Isranden

Isranden i kvällsljus, Hirvensalo, Åbo. 13.3.2009. Foto: Håkan Eklund.

Gjorde en längre ugglelyssningstur med hunden i går kväll. Började med att fotografera ett vackert kvällsljus över havet, sen drog vi runt på öarna Hirvensalo, Satava och Kakskerta. Men nix. Inte ett pip. Kanske var vi för tidigt ute? Men ugglorna är ofta mcyket aktiva strax efter mörkrets inbrott. Kollade inte kattugglan här hemmakring, den var säkert i gång.

Senare på natten vaknade jag till fullmåne, skulle ha haft lust att dra ut på nytt - vädret var ju helt perfekt för ugglor. Men orkade inte lämna en varm bädd ...

Har fått rapporter från "hemsoporna" i Österbotten där det finns massor med ugglor: berguv, lappuggla, hökuggla, pärluggla, sparvuggla och hornuggla. Hoppas att sorkpopulationen håller häckningsperioden till slut; ofta dör ju ungarna i sina bon om sorktillgången plötsligt kraschar under våren. Något som många ringmärkare känner bra till.

Bortom broar och färjor

Högsårafärjan, Kimitoön 12 mars 2009. Foto: Håkan Eklund.

Körde i går 104 km ut till färjfästet till Högsåra i den åboländska storkommunen Kimitoön. På bilden ovan kommer kvällsfärjan in för att hämta mig, dryga 3 h senare tog den mig tillbaka. Höll bildföredrag om åren på Fiji för hela byn, och det var en trivsam föreställning bland trevliga människor i åldern 5-80 år representerande en massa intressanta verksamheter (lots, sjökapten, forstmästare, översättare, jordbrukare, författare, företagare, pensionärer, skolelever etc.).

Ön Högsåra ligger intill den historiska farleden vid Jungfrusund. Redan på 1500-talet lotsade Högsårabönderna de svenska kungarnas flottor förbi farvattnens grynnor. Kejsar Alexander III gästade ön i slutet av 1800-talet med familj och hovfölje och ön var ankarplats för den ryska flottan under första världskriget, liksom för den finska flottan under vinterkriget.

Byn Högsåra är en välbevarad helhet, idag bor här ca 40 personer. Sommartid mångdubblas befolkningen på Högsåra med närliggande holmar. Ett av mina favoritsamhällen i den åboländska arkipelagen.

Under uggleträdet

Strandskog, Satava, Åbo, vintern 2009. Foto: Håkan Eklund.

Hade en fin upplevelse i Uggleskogen i kväll. Hörde kattugglan ropa när jag gick ut med hunden vid 19-tiden.

Först ropade den från en skogsbacke längre bort, där jag brukar fotografera liljekonvaljer och getrams. När vi gick dit hade ugglan flugit till Uggleskogen som vi redan gått igenom - men som då var helt tyst. Det är en skogsbacke som officiellt heter något som jag aldrig minns - som jag helt sonika kallar för Uggleskogen från fina kattugglemöten för många år sen.

Och nu är den alltså tillbaka.

Småningom är vi ganska nära. Kattugglan ropar intensivt med sitt härliga spöklika "daller" i rösten. Plötsligt kommer den flygande och sätter sig i en björk alldeles ovanför oss. Jag ser tydligt silhuetten av den mot en ljus molnhimmel (upplyst av stadens ljus) 15 meter upp i trädet. I tio minuter njuter jag av konserten. Vilken stämning! Ensam med en vårrusig uggla i en mörk skog är inte helt fel.  Trots att Buddy till slut börjar gny och skälla, han vill vidare, så brydde sig inte ugglan om det. Förstås såg kattugglan oss tydligt mot den vita snön, men tyckte att vi borde få höra vad den hade att säga, om den kommande våren. Om dess längtan efter en partner.

