Med leriga skor

FOTOGRAFISKA DAGBOKSFRAGMENT

Må denna tid skynda långsammare

Spångad led till fågeltornet. Friskala, Åbo 8.5.2013. Foto: Håkan Eklund.

Just nu är vi inne i en tid som bara sprudlar av liv; varje dag är som ett vulkanutbrott i naturen - en massa nya växter som slår ut, nya fågelröster, nytt, nytt. Och detta efter ett halvår av stiltje, när allt bara stått stilla. Ibland önskar jag att denna tid kunde stanna kvar lite längre, att inte allt bara skulle skynda förbi ...

Eller snarare: denna tid borde till 100 procent tillbringas ute i naturen, dag och natt.

Gjorde den sedvanliga morgonturen förbi hackspettaspen (där allt var tyst och stilla, honan kanske i bohålan?), hörde lövsångare och flyttande grönbenor. Massor av nyutslagana nunneörter och vitsippor. Kollade in viken från fågeltornet, gott om änder, doppingar och skrattmåsar.

Nr 128/365.

Postat 2013-05-08 11:37 | Läst 1196 ggr. | Permalink | Kommentarer (4) | Kommentera

Sommarkänsla

Majkväll vid havet. Runsala, Åbo 7 maj 2013. Foto: Håkan Eklund.

Första varma dagen i år som gav sommarkänsla. Skönt att se ungdomar i shorts och T-skjorta.

Länge har floran dominerats av en handfull blommande arter: tussilago, blåsippa, hassel, backskärvfrö, nagelört etc. Nu kommer det massor med nya arter varje dag, och vitsippsbackarna börjar lysa allt vitare. En härlig tid!

Hörde lövsångare överallt, en tropikflyttare till som alltid kommer nån vecka efter gransångaren. Tänk vad skönt att man så bekvämt kan artbestämma dessa "small brown ones ..." via lätet, att man inte behöver kämpa med att via utseendet försöka hålla dem isär. Annat är det i Amerika, där alla skogssångare är otroligt vackra och färgstarka. De är lätta att artbestämma.

Just nu känner jag ett stort sug att åka till USA och Canada, det är så länge sen sist (grannen är emigrantforskare, pratade med honom idag, han är igen på väg till de gamla skandinaviska områdena i Minnesota etc. i sommar ...). Gav mig resfeber. Två av mina barndoms-/ungdomskompisar har länge bott i USA (N.J) och Canada (B.C); killen från N.J. kommer "hem" fram och åter i maj, för att vara med i vårt lag i Oravaisnejdens naturvetarklubbs fågelrally (22 h) - som han gör vart och vartannat år.

Postat 2013-05-07 21:01 | Läst 1401 ggr. | Permalink | Kommentarer (0) | Kommentera

Bild som borde censureras ...

Privatliv. Friskala, Åbo 7.5.2013. Foto: Håkan Eklund.

Passerade hackspettaspen med hunden i morse, såg honan sitta på stammen vid bohålet. Hon var tydligen på inspektionsrunda för att kolla in nya hemmet. Det måste ju dofta färskt virke i det vackert utmejslade boet.

När vi kom tillbaka efter en kvart satt hon ännu kvar, tänkte att jag skall ta en bild - och just då flög hon till grenen intill. Nästan genast dök hannen upp, och på nolltid parade de sig. Det tog inte många sekunder ...

Sen flög honan iväg och hannen for till bohålet och försvann in i bokammaren och kom ut med träspån och flisor. Sista trimmningen för äggläggning, tydligen. Han vill väl att allt skall vara putsat och fint innan det blir barnkammartid.

Känns nästan oetiskt att publicera denna bild, men de på bilden bryr sig nog inte ...

Nr 127/365.

Postat 2013-05-07 12:34 | Läst 1153 ggr. | Permalink | Kommentarer (4) | Kommentera

En fin dag

Mossa på stubbe. Friskala, Åbo 6 maj 2013. Foto: Håkan Eklund.

En härlig dag, både i naturen och på jobbet. Sånt som bara är så skönt att kunna identifiera och ta till sig. Dan började med att jag hörde vårens första göktyta in till sovrummet 05.30 (när frun steg upp för att köra till Vasa t/r ...).

Morgonvandringen med hunden bjöd på närkontakt med trädpiplärka och havsörn ... (dvs. lyckades ta bilder av dem), kollade in större hackspettboet - där allt var tyst och stilla. Kanske det är färdigt? Senast i går jobbad hanen djupt inne i håligheten (= 14:e dagen), bara en liten del av stjärtspetsen stack ut. I så fall skulle det stämma exakt med FS-bloggaren Sten Björklunds kommentar på min blogg 28.4, att en tretåig hackspett som han följt hackade ut sitt bohål på 14 dagar! Intressant!

Noterade att ladusvalorna har anlänt, ett sommartecken. Hörde också första sjungande lövsångaren.

Hade ledningsgruppsmöte för tidskriften Skärgård idag, bl.a. två professorer, en docent och ett antal unga duktiga kvinnliga skärgårdsaktörer sitter med i gruppen - människor som besitter en massa kompetens, och de är världens trevligaste människor. Kul att få jobba i en kunskapsorganisation där rationellt tänkande är ledtråden!

Nr 126/365.

Postat 2013-05-06 20:04 | Läst 981 ggr. | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera

Tänkvärt om ynklingar

Graffiti på Åbovägg. 5 maj 2013. Foto: Håkan Eklund.

"Dömda i Nürnberg. En personlig redogörelse om rättegångarna mot de största krigsförbrytarna från andra världskriget" heter en bok av Airey Neave som utkom 1979 (orginalet), i svensk översättning 1980, som jag nyligen hittade i bokyllan i fritidshuset.

Boken hade jag köpt för 2 euro från Oravais kommunbibliotek senaste sommar; då hade jag inte tid att läsa den - nu kunde jag bara inte lägga den ifrån mig, sen jag en gång börjat. Det blev några vårnätter med pannlampa och stearinljus.

Författaren var en 29-årig major 1945 som bl.a. hade som uppgift att gå in i cellerna och överlämna anklagelseskrifterna till de 22 största nazistiska kirgsförbrytarna. De får ett kapitel var. För var och en berättar han hur det såg ut när celldörren öppnades, hur de var klädda, hur de reagerade, vad de sade - och sen kortare och längre om deras meritlista och hur de dömdes. De flesta av dem blev hängda.

Airey Neave berättar om skillnaden att se dessa män i en primitiv fängelsecell, jämfört med bilder/filmer får deras maktdagar tillsammans med Hitler. Nu är de ynkliga, enkla, självömkande fångar som vet att deras dagar är räknade - för att få smaka på det som det själva förorsakat miljoner människor. Själv hade Neave suttit i fångenskap hos Gestapo, men lyckats fly från Colditz till England 5.1.1940 som han skildrat i boken "They Have Their Exits" (1953).

Det som slår en är att en stor del av Hitlers närmaste anhängare, som han gav höga poster, var riktiga medelmåttor - men duktiga "rövaslickare" och ja-sägare. De lyckades locka fram det sämsta hos människorna och tillsammans gjorde de sig av med både demokrati, sunt förnuft och mänskligt beteende. Sånt som också dagens samhälle bjuder på, i olika tappningar. Sådana som med hot om våld och annan skrämseltaktik försöker tysta kritiska åsikter om osunda saker.

Wikipedia skriver:
Nürnbergrättegångarna var en serie av 13 rättegångar som ägde rum mellan 1945 och 1949 i Tyskland efter andra världskrigets slut mot ledande personer, som begått krigsförbrytelser. Nürnbergprocessen (20 november 1945 – 1 oktober 1946) var den första och är den mest kända av dessa rättegångar.

Nr 125/365.

Postat 2013-05-05 20:11 | Läst 1099 ggr. | Permalink | Kommentarer (4) | Kommentera

Föregående 1 ... 726 727 728 ... 960 Nästa

Bloggar

Med leriga skor

Må denna tid skynda långsammare

Sommarkänsla

Bild som borde censureras ...

En fin dag

Tänkvärt om ynklingar

Håkan Eklund

Skriver om

Innehållskategorier

Arkiv