Att leva gott och nyttigt – och det finns akademier som fungerar

Det är inte bara kosten det beror på om man vill leva länge utan att få hjärtinfarkt eller stroke. Idag hörde jag på radions P1 den medicinskt ansvarige i Bastuakademin – i samband med den instundande årliga bastukongressen (i Haparanda och Torneå) – uttala sig om hälsoeffekter med flitigt bastubadande. Forskning har visat att hjärtkärlsjukdomar som hjärtinfarkt och stroke minskar, och det finns även här en påverkan på immunförsvaret i rätt riktning etc.

Jag är en flitig bastubadare, året runt, och det finns inte en sekund som jag ångrar att jag byggde en bastu hemma när vi flyttade in i kåken vi bor i. Och jag badar egentligen inte bastu av medicinska skäl, men det är ju alltid roligt att få bekräftat det som jag tycker är så skönt. Livet blir liksom lite trevligare efter bastun.

Särskilt nu under sommarhalvåret när man kan gå ut och sätta sig på altanen efteråt, med ett stort glas vatten (öl går bra också, men…) och titta på blommorna och fåglarna. Ikväll såg jag vår koltrast, som blir mer orädd för varje dag, en rödhake som sannolikt bor här nånstans plus valda medlemmar ur talgoxefamiljen. Det är direkt rogivande, vilket också är bra för hälsan, inte minst ur hjärtkärlsynpunkt.

Svenska Bastuakademien bildades 1988, för att ”Det är för att göra allt okänt i den välkända bastukulturen känt, spritt och uppskattat som det sedan 1988 finns en bastuakademi i Sverige.”

De är i högsta grad seriösa och det går att läsa mer om dem här: http://www.bastuakademien.se/

På återseende//Göran

PS: Bastuhanddukarna är hemvävda - äkta lin - av min mor.

Att fira den svenska Nationaldagen

Sverige har levt i fred i drygt 200 år. Då har man i och för sig inte räknat de krig som kämpas och kämpats runt om i världen med svenska soldater som deltagare, etiketterat som fredsbevarande eller fredsskapande insatser. 

I exempelvis Norge firar – och då kan man snacka om att fira! -  man nationaldagen den 17. Maj till minne av grundlagsstiftande 1814, dvs att man nu var en egen oavhängig statsbildning (i och för sig dröjde det bara till augusti samma år så var Norge i påtvingad union med Sverige).

I Sverige har det varit lite oklart vad man egentligen firar på vår nationaldag, givet vår historia. Enligt Stiftelsen Sveriges Nationaldag: ” Den 6 juni 1523 väljs Gustav Vasa till kung i Sverige. Det medförde att Sverige bröt sig ur Kalmarunionen med Danmark och Norge och åter blev ett självständigt land med en egen kung och en ny kunglig dynasti, Vasaätten.

Den 6 juni 1809 skrev riksdagen under den regeringsform som lade grunden för det moderna Sverige. Bättre skäl att fira vår Nationaldag kan knappast uppbringas. Vi har alla alltså riktigt goda skäl att vara riktigt stolta och glada den 6 juni varje år.”

Fast det ligger ju lite långt tillbaka i tiden och Gustav Vasa var väl mest berömd för sin skidåkning. Under alla förhållanden firar vi Sveriges Nationaldag den 6.e juni 1983, alla har ledigt (istället för pingsthelgen) och det är allmän flaggdag (tidigare Svenska Flaggans Dag).

Jag har varit rätt tveksam till nationaldagen tidigare, inte riktigt sett kopplingarna plus all diskussion kring stängda gränser, murar och migrationsdiskussioner etc, men har blivit lite rundare i hörnena på sistone.

Jag tror nämligen att man kan vara stolt och glad över sitt ursprung och sitt land och sin hembygd utan att vara exkluderande i övrigt, eller snarare att man närmast ska vara stolt och glad över där man bor för att kunna vara inkluderande, analogt med att det är svårt att hjälpa och tycka om andra om man inte tycker om och har respekt för sig själv.

Så jag tycker att nationaldagen är rätt OK. Och det är alltid skönt med en ledig dag (för de som jobbar). Men att fira, tja – det kan man göra på många olika sätt.