Just nu har jag en nostalgisk stund av annat slag. Sitter och plockar fram diabilder från Fijiöarna för en bildvisning i morgon kväll, ute i skärgården. Plötsligt väller en massa fina minnen fram. Rasslet från palmkronorna. Glittret från ett ständigt närvarande Söderhav. De bländvita korallstränderna. Ett härligt folk; vänligare och trevligare människor än fijianer finns knappast på denna jord. Trots att deras förfäder var kannibaler ... Och plötsligt så längtar jag bara tillbaka; frun och jag är överens: de fem bästa åren av vårt liv tillbringade vi i Söderhavet!

Skuggspel

Snötäckt sten, Kurjeenrahka nationalpark, Yläne. 8.3.2009. Foto: Håkan Eklund.

En strålande vårvinterdag; kanske den sista fina vintersöndagen? Dagmejan far hastigt iväg med det snötäcke som vi har i denna landsända. Gjorde en tur upp till Kurjeenrahka nationalpark (ca 35 km norr om Åbo) för att få ihop lite vinterbilder för ett projekt. Kom på att jag samtidigt fotograferade en massa skuggor; här en snötäckt sten i en sluttning.

Hörde ivrigt sjungande svartmesar, talgoxar och blåmesar. Enstaka mindre korsnäbbar flög över.

Var igår till de finska naturfotografernas vinterdagar; bildvisning från morgon till kväll. Mest fascinerades jag av Sami Karjalainens bildboksprojekt om Finlands gräshoppor och vårtbitare, ett projekt som tagit honom 7 år att sammanställa (http://hepokatti.net/). Boken är just nu i tryck. Samma kille gav för ett antal år sedan ut den första boken om Finlands trollsländor, som  både var ett fotografiskt mästerverk liksom en mycket bra faktabok. Den upplagan är slutsåld för länge sen.

Sen gillade jag järvfotografen Antti Leinonens björnbilder i olika typer av landskap, ljus och med olika brännvidder. Bland annat hade han björnbilder tagna med vindvinkel där kameran hade riggat upp i ett träd. Spännande resultat. Alla bilder på dia, med fantastiskt mjuka fina färgnyanser; det var en njutning för ögat att igen se en bildvisning med dia - snart är det en stor sällsynthet.

Fotokurs

Bilddiskussion. Kursledaren Andy Horner andra från höger. Kimito 6.3.2009. Foto: Håkan Eklund.

Igen ett inspirerande kursveckoslut. Idag diskuterade vi det portfolioarbete som vi måste göra för att kunna avlägga specialyrkesexamen för fotografer, med naturfoto som specialitet och som skall bedömas av en nio-personers "examensjury" från Norge, Sverige och Finland. De representerar olika intressegrupper (yrkesverksamma fotografer, naturfotografer, arbetsgivare, utbildningsrepresentanter etc.).

I Finland finns ett system där man enligt lagen om yrkesexamina anger examensstrukturen för yrkesinriktade grundexamina, yrkesexamina eller specialyrkesexamina (lagen trädde i kraft 1.5.1994). Examina är omfattande och inbegriper den yrkesskicklighet, den språkkunskap och de sociala färdigheter som förutsätts i arbetslivet. Dels gäller det produktionsmässiga kvalifikationer, dvs. direkta yrkesfärdigheter, dels allmänna kvalifikationer.

I våra examenskrav ingår:
1) grundfärdigheter för en yrkesfotograf (studioarbete, miljöarbete, visuellt uttryck, digitalt arbete, planering och kommersiella färdigheter samt språk)
2) yrkesskicklighet för naturfotograf (som gäller en massa olika specialområden).

På bilden ovan är det Ida (från Skåne/enda från Sverige som är med i gruppen) som visar några av sina bilder, alla andra i gruppen kommer från olika delar av Svenskfinland (= kusten). Ännu finns ingen motsvarande utbildning i det finska Finland, vi är den första gruppen i landet. Utbildningen ordnas av yrkesinstitutet Axxell (www.axxell.fi).