I Helg och Söcken

Bilder, berättelser och tankar från vardag och fest i mitt liv.

Solsemester i England?

Jag har alltid trott - och vetat av egen erfarenhet - att England är ett land för regnjackor och gummistövlar. Uppenbarligen emellertid en sanning med modifikation, vilket jag också förstått, inte minst när man sett bilder av Martin Parr. 

Svaret till denna paradox, eller kanske modifierade sanning, stavas vad jag förstår Golfströmmen, mer specificerat den Nordatlantiska Driften. 

Helgen som var tillbringade jag i Bournemouth, mitt på Englands sydkust. Det är en välkänd badort som ser precis ut som de bilder man kommer ihåg från (bland annat) Martin Parr. Nu var jag inte där för vädret, eller salta bad utan för att sjunga - det var europamästerskap i barbershop singing. Men, solen sken, det var över 20 grader i skuggan på dagen och stranden var full med människor; familjer med barn lekte i sanden och några till och med badade. Och det var alltså i slutet av oktober! Här fanns den ofrånkomliga piren, strandkaféerna och fiskrestaurangerna, alla hotellen av skiftande ålder och storlek och alltså milsvida sandstränder med Atlantens blåa vatten. Och det var kortärmat som gällde. Och skugga! 

Och det växte palmer vid stranden.

Det var nästan lite overkligt, särskilt om man jämförde med vädret man lämnat i Sverige.

Alla bilderna med Olympus OM-D E-M 10 mkII och (för det mesta) mZuiko 17mm/1,7. Jpeg, rätt ut ut kameran (nästan, kunde inte låta bli att pilla lite med filerna i Lr). Normalt alltså kör jag i RAW, men det finns en Wififunktion i kameran  som gör att jag kan ladda upp i telefonen och skicka vidare, och jag hade ingen dator med mig.

På återseende//Göran

Postat 2017-10-31 23:59 | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera

Eventuellt personligt paradigmskifte. Och ren luft.

Igår såg jag plötsligt en massa fåglar i trädgården, igen - de har inte synts till som tidigare på länge. Sedan tidigare bor ju en koltrastfamilj här, och talgoxar och det har hänt att jag sett andra fåglar också, bland annat rödhake plus enstaka besök av hackspett - större hackspett och gröngöling - och någon enstaka björktrast och några fler. Men igår som sagt, flera talgoxar som flög omkring i buskarna, och mitt koltrastpar. Men sen var det flera andra fåglar också, bland annat en lite gulgrön sak som på håll såg ut som en gråsparv, men alltså vid närmare besiktning (kikare) alltså var gulgrön  (gulsparv?) och några lite större, längre bort. 

Så igår skaffade jag fågelfrö (mix) och ytterligare en fågelmatare. Idag skulle jag sätta upp grejorna och fylla på med mat, men det regnar och blåser och jag har ändå annat inomhusarbete framför mig så det får vänta. Men kul med fåglarna faktiskt. Hoppas de stannar.

Ren luft är viktigt. När vi flyttade in i huset för 16 år sedan noterade jag att det växte mossa/lava på träden, särskilt äppleträdet. Nånstans har jag hört (läst?) att förutsättningen för att det ska växa mossa (lavar) på träd är ren luft, vilket i det här sammanhanget måste betyda att luften inte är för sur. Så, då är det antagligen ren luft här då, eftersom det har fortsatt växa mossa/lavar på träden. Och det är ju bra. Och fåglarna trivs ju. 

Och det är vackra färger.

Men det är roligt att experimentera, och det finns något grafiskt i den här bilden som jag prövade att renodla med svartvit konvertering. 

Sen genomgår jag en mindre kris för närvarande. Jag har hävdat - och hävdar fortfarande - att det inte automatiskt blir bättre bilder bara för att man uppgraderar sin kamera, uppgraderingarna är sällan avgörande, man kan gott vara nöjd med och fortsätta använda den utrustning man har, man tar sannolikt lika bra bilder i alla fall. Och ändå...

Min "lilla" kamera ter sig lite opålitlig, möjligen efter fallolycka i somras, och tankarna drar därför iväg. Och en kamera jag tidigare dissat börjar helt plötsligt framstå som i en annan dager.

Men vem sa att livet skulle vara lätt?

På återseende//Göran

Postat 2017-10-25 12:40 | Permalink | Kommentarer (3) | Kommentera

Gräddig fisksoppa med saffran (och lite annat...)

Ikväll gjorde jag, inspirerad av Kockarnas Kamp på TV en fisksoppa där jag hittade receptet på deras hemsida, dvs TV4's hemsida för Kockarnas Kamp.

