I Helg och Söcken

Bilder, berättelser och tankar från vardag och fest i mitt liv.

Barbershop och BarberSoul Music

Det är bråda tider i barbershopvärlden nu. Barbershopsång är, som kanske flera vet, fyrstämmig a cappellasång enligt ett lite annorlunda mönster än vad vi är vana vid i svensk koralmusik. Här ligger melodin inte högst, utan i ett mer bekvämt läge (leadstämman), flankerad av en tenor som ligger över (ofta falsett), en bas i botten och en bariton son tar de "överblivna" tonerna runt melodin. Detta skapar väldigt mycket övertoner - det ringer - vilket är ett mål i den täta harmoniken. Det är väldigt vackert, och det finns mycket glädje i den här sångstilen. Man kan sjunga i både kör och kvartettform, och arrangemangen är lika på herr respektive damsidan.

De bråda tiderna är betingade av de i vår värld vanliga vårkonventen, med tävlingar där kvalificering kan göras till de internationella tävlingarna i USA. Inför dessa tävlingar har körerna ofta sk genrepskonserter, för att pröva sin form och sina låtar, och det kan bli ganska många sådana konserter på kort tid just nu. 

Idag var jag på en sådan genrepskonsert. Stockholm City Voices (SVC), en svensk damkör,  uppträdde på Årsta Teater tillsammans med några kvartetter. Sverige hör till den absoluta gräddan i barbershopvärlden, kanske i mycket beroende på den kör- och sångtradition vi har, och just SVC är med i den högsta ligan tillsammans med Rönninge Show Chorus (som har en egen genrepskonsert inom kort) som faktiskt vann de internationella mästerskapen förra året i Hawaii i konkurrens med de allra bästa amerikanska körerna - barbershop har ju amerikanska rötter.

När själva barbershopkonserten var slut, kom en överraskning. Några av de kvinnliga dirigenterna och sångarna hade tillsammans med andra, manliga, barbershopsångare bildat ett soulband. Det finns gott om allmänt väldig duktiga musiker i vår värld, så det var ingen större grej i sig, men det var ändå kul att se de här musikerna i en helt annan roll. Hela Årsta rockade loss till The Soul Providers - riktigt läckert.

Kören Stockholm City Voices med dirigent Mo Fields

Koreografi är viktigt - här slutposen i en ballad. Budskapet - kärlek -. går väl fram tydligt...

Så var det dags för paradigmskifte ur musikhänseende. Vin ser här en av världens främsta dirigenter på bas, en annan dirigent som vokalissa tillsammans med en duktig körsångerska. Bakom trummorna sitter en medlem av kvartetten Ringmasters, en svensk kvartett som är internationella mästare från för två år sedan och gitarren trakteras av en annan körsångare i den manliga barbershopkören Zero8.

Fighting face i konferens med vokalissorna.

Och hela Årsta - dvs hela publiken, som i och för sig mest bestod av andra barbershopsångare med anhöriga - dansade. Stämningen blev snabbt väldigt tät.

På återseende//Göran

Postat 2014-04-30 01:48 | Permalink | Kommentarer (0) | Kommentera

Dokumentärt - dokumenterande bilder (utan begränsningar).

Jag fotograferar min vardag i mycket, jag dokumenterar alltså vad som händer i mitt liv. I någon mån bör väl det göra mig till en dokumentärfotograf. Och även om bilderna nu inte röner så stor uppmärksamhet, kanske man en gång i framtiden hittar min a filer med bilder, och får reda på vad som hände i början på 2000-talet. Men det är inte målet. Målet är att ta bilder av som händer runt omkring mig.

Ett av mina stora intressen förutom fotografering är att sjunga barbershop (vilket kanske framgått av tidigare blogginlägg). Detta ger mig också osökta tillfällen att fotografera, i körens vardag, men också fest, scen/konsertbilder.

Sistlidna helg var det stor invasion av barbershoppare i Nyköping - årets stora vårkonvent med tävlingar för att kvalificera sig till de stora mästerskapen i USA. Det var barbershopsångare överallt i stan, man hörde sång på hotellet (i smatten utanför hissarna) när man skulle gå och äta frukost, och det hela kulminerade med en sk massinging mitt i stan, då (nästan) alla barbershoppare från hela landet samlades och sjöng på stadens gator och torg

Kvartetten Absolut sjunger upp i hotellkorridorerna.

Och vad är väl körsbärsblommorna i Kungsan mot de som finns utanför Scandic Hotel? Och den skira grönskan utefter Nyköpingsån, magnoliorna i Hellmans trädgård. Nyköping är en lite gullig stad, välkomnande och hanterbar, och särskilt nu på tröskeln till våren.

Två kvinnliga dirigenter i den manliga barbershopvärlden.

 

Massinging - dvs precis vad ordet betyder.!

Det är trevligt att ha sådana här event i mindre städer. Kulturen på den här nivån har ett betydligt större genomslag. Och det är nästan alltid vackert väder under våra konvent när de ligger så här i tiden. Vårens ankomst är för mig mer det här, än första maj och Valborg.

Det vackra vädret försvårar emellertid att fotografera mitt på dagen, solen har börjat bli väldigt stark och rå. Det blir så skarpa skuggor. Men, inga begränsningar, zoom-objektiv, allt fotat i raw och efterbehandlat, en del till och med beskurna ;).

Får försöka komma tillbaka till min teman i Fotoutmaningen, Har svårt att hitta något som passar, utan att man behöver krysta alltför mycket, så det projektet har fått ligga nere för ett tag. Men, jag återkommer i detta. 

På återseende//Göran

Postat 2014-04-27 23:49 | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera

Ett rent dokumentärt inlägg i svartvitt

Det är alltid väldigt trevligt att träffa andra Fs-bloggare i verkligheten. Som exempelvis på Tårtan, men också på de oregelbundet återkommande fotofikasessionerna på Hornstull, Mix Burger. Stället har inte Tårtans patina eller karaktär, men är snyggt och rent och erbjuder bra möjligheter att sitta en kväll och diskutera fotografi, bloggandet förutom att lösa andra väsentliga problem i vår vardag, såväl lokalt som globalt. Dessutom verkar käket vara helt OK. 

Som vanligt följer kamerorna med och är framme, och just fotofikat är ju ett tillfälle där man fullkomligt oblygt kan ta snapshotbilder, gatufotoporträtt, rakt av utan att behöva smyga eller riskera att motivet misstycker. 

Och som vanligt blev gårdagskvällens fotofika på Hornstull en trevlig kväll, fylld med diskussioner, som i vanlig ordning oavsett vad de handlade om eller hur de började alltid till slut hamnade i fotografins värld, eller kom ner till bloggarna. Man lär sig genom att utbyta erfarenheter och kunskap.

Bl a diskussion om bloggarna; reflekterande text med illustrerande foto? Fotografi med förklarande text? Enbart bild, som då ska tala för sig själv? Eller bara text? Tittar man på Fotosidans bloggar finns ju alla varianter.

Jag har mer och mer börjat bli svartvit är det gäller sådana här dokumentära snapshots. Något paradoxalt upplever jag bilderna mer nyansrika då.

Postat 2014-04-24 04:47 | Permalink | Kommentarer (4) | Kommentera

Tema 276: Soldis (94/365)

Utsikt från Kinnekulle, lördagen den 19.april 2014.

Vädret var fantastiskt, det var varmt och solen sken från en klarblå himmel. Men detaljerna går förlorade i fjärran när man som här ser ut över Vänern.

Bild nummer 94 av 365 i Fotoutmaningen 2014. Titta på fler bilder - klicka på bildlänken här till höger.

Olympus OM D E-M1 med Olympus M12-40/2,8. Premiär för det nya objektivet i riktigt skarpt läge under den här resan. Det levererade till belåtenhet!

På återseende//Göran

Postat 2014-04-22 02:32 | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera

En kulturresa i Skaraborg, Svearikets vagga? Kinnekulle

Skaraborgsbygden är en bygd rik på kultur ända sedan vikingatiden. De vidsträckta och bördiga jordbruksslätterna i söder byts till de djupa och en gång närmast ogenomträngliga skogarna - Tiveden - i den norra regionen. 

Efter besöket hos de kvarvarande tranorna i Hornborgasjön ställdes kosan till Kinnekulle, ett av de typiska skaraborgska bergen, Kinnekulle är lite drygt 300 m högt, och dess kalkrika berggrund ger utrymme för en rik både flora och fauna. 

Milsvid utsikt över slätta, trots soldiset - solen sken från en nästan klarblå himmel. Åt andra hållet ser man ut över Vänern.

Just runt Kinnekulle ligger de små medeltidskyrkorna tätt. Här Österplana Kyrka.

Porten och muren från slutet av 1600-talet, men ursprungskyrkan är äldre än så. 

På Munkaängarna växer vitsipporna och gulsippan tillsammans. Här växer också ramslöken, som doftar så ljuvligt och som passar bra i matlagningen. Det var emellertid lite tidigt för den, liksom för liljekonvaljerna, som om en tid kommer att breda ut sig i osannolika mattor med sina vita blommor och sin doft.

Även blåsippan får vara med på ett hörn.

Husaby Kyrka, med sina karakteristiska trillingtorn, också en kyrka med medeltida anor. Platsen har en historia som är ännu äldre, här vid Husaby Källa döptes Sveriges första kristna konung, Olof Skötkonung år 1008 av den irländske munken Sigfrid, som sedan blev Sveriges förste biskop, i Växjö.

Källan ligger i direkt anslutning till kyrkan och är flitigt besökt.

Det här kan också sägas vara en resa i Arn fotspår. Även om han ju är en fiktiv person är det här bygden där han verkade och levde i böckerna och filmerna. Bygden är ändå till stora delar Svearikets vagga, här hände mycket av den historia som ligger till grund för Sveriges fortsatta utveckling.

På återseende//Göran

Postat 2014-04-22 02:23 | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera
1 2 3 ... 5 Nästa