Slutresultatet

Vinnarteamet. Oravais 27.5.2017. Foto: Håkan Eklund. Nr 147/365.

Här tar far och son Tommy och Axel Södergård emot vandringspokalen som vinnare i årets upplaga av Oravaisnejdens Naturvetarklubbs 20-timmars ”fågelrally ”. Leif Öling överräcker pokalen som min kompis Johan Antus (New Jersey) tagit med från Amerika och donerat till klubben.

De utnyttjade hela verksamhetsområdet som omfattar de gamla socknarna Vörå, Oravais och Maxmo samt delar av kommunerna Nykarleby och Korsholm.

De hade fått ihop 109 arter som är 20 arter färre än vad som normalt hittas under goda år; regnvädret under dag 2 gjorde sitt.

Mitt lag som endaste utnyttjade Oravaisområdet (ett rätt litet område) lyckades bara få ihop 102 arter (ifjol hittade vi 100 arter). Vi fick ihop 84 arter under dag ett (= 6 h) som var ett mycket bra resultat, men vi hittade endast 18 arter i regnet under dag två (14 h), men skojigt var det ändå.

Under natten sov vi inte alls, vi var ute hela tiden (en två timmars ”tupplur” tog vi under den regniga förmiddagen).

Att vara ute i skog och mark under en hel vårnatt är i sig magiskt, och att följa med i vilken ordning fåglarna börjar sjunga: rödstjärt, rödhake och taltrast var de första rösterna vid nollett-snåret.

När jag och kompisen dagarna innan gjorde våra rekognoseringar hittade vi ett tiotal arter som inte behagade visa upp sig under tävlingen: sädgås, svärta, smålom, blå kärhök, sparvhök, lärkfalk, berguv, skräntärna, gråspett och så vidare. Och varken tofsmes, nötskrika eller ärtsångare hittade vi inte heller under tävlingen. Sen när jag körde hem från prisutdelningen hann jag köra två kilometer innan en nötskrika flög över vägen ...

Vårnatt

En magisk vårnatt. Kimo åmynning, Oravais. 26.5.2017. Foto: Håkan Eklund.

Klockan är 22.30 och vi har återvänt till fågeltornet vid Kimo åmynning (Österbotten, Finland); på andra sidan havet ligger Västerbotten, Sverige.

Om en halv timme har solen gått ner; ljuset och stämningen är magisk. Längs stränderna provianterar hundratals arktiska småvadare: kärr-, myr-, mo-, små- och spovsnäppa, bland grågäss och måsar. Ute på sjön hittas storlommar, gråhakedoppingar och allehanda änder. Nere i vassen nojsar sävsångare och längst bort, nästan utom hörhåll, en gräshoppssångare.

Den första tävlingsdagen är till ända och vi har fått ihop 84 arter inom olika biotoper i gamla Oravais socken, vi är mer än nöjda. Vädret under kvällen och natten har varit perfekt; speciellt midnattstimmarna i fågeltornet kommer vi att minnas med längtan under kommande mörka vinter.

Får vi ihop 30 arter till under morgondagens 14 timmar som står till buds, tävlar vi om första plats. Det bidde dock inte så ...

Skilda världar, gemensam nämnare

Grannbonden. Kimo 26.5.2017. Foto: Håkan Eklund. Nr 146/365.

När detta skrivs är det två timmar kvar till start till det som de lokala säkert betraktar som det onödigaste som finns; fågelskådning - 20 h tävling ...

Men, trots skilda världar är nämnaren gemensam, nämligen att utnyttja våra naturresurser på ett uthålligt sätt. Och vi som är med om detta lokala jippo jobbar "häcken av oss" med andra saker i vår egen vardagsverklighet som är rätt annorlunda från böndernas i byn.

Skådarkompisen Johan kommer hela vägen från New Jersey för att delta; han brukar säga att majveckan i de gamla hemmamarkerna är årets höjdpunkt. Till vardags har han hand om storbyggen i NYC, bland annat.

Under de dagar som vi har kollat upp olika fågelställen har vi samtidigt kunnat uppdatera oss om varandras liv och leverne.

Men tillbaka till fåglarna. Våren är mycket sen här uppe, inte ens trädgårdssångaren har anlänt till min trädgård. Under två dagar har vi bara lyckats hitta drygt 100 olika arter.

Vita fötter

Övergång för harar. Oravais 25.5.2017. Foto: Håkan Eklund. Nr 145/365.

De flesta harar som jag brukar träffa på är fältharar (Lepus europaeus), som egentligen är en "invandrad art" från Ryssland. Vår egen skogshare ((Lepus timidus) har jag inte många bilder på, idag mötte en sådan på en skogsväg. Lite spår av den vita vinterdräkten finns kvar.

Snabba ryck

Himmelsgeten. Kimo 24.5.2017. Foto: Håkan Eklund. Nr 144/365.

Igår iskall nordan, idag shortsväder. Det är snabba ryck här uppe i det österbottniska kustlandet. Plötsligt är det mössöron på björkar; snåren grönskar och fågelsången blir allt fylligare.

Klockan 05 i morse dök kompisen upp, han som bott i USA sedan mitten av 1970-talet. Efter det fullt ös; mesta delen av dagen har vi tillbringat i våra gamla strövmarker.

Hade fina möten med bl.a. blå kärrhök, lärkfalk gråhakedoppingar och storlom.

På bilden ovan vilar enkelbeckasinen en stund efter ett hisnande flyktspel som kunde göra en jaktpilot grön av avund.

Och i kväll ligger havet lugnt; spegelblankt. En helt vanlig vardagskväll i maj.