Med leriga skor
Konstverk överallt

Gratis konst längs naturstig i grannkommunen Pikis - för den som ser. 20.9.2020. Foto: Håkan Eklund. Nr 264/366.
Trevliga människor i skogen

Möte med en gammal bekant. Nystad 19.9.2020. Foto: Håkan Eklund. Nr 263/366.
Höll oss idag borta från ställen med "serviceobenägen" personal i urbana miljöer, och mötte i stället ett antal pratsamma, vänliga och annars helt normalt funtade människor i skogen.
Avsaknaden av hyggen och älgflugor gladde.
Frun ville nämligen kolla in en naturstig (som hon tipsats från FB-vän) utanför bilfabriken (Mercedes) i Nystad.
Av alla ställen ...
Det tog en timme att köra dit.
Sen visade det sig att naturstigen var dåligt utmärkt i terrängen (alla lokala vet ju var den går), så vi missade väl största delen, men det gjorde inget.
Jag har en bra kartapplikation i mobilen som gör att okända skogsområden bara blir än mer intressanta. Man vet ju hela tiden var man är, trots att man går på måfå, som jag oftast gör.
Vi bara följde okända stigar i skogen som tog oss runt en lite sjö (som vi bara såg skymten av), genom omväxlande (ekonomi)skogar och terräng, men sådana skogar som ändå var attraktiva. Och inte ett enda hygge - härligt! Massor med lingon (som vi inte plockade) och en handfull möten med vänliga och pratsamma människor (= hundägare).
Korta möten som gav positiv energi.
Dock ganska tyst i skogen: kungsfåglar, trädkrypare, tofsmes, rödvinge- och taltrast, rödhake och korp längs 7 km skogsstig.
På ett ställe gick stigen förbi en bondgård där det stod en "Gråson" parkerad; en sådan hade grannen i hembyn när jag växte upp. En behändig liten traktor som jag gärna skulle äga, för det stora nöjets skull.
Servicebenägenhet - en bristvara

Tråkig utsikt från mysigt café. Åbo 18.9.2020. Foto: Håkan Eklund. Nr 262/366.
Tillbringade förmiddagen i vacker skog i skönt höstväder. Efter stormen kändes det nästan overkligt med vindstilla väder. Tog en del bilder, men de kändes alltför "vanliga". Ljuset var inte gjort för fotografering (alltför vackert ...).
Frun kände till ett mysigt bageri-cafe´ längs vägen hem. Ett lokalt, hemtrevligt ställe - förutom att den unga (vackra) tjejen bakom disken borde ha bytts ut. Minlös och intetsägande - utan att förstå hur ett servicejobb skall hanteras, som hon var anställd för att sköta.
Tyvärr ett alltför vanligt problem i detta land.
En jädrans storm

Nere vid Åbo segelsällskaps (ASS) brygga. Beckholmen 17.9.2020. Foto: Håkan Eklund. Nr 261/366.
Grannpojkar

Grannens pojkar i början av 1970-talet. Kimo, Oravais. Foto: Håkan Eklund.
Snubblade över denna inskannade bild som är tagen med min första SLR (Canon FX) med 135 mm. Metadata finns inskriven i någon av negativmapparna.
Killen till höger är min kusin Anders Eklund som sedermera blev ingenjör och skickades på jobb utomlands av sin arbetsgivare, där han fortfarande befinner sig (numera i Portugal).
Lillkillen är troligen Nils-Erik Backlund som torde ha egen byggfirma i hembyn.
