Intryck vid en stilla sjö

Kricka i solnedgång. Lundo 2.4.2017. Foto: Håkan Eklund. Nr 92/365.

I kvällningen står jag i skogskanten till den lilla fågelsjön. Lyssnar, spanar med kikaren och njuter av den stilla kvällen. Sångsvanparet som häckar i sjön har funnits på plats redan innan isen smälte för någon vecka sen; de provianterar i den bortre ändan, en bit från fågelobservationsplattformen med en handfull skådare. Dit har jag inte har lust att gå just nu; ibland vill jag bara vara du med naturen, utan att vara social.

Bara ta in ljud- och synintryck, på tumanhand med naturen.

Förutom några krickor, knipor och sothöns är det mest gräsänder i sjön. Svarthakedoppingarna har inte kommit än. Jag tar några bilder av gräsänder och krickor som simmar förbi på avstånd; har inte lust att desto mera fotografera. Vill bara njuta av stunden. Björkarna i sumpskogen bakom speglar sig vackert i det svartnande vattnet; om en kvart har solen försvunnit bakom skogen i väster.

Senaste vår höll ett duvhökspar till i skogen runt sjön, högre upp från stranden där granskogen står tät. Tyvärr är området rätt litet. Ett av de många små skogsfragment som man får nöja sig med; spillror av en naturliga skogshelhet som inte längre finns.

En bofink sjunger intill. Två tofsvipor spelflyger över maden och en flock starar passerar. Det är vår i luften. Äntligen.

Ett stilla vårregn

En av stadens många restaurangbåtar. Åbo 1.4.2017. Foto: Håkan Eklund. Nr 91/365.

Månadens sista

Vindriktning exponerad. Hirvensalo, Åbo 31.1.2017. Foto: Håkan Eklund. Nr 90/365.

Vid 02-tiden på natten började ett stilla snöfall som nu under dagen håller på att smälta bort. Garanterat månadens sista.

Trappor för trumpen

 Georgetown University, Washington D.C. December 2015. Foto: Håkan Eklund.

Bara så intressant att läsa kolumner i The New York Times, som verkligen har åsikter om landets nya ledare. Här två korta klipp ur en av dagens artiklar:

When the President Is Ignorant of His Own Ignorance
Thomas B. Edsall MARCH 30, 2017

”President Trump seems to have no awareness whatsoever of what he does and does not know,” Steven Nadler, a professor of philosophy at the University of Wisconsin-Madison, wrote me. “He is ignorant of his own ignorance.”

During his first 63 days in office, Trump made 317 “false or misleading claims”, according to The Washington Post.

The FBI, the Treasury Department and two congressional committees are probing whether Trump’s campaign aides and advisers — including Paul Manafort, Carter Page, Roger Stone and Michael Flynn — were complicit in alleged Russian interference.

Without an obvious mandate (as the world knows, he lost the popular vote by 2.87 million), Trump has proposed a profound retrenchment of domestic policy.”

”In addition, Trump has antagonized the leaders of allied countries like Mexico, Australia and Germany, and he has repeatedly demonstrated an extraordinary lack of knowledge about foreign affairs.”

En fågelart som intagit stadsmiljöer

Har flyttat in till städer. Hirvensalo, Åbo 30.3.2017. Foto: Håkan Eklund. Nr /365.

När jag och familjen bosatte oss i Åbo efter hemkomsten från Fijiöarna 1989 var ringduvan en fågel som man bara inte lade märke till inom staden. Idag finns den överallt!

Enligt boken "Stadens fåglar" (1993) som är en rapport om en stadsfågelundersökning i Åbo konstateras att ringduva häckar i stadens randområden, dvs. nära landsbygd. I juli 1986 hördes den kuttra nära det finska universitetet i staden och 1989 observerades en eventuell häckning i en förort.

I början av 1990-talet upptäcktes några häckningar i staden, sen skedde en snabb invasion. Plötsligt var ringduvan en mycket vanlig fågelart överallt i staden.

Bilden ovan tog jag 5 meter från dörrtrappan (från bilen, hade återvänt hem i skymningen), sökande mat från grannens fågelbord uppe i en silvergran på radhustomten.

Nedan info ur en vetenskaplig publikation som utkom 2015.

Landscape and Urban Planning
Volume 134, February 2015, Pages 188–194
Urbanisation of the wood pigeon (Columba palumbus) in Finland

Highlights
• Wood pigeons have been breeding regularly in Finnish cities since 1991; the urbanisation process is still in progress.

• Larger cities and cities located closer to the sea were colonised first.

• Colonisation did not follow the stepping-stone model between nearest neighbouring cities.

• Changes in rural wood pigeon density did not drive the urbanisation process.

• Habitat use of wood pigeons changed during the urbanisation process.

Abstract
The urbanisation process includes three phases: arrival, adjustment and spread. While these are much studied for biological invasions, stage-specific factors promoting successful urbanisation are still poorly understood. In this paper, we study urbanisation of the wood pigeon, Columba palumbus, in Finland.

We document the colonisation of the 20 largest Finnish cities; studying how size of the city, geographic location, population density in rural areas surrounding a city, and distance to other previously colonised cities influenced the timing of arrival.

We also investigate population development and changes in habitat use during the adjustment and spread stages of the urbanisation process in the city of Turku.

We obtained data on wood pigeon observations in inner-city areas from the database of BirdLife Finland, public questionnaires and systematic searches.

We found that larger cities and cities located closer to the sea were colonised earlier. Colonisation seemed to be unrelated to both density of rural wood pigeon population and distance to the nearest colonised city. The settlement and spread phases of the urbanisation process followed an exponential curve. No preference for coniferous forest, the habitat type used in rural areas, or deciduous forest was observed. Nests were mainly located in deciduous patches, which are common in cities.

We conclude that colonisation of cities by wood pigeons was influenced by geographic location. The hypothesis that avian urbanisation follows the stepping-stone model between neighbouring cities was not supported.

Additionally, our results confirm the hypothesis that, during urbanisation, habitat use of species changes from that in rural areas.