Ögonblom, Höstöga, Alunrot och Anemone "Wild Swan" - vackra namn på vackra blommor som nu fått plats i min perennrabatt - det vackra vädret och torkan har gått hårt åt det ursprungliga beståndet. 

Och istället för Tårtan en bit mat och fika i goda vänners och grannars lag, nu mer och mer tradition. 

Så det blev ett värdigt firande ändå.

På återseende//Göran

Det ultimata lekredskapet och den bästa leken

Som skär genom alla åldrar och platser och omständigheter i övrigt - oberoende av tid och rum - bollen! Det finns i stort sett inga begränsningar vad man kan göra med en boll, särskilt om man är några stycken. Bortsett från alla kända bollekar kan man göra sina egna regler och spela sitt eget spel. 

Och ensamma på stranden, nästan. Det är fortfarande varmt, men mulet och det har faktiskt kommit lite regn. Det friskar upp och är inte ovälkommet. 

På återseende//Göran

Uppgång och fall

Spaniens ekonomiska situation under senare delen av 1900-talet och början av 2000-talet var väldigt god och präglades av tillväxt på många områden, inte minst byggnadssektorn. I samband med den världsomspännande ekonomiska krisen runt 2008-2009 rasade emellertid Spaniens ekonomi, ekonomisk kris och lågkonjunktur. Byggnadssektorn var väl den som blev hårdast drabbad, över en natt förlorade många byggnadsarbetare jobbet och byggprojekt stannade upp mitt i steget. På ett ekonomiskt plan blev detta mer eller mindre katastrof för många spanjorer, som hade fått stora och generösa lån för sina bostäder.

Som en följd av detta finns fortfarande stora öde tomter kvar mitt i stan, bakom vars murar och staket det döljer sig både påbörjade byggprojekt som aldrig fortsatte och vildvuxna gräsfält.

Som här till exempel, en grop som funnits här i flera år, och som uppenbarligen övergavs mitt i jobbet.

Nu verkar det emellertid som om det börjar vända. Man ser här i Torrevieja mer och mer nya byggnadsprojekt som påbörjas, och gamla projekt som startas upp igen. Dock är det fortfarande mindre projekt det handlar om. De riktigt stora, som här ovan lär få vänta. 

På återseende//Göran

Kamera på eller för äventyr

Den kameran man har med sig på äventyr är ju definitionsmässigt en äventyrskamera.

Men en äventyrskamera kan ju också vara den kamera som tål extra påfrestningar, som man kan lägga i sanden, som man kan tappa på hårt underlag och använda i busväder med regn och hagel och snö och som man kan ta med sig i ner i vattnet. Och våra moderna kameror tål ju egentligen ganska små äventyr, de är ju tämligen ömtåliga för väder och vind och jag skulle aldrig drömma om att ta med mina OM-D-kameror under vattenytan, hur vädertätade de än är.

Nu har min äventyrskamera ändå blivit lite testad. Jag har haft den i sanden på stranden, och den har fått följa med på de dagliga promenaderna här i Spanien (och den tål solsken och vackert väder!). Så frågan kvarstår hur den klarar sig som undervattenskamera.

Här är ju inte direkt någon snorklingsmiljö, inga fantastiska korallrev med tropiska fiskar i alla färger, undervattensmiljön är inget för National Geografic precis. Men det är vatten i alla fall, Medelhavet, och det går att ta bilder ändå. Och lite korallformationer har vi, både på stranden och under vattnet.

Strandlinjen sett från och underifrån havet.

Ett litet korallrev, faktiskt.

Från en annan vinkel

Med lite färger...

Och en selfie, från under vattnet och rätt upp mot solen.

Inte jättespännande kanske. Och inga snorklingsattiraljer i övrigt, varken glasögon/cyklop eller fenor. Men funkar ändå, som försök och prov. 

Det finns flera inställningar att göra för olika undervattensmiljöer. Nu körde jag standard. Får se om jag hamnar i någon sån där läcker snorklingsmiljö igen framöver. Men då vet jag att kameran fungerar i alla fall.

På återseende//Göran