Bästa informationsköpet på länge

I väntan på värme. Satava, Åbo 29.3.2017. Foto: Håkan Eklund. Nr 88/365.

Det är sällan jag känt mig så nöjd över ett köp som prenumeration på The New York Times. De kolumner och debattartiklar som finns i den tidningen utgör kvalitetsjournalistik.

I jämförelse är våra egna kvällstidningar, rikstidningar och provinstidningar ganska tunna i substans; mest underhållning, skvaller, meningslöst material om olyckor och brott, lifestyle och glitter. Vem kunde bry sig mindre ...

Mycket av det som hittas i New York Times är rena "dynamiten"; substansrik och intressant läsning, se här ett litet utdrag ur Thomas L. Friedmans artikel ur dagens tidning:

Trump Is a Chinese Agent (MARCH 29, 2017)

- - - But Trump took his Make China Great campaign to a new level on Tuesday by rejecting the science on climate change and tossing out all Obama-era plans to shrink our dependence on coal-fired power. Trump also wants to weaken existing mileage requirements for U.S.-made vehicles. Stupid.

O.K., Mr. President, let’s assume for a second that climate change is a hoax. Do you believe in math? There are now 7.5 billion people on the planet, and there will be 8.5 billion by 2030, according to the United Nations population bureau — and most will want to drive like us, eat protein like us and live in houses like us. And if they do, we’ll eat up, burn up, smoke up and choke up the planet — and devour our fisheries, coral reefs, rivers and forests — at a pace we’ve never seen before. Major cities in India and China already can’t breathe; wait for when there are another billion people.

That means that clean power, clean water, clean air, clean transportation and energy-efficient buildings will have to be the next great global industry, whether or not there is climate change. The demand will be huge.

So what is China doing? Its new five-year plan is a rush to electric cars, batteries, nuclear, wind, solar and energy efficiency — and a cap-and-trade system for carbon. Trump’s plan? More coal and oil. Hello? How can America be great if we don’t dominate the next great global industry — clean power? - - - 

Kloka ord om landskapsfotografering

I Sven Perssons närområde. Camera Natura, Nr 1/2017.

I artikeln ”Göinge – det gröna rummet” med text och foto av Sven Persson/N hittas många kloka ord. Han inleder artikeln så här: ”Som landskapsfotograf är det lätt att hänföras av storslagna naturscenerier från världens alla hörn, det ena mäktigare än det andra. Många reser mycket och gärna för att hämta hem den perfekta bilden, ett jagande som emellertid mest inbringar reproduktioner av redan välfotograferade miljöer.”

Sedan motiverar han varför fokuseringen på det egna närområdet är så viktigt och insikten om att här hittas lika väl de verkligt intressanta bilderna: ”Här kan man följa väder- och årstidsväxlingarna på nära håll och fotografera de dagar förutsättningarna är som bäst, inte bara när man råkar befinna sig på platsen. På köpet upptäcker man en annan slags natur, mer lågmäld och diskret och utan den ytliga skönhet som snabbt fångar ögat. Som fotograf tar det tid att ställa om blicken och hitta motivet, men när man väl gjort det blir stunderna i naturen mer innehållsrik. Man märker att man är något helt äkta på spåren.”

I slutet av artikeln tar Persson också upp det meditativa inslaget i själva långsamheten med landskapsfotografering som en tilltalande komponent, positivt för både kropp och själ.

Detta är en text som skulle vara nyttig för många ”ivriga nybörjare” som mera sällan tycker sig hitta något intressant i den egna vardagsnaturen eller -miljön.

Konsten är att lära sig ”hitta bilden i bilden”. Vi ser ju så vidvinkligt med våra "fiskögon", att det i sig är en utmaning att hitta ett utsnitt ur informationsmassan som kan bli en riktigt bra bild.

Verkar landskapet i sig inte tillräckligt storslaget hittas det garanterat material för ”intima landskap”, som bl.a. Patrik Larsson är en mästare på att hitta, med Jan Töve och Hans Strand som värdefulla inspiratörer.

Hann bara med ett hus

Efter solnedgången. Fyrstranden, Åbo 28.3.2017. Foto: Håkan Eklund. Nr 87/365.

Ruttnar innifrån

Suveränt holkmaterial. Lundo 27.3.2017. Foto: Håkan Eklund. Nr 86/365.

Stannade till intill en vedtrav med ruttna massavedsbitar som jag gärna skulle ta hand om och göra till fina holkar för sparv- och pärluggla. Granen som har en relativt kort biologisk ålder, drabbas ofta av rotröta. Idealträd för spillkråka och tretåig hackspett, bl.a. Så länge de får stå i skogen.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Rotr%C3%B6ta
Rotröta är ett sjukdomssymptom som uppvisas av träd vars rötter eller stam angripits av svamp ur släktet Heterobasidion som rotticka, Heterobasidion parviporum, Heterobasidion abietinum eller honungsskivlingar och blödskinn.

 Ungefär 14 procent av varje gran som avverkas i Sverige är angripen av någon form av rotröta. Skadorna gör att veden bryts ned, vilket i sin tur gör att virket inte kan bli timmer, utan omklassas till barrmassaved eller brännved. Detta innebär en minskning av värdet på virket. Rötan innebär även en minskad tillväxt i skogen.

Rötan orsakas av olika former av rottickor och sprids på åtminstone två olika sätt, antingen genom spridning av svampsporer från fruktkroppar från stubbar eller rötter som sprids genom luften och som infekterar nyligen färsk blottad ved, eller genom att ett infekterat träds rötter har fysisk rotkontakt med ett annat träd varvid svamparnas mycel även kan infektera grannträdet.

I ormarnas rike

 Tack och lov bakom glas ... Tropicario, Helsingfors 26.3.2017. Foto: Håkan Eklund. nr 85/365.

Tillbringade några timmar med att studera/fotografera ormar i terrarier i Helsingfors. Bara så skönt att ha dem tryggt och säkert bakom "glas och ram".

En orm som för mig väckte ett speciellt obehag var den svarta mamban som jag aldrig såg i Afrika, men som är den största giftormen på den kontinenten. Jag hörde en massa skräckhistorier om den.

På grund av aggressiviteten, snabbheten och giftigheten anses den svarta mamban vara Afrikas mest ökända orm, och det finns en djupt rotad rädsla för den hos lokalbefolkningen.

Den gröna mamban (Dendroaspis angusticeps) på bilden ovan kändes mera intressant där den gömde sig bland lövverket. Detta är den minsta ormen i släktet mambor med en genomsnittlig längd på 1,8 meter; de längsta som har påträffats är 3,7 meter. Den är glansigt gräsgrön med ljusgrön undersida. Ormen har ett tydligt utmärkande huvud med en lång smal svans.

Till skillnad från den svarta mamban är den gröna skygg och inte lika aggressiv och den hugger inte ofta när den blir hotad utan drar sig istället undan faran.