I Helg och Söcken

Bilder, berättelser och tankar från vardag och fest i mitt liv.

Självbild

Begreppet självbild har många bottnar.  Vi har en bild av oss själva, hur vi ser ut, hur vi rör oss, hur vi låter, men det är inte alls säkert att det stämmer med hur andra ser oss. Eller ser på oss. Och vår egen bild rimmar inte alltid med hur vi tror att vi blir sedda.

Vi ser oss ju i spegeln dagligen och har gjort så troligen i många år. Det vi ser där är vi förtrogna med, vi har följt oss i olika skeden av livet och möjligen också i olika tillstånd. Och frågan är om vi i spegeln egentligen ser hur vi ser ut, när vi tittar efter kvisslor och blemmor och samtidigt far med handduken över ansiktet, eller hur kavajen sitter, eller vem vi ser där – själv ser jag mer och mer farsan se tillbaka på mig, även om vi inte är så väldigt lika. Vi ser oss genom våra egna ögon.

Sen har vi självporträttet. Men det är lite grand som spegeln. V i har grad av kontroll där, vi bestämmer vinklar, ansiktsuttryck och vi kan alltid greja med den bilden i datorn. Så selfien är inte heller särskilt märkvärdig eller ens hotfull. Det är fortfarande vi som vi själva ser oss.

Det blir annorlunda n är andra tar bilder på oss, särskilt när det handlar om ögonblicksbilder. Ofta har vi ingen kontroll, vi bestämmer inte hur vi ska te oss, och även om vi hinner ordna anletsdragen och posera är det långt ifrån säkert att vi hamnar i enighet med slutresultatet – typ; ”Ser jag verkligen ut så där”.

Att se sig själv genom andras ögon är helt annorlunda än att se sig själv genom egna ögon.

I någon mån kan man jämföra med att höra sig själv genom inspelning när vi pratar eller sjunger. För många kan första gången vi hör oss själva vara minst sagt traumatiskt, särskilt om man sjunger. För det är inte samma sak vi hör i våra huvuden som kommer ut genom munnen.

Det är flera som fotograferar i min familj. Min svåger till exempel (med här i bloggvärlden på Fs), och min systerdotters man, en mycket duktig och erkänd bröllopsfotograf i England där de bor. Och nu har även min niece skaffat kamera, för egen fotografering och videobloggande

Photo: Tova Gillespie

Och jag borde ha anat oråd när hon hade sin kamera framme under hela vår promenad i Tyresö häromdagen – det var tydligen inte bara jag som tog bilder.

 Så jag fick se mig själv på bild igen. Först hajade jag som vanligt till, men sen försökte jag se bilden utifrån så att säga, och jag måste ändå säga att det blev en bra bild, trots min ovana att bli avkonterfejad. Efterbehandling enligt uppgift med benägen och viss hjälp av maken.

Kanske kommer jag nån dag att ännu bättre kunna få ihop min egen självbild med hur andra ser mig, åtminstone hur bilderna kan bli.

På återseende//Göran

Postat 2019-03-31 18:51 | Permalink | Kommentarer (7) | Kommentera

Like a walk in the park...

Rubriken betyder ju egentligen att något är enkelt att klara av. Men här betyder det verkligen en promenad i parken (jag ville bara var rolig).

Min systerdotter är på jobbesök i Stockholm. Eftersom hon och hennes familj bor i England är det inte så ofta man ser henne. Nu är det inte så ofta jag är i Tyresö Slottspark heller, fast jag bor i kommunen. Så det är extra roligt att få besök, så man kommer ut, och då är ju den här parken väldigt tacksam att visa. Och det är trevligt att vara här oavsett årstid. 

Det har varit en vacker dag, och kvällsljuset fanns fortfarande kvar, åtminstone till dels. 

Vårtecken: Isen börjar släppa och ge med sig

Vårtecken: Uppstickare bland löven.

Alltid roligast bakom kameran!

Tyresö Slott med tillhörande park och trädgård är alltid värd att besöka. 

På återseende//Göran 

Postat 2019-03-28 23:49 | Permalink | Kommentarer (2) | Kommentera

Spring has come to The Cake - Våren har kommit till Tårtan

Håller med Peter S (ibland) - engelskspråkiga rubriker gör sig inte i bloggen ...

Men vi har lätt att anglifiera vårt språk i fotograferandets värld, vilket man ser av o till i blogg och forum. Det pratas om linser (eng. "lens"), vi svänger oss med "bokeh (som i och för sig egentligen är japanska) för bakgrundsoskärpa eller bakgrundsteckning, man läser om Straight out of the camera eller SOC, dvs direkt ur kameran (?!?) och inte sällan stöter man på begrepp som stacking, spotmätning, Full Frame etc. Det finns många fler exempel. 

