russia Fanned Flames With Twitter, Which Faces a Blowback

- - - In this era of political rage, a Twitter account that called itself the unofficial voice of Tennessee Republicans provided buckets of gasoline.

Its pre-election tweets were a bottomless well of inflammatory misinformation: “Obama wants our children to be converted to Islam! Hillary will continue his mission.” A mysterious explosion in Washington, it said, had killed one of Mrs. Clinton’s aides, raising her “body count” to six. Another proclaimed, “Obama is the founder of ISIS.”

The account, @TEN_GOP, eventually reached more than 130,000 followers — 10 times that of the official state Republican Party’s Twitter handle. It was one of the most popular political voices in Tennessee. But its lies, distortions and endorsements came from the other side of the world.

@TEN_GOP was a Russian troll account devoted to stoking division in America, according to a report earlier this month by RBC, a Russian media company with a history of independence. Twitter declined to even discuss the account, which had posted 10,000 tweets by the time it was finally shut down in August. That was more than a year after Republican officials in Tennessee had first complained about its misrepresentations to Twitter. - - -

_______________________________________________________________________

Ännu en orsak till att jag av princip inte tänker ansluta mig till varken Facebook eller Twitter; väntar på något som inte är lika enkelt att används som verktyg i stormaktspolitik. Fakebook och Twitter kan dra dit pepparn växer ...

Det gäller att vänja sig igen

Höstens första snöfall. Helsingfors 26.10.2017. Foto: Håkan Eklund. Nr 299/365.

Körde i höstens första snöfall i mörker till bokmässan i Helsingfors. Många hade sommardäck och motorvägstrafiken var i kaos. Ingen trevlig upplevelse precis, men återkommande vardagsverklighet på dessa breddgrader. Det är bara att börja vänja sig med dåligt före igen.

Morgonens olycksfallssaldo var sorglig på andra småvägar; ett antal beväringar i lastbil krossades till döds av ett tåg.

Men en bokmässa är alltid en positiv upplevelse. En återkommande ljuspunkt i höstmörkret med ett antal bokfynd för kommande lässtunder.

Ogillar massorna

Sjölaxvägen på Kimitoön. 25.10.2017. Foto: Håkan Eklund. Nr 298/365.

Ibland brukar jag reflektera över ordet glesbygd som många uppfattar som något negativt. Ok, om det handlar om avfolkning och att allting stängs ner, är det ju inte precis något att hurra för. Men glesbygd i sig, ute på landet, som sällan  har ett överflöd av arbetsplatser, där det är gott om utrymme - det ser jag som något positivt. Och det är bara så skönt att bo i ett land med massor av utrymme; trots det ser vår natur rätt sliten ut ...

Jag ogillar tätbefolkade samhällen och länder, där människomassorna påminner om myror i en myrstack. Inget under att de som bor i motsvarande populära städer börjar bli trötta på turistmassorna.

Jag har sett tillräckligt med myller ute i världen. Ett verkligt hot mot en kvalitativ framtid; våra resurser på jorden är trots allt begränsade.

Nu senast i Prag kändes det rätt trist i vissa områden där det under en vardagsvecka i oktober fanns turister i 10 000-tal!  Kanske i 100 000-tal. Hur det ser ut under sommaren kan jag bara gissa mig till. Och sen alla gycklare som försöker fånga uppmärksamhet, och slantar.  Fy för den lede.

Men bättre så än under "fängelsetiden" när Sovjetmakten styrde, när allt levde på sparlåga.

En stor del av grupperna i Prag, som följde en ledare med flagga på en käpp (eller i ett paraply), var kineser.

Rörelserna påminde om däggdjurshjordarna på savannen, förutom alla selfietagningar ...