Det är alltså en tävling (suck!) där landets bästa kockar tävlar mot varandra, inte så mycket i att laga mat, utan mer om själva kökshantverket; skära, stycka, koka, hugga, smaka etc. Mer och mer har jag börjat tycka det är ett trevligt program (trots det här hysteriska som man alltid ser med tävling och utslagning), och jag blir direkt imponerad över vilka skickligheter de här kockarna besitter i grunden för att kunna laga mat. Det visar om inte annat, hur viktigt det är att kunna grunderna snart sagt i vad man håller på med - tydligt inte minst när det handlar om fotograferande!

Det lagas inte så mycket mat i programmet, men det finns ändå en del fina recept att utgå från på hemsidan, man turas om att bjuda sina kollegor på middag varje programkväll. 

Och så hittade jag det här.

Nu har jag lite svårt att lämna recept i fred, det hamnar alltid en del annat också i grytan som inte stod med från början. Man kan väl säga att det blev en matig fisksoppa, men utmärkt god, inte minst med saffran och andra kryddor och tillsatser. 

Postat 2017-10-24 20:53 | Permalink | Kommentarer (8) | Kommentera

Det här med svartvita porträtt och retrotänket...

Som jag säkert sagt förut så är jag i grunden en färgfotograf. Och som fotograferar med digitala kameror. Så, färger och krispig skärpa är viktigt. Ibland, kanske för det mesta. 

Men så är det nåt med svartvita porträtt som är så tilltalande. En lite mjukare fokus, mjuka skuggor som ofta gör bilden intressantare än den färggranna krispigheten. Samtidigt får det inte blir något egenvärde med svartvitt - jag är inte särskilt dogmatisk när det gäller fotograferandet (heller). 

Jag började en gång också analogt, med slask i mörkrum och så. Visserligen också då ofta i färg, men ville jag framkalla själv var det monokromt som gällde. Och känslan när bilden växte fram i badet...

Nu är det helt annat som gäller. Nu blir det färg som default i det digitala. Vill man göra svartvitt få det bli i datorn. Jag använder, som många andra, Silver Efex Pro som fungerar utmärkt, och där färgkanalerna blir kvar bakom det monokroma. Samtidigt är jag lite fundersam, jag vill inte härma någon slags analog känsla, utan vi lever ju i det digitala. Skulle jag eftersträva att det skulle se ut som bilden var tagen analogt skulle jag använda en analog kamera (och ja, jag har sådana. Med film och allt. Om jag skulle vilja, alltså).

Gammal kamera, flera år på nacken , men digital, och inte retro! Objektivet Panasonic Lumix G 20/1,7. Ett snapshot porträtt (som jag tycker är roligast), jag vill minnas på ett fik på Arlanda, i väntan på flighten. Ljuset föll in genom stora fönster i lokalen. I färg ganska platt, i min ögon mer intressant så här. 

På återseende//Göran

Postat 2017-10-22 00:34 | Permalink | Kommentarer (3) | Kommentera

Trädgårdsarbete. Eller kretslopp? Eller helt enkelt låta naturen ha sin gång.

Just nu ser många trädgårdar väldigt skräpiga ut. Istället för gröna och rena gräsmattor är det fullt med löv på marken, löv som ligger i vägen, som fastnar på skorna när man går på gräsmattan, löv som täcker rabatterna och lägger sig på de blommor som är kvar.

Det naturliga är att räfsa upp löven, göra små prydliga högar av dem och förpacka dem i svarta plastsäckar och köra iväg dem till återvinningscentralen.

Men vänta nu; ”det naturliga”? Och vad händer på återvinningscentralen?

Det måste ju finnas någon anledning att det här händer, det händer ju varje år, överallt i naturen, dvs inte bara i trädgårdarna. Och visst finns det en tanke bakom. Det är del av naturens kretslopp och ingår i ekosystemet. Löven bryts ner av maskar, bakterier och svampar och andra organismer, och den materia som bildas återvinns och återanvänds som ny biomassa inom ekosystemet. Allt blir mull således, och den mullen innebär näring som faktiskt bättrar på jorden. På återvinningscentralen bränns löven, och all näring försvinner ut i stratosfären (eller nåt), vilket känns tämligen meningslöst, särskilt som man sedan på våren ändå köper dyra näringspreparat till gräsmattan.

Och det blir ju så fina färger som lyser upp.

Så, att inte kratta bort löven känns mer naturligt, och det finns bättre saker man kan ha för sig. Möjligen kan man kratta in dem i rabatterna där de skyddar och isolerar. Om det blir något överskott kan man kratta upp det på våren – det är inte bra att det blir för tjocka lövmattor heller, det hindrar växten – och det är roligare att ”städa” trädgården på våren.

På återseende//Göran

Postat 2017-10-21 13:38 | Permalink | Kommentarer (5) | Kommentera
1 2 3 ... 4 Nästa