Nu gör väl det inte så mycket, fotografering är ju internationellt och engelska uttryck fungerar väl som ett slags fackspråk. Men, alltså, i rubriker gör det sig inte. Som synes. Även om det inte betyder så mycket. 

Men Tårtan har sammanträtt igen, som vanligt varannan onsdag. Fastän det var ett fantastiskt vårväder ute var uppslutningen god och det blev som vanligt trångt kring borden trots att vi flyttade runt dem och försökte möblera om så vi skulle få plats. Men trångt är ofta trivsamt, och så var det här. Och som vanligt brännheta diskussioner!

Ett säkert vårtecken när människor börjar sitta utomhus och fika. 

Och diskussionen fortsatte ute, efter stängning.  

Och apropå efter stängning - ikväll är det Sveriges Mästerkock. Det drar ihop sig. 

På återseende//Göran

Postat 2019-03-27 19:12 | Permalink | Kommentarer (3) | Kommentera

Lite porträtt i farten från helgen som var

Det var ju liksom full fart i helgen som gick. Och jag hade med mig kameran hela tiden. Och när jag har med mig kameran kan jag inte låta bli att ta de här ögonblicksbildsporträtten som jag brukar. 

Så här kommer en uppsummering även när det gäller den genren. Dels gamla vänner, dels nya bekantskaper från olika håll. 

Christer, Hasselbacken efter vårsalongen på Liljevalchs.

Lena, Hasselbacken efter vårsalongen på Liljevalchs.

Från trädgårdsmässan. Lite blyg. Den här bilden gick ju inte att konvertera till svartvitt, färgerna är viktiga här. 

Anders L - träffade jag på vernissage med 4 Fotografer. 

Och Lars G Säfström. Har sett honom förut, på tidigare utställningar med de 4 Fotograferna. Uppfattar honom som en lite underfundig och klurig man, vad jag förstår duktig fotograf, konstfotograf, från bildbyrån Mira. "Jag fotograferar figurer, och försöker hitta former bland dem..." Blev ett givande och trevligt samtal om allt från kameror och fotografi.

På återseende//Göran

Postat 2019-03-25 23:24 | Permalink | Kommentarer (2) | Kommentera

De e mycke nu - en uppsummering!

Idag är det måndag. Och jag kan se tillbaka på en synnerligen aktiv helg, som totalt jävar det här gamla påståendet om att pensionärer bara kan göra en sak om dagen. 

Så, i fredags vernissage på utställningen med 4 Fotografer i Gamla stan, Galleri Konsthallen. Per-Erik Åström, Krister Kleréus, Alf Johansson och Göran Tonström ställer ut personliga bilder - värt att se, gå dit!

På lördagen Trädgårdsmässan plus den här Outdoormässan plus, som avslutning, Fotoklubben Avtryckets miniutställning på Timmermansgården. Många väldigt bra bilder, bra samtal med trevliga fotografer. Mässan däremot en besvikelse med grad av mardrömskänsla.

Och igår avslutningen av Vårsalongen på Liljevalchs med goda vänner, en sedan flera år väl inarbetad tradition. Mycket folk, faktisk kö till biljettkassan. Och så här i avslutningstider var det mesta sålt av det som var intressant ur både konstnärliga och finansiella aspekter, så man kunde slappna av. Konstverken som vanligt både högt och lågt, en del som man kände igen, men jag saknade det riktigt skruvade, nåt som stack ut ordentligt som man ibland kan se på Vårsalongen. Sammanfattningsvis lite lamt, lite ljummet, faktiskt, åtminstone i jämförelse med andra år. 

Ett av de mest intressanta verken; 17 000 små träbitar, alla olika, representerande en siffra som figurerade i media om de som skulle utvisas ur landet till Afghanistan, av Skaparkollektivet Forma.

Konstverket visualiserar mängden 17 000, och framförallt att det inte bara är ett nummer. För bakom varje siffra finns det en personlighet, en historia, ett konstverk.

Formas arbetsmetodik är kollektivt skapande och styrkan i mångfalden. I verket 17 000 har detta dragits till sin spets och över 1 500 konstnärer har bidragit till produktionen av installationen.

Normalt betraktningsavstånd, kanske till och med lite nära.

Lagom skärpa! Luta er tillbaka 😊. Man behöver inte alltid se alla detaljer 😉.

Alla tyckte uppenbarligen inte att det var en direkt höjdare att gå på konstutställning. 

Och efter besöket en välförtjänt och trevlig brunch på Hasselbacken tvärs över gatan.  

Söndagskvällen tillbringades i stillhet...

På återseende//Göran

Postat 2019-03-25 13:16 | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera
1 2 3 ... 5 Nästa