SE BILDEN

- Joakim K E Johansson -

Bilder som får ett sammanhang blir alltid bättre - nästan

Jag minns i slutet av 1990-talet när Steffo Törnquist hade en serie om njutning på teve. I ett avsnitt inledde han med att provsmaka ett öl, sedan visades en dokumentär om hur ölet tillverkades med speciella och noggranna metoder av trappistmunkar i Belgien. 

Efterlåt smakade han ölet igen och konstaterade att det nu smakade bättre när han hade fått kunskap om hur det gjordes. Och så funkar ju vi människor i allra högsta grad. Kunskap kan få oss att uppskatta nästan vad som helst mycket mer. Något som också gäller fotografier, såklart. 

Jag tänkte på detta under Gnestaplanket som var nu i helgen. Det vill säga att bilder växer när man får information om hur de kommit till. Jag diskuterade saken med bland annat fotosidanmedlemmarna Frans Erasmie och Jimmy Dovholt när vi tittade på varandras alster.

Både Frans och Jimmy påpekade att det givetvis finns fotografier som är så bra att de kan stå på sina egna ben. Så är det, men även dessa kan bli ännu intressantare med en story runtikring. Därför tycker jag att bilder i regel alltid vinner på att sättas in i en kontext – ett sammanhang. 

Sedan finns lustigt nog motsatsen också. Alltså bilder som blir sämre när man får veta hur de kommit till. Ofta handlar det om bedrägliga fotografier som verkar vara något de egentligen inte är. Och faktum är att en del fotografer tiger om sina bilder av just den anledningen.

På tal om en annan grej. Leica M5 - kan det vara något? Den ser ut som en ful ankunge, men verkar samtidigt grymt användarvänlig. Vad säger ni Leica aficionados om den ;-)

Postat 2012-07-31 22:11 | Permalink | Kommentarer (9) | Kommentera

Från Karlskrona till Gnestaplanket

Under fredagen ska det bli minst 25 grader varmt och strålande sol här i Karlskrona. Jag hade kunnat ligga på stranden hela dagen. Sola, bada och gotta mig. Men icke! Istället ska jag som är en riktig strandgam sätta mig i bilen och åka i fem timmar för att komma till Gnesta.

Men det gör jag mer än gärna eftersom jag är inbjuden av fotosidanprofilen Bengt Björkbom till Gnestaplanket nu på lördag. Och en sådan chans kan jag helt enkelt inte missa. Det ska nämligen bli riktigt kul att visa upp mina bilder, träffa Bengt och de andra fotograferna som deltar. Men också alla besökare som förhoppningsvis kommer.

För mig personligen är det första gången jag visar upp mina bilder på det här sättet för en större publik och jag är faktiskt lite nervös. Men jag hoppas vädret blir bra och att vi ses där :-)

Postat 2012-07-27 00:56 | Permalink | Kommentarer (5) | Kommentera

Viktig fråga: ska jag köpa svart eller silvrig Leica?

Jo men visst, serru! Här kommer ett nördinlägg som heter duga. Nu tänker jag helt enkelt gräva ner mig i ett kvasiämne på allvar. Så vet du med dig att din mage börjar överproducera magsyra av sådant här. Sluta läsa nu. 

Som jag skrev i mitt förra inlägg planerar jag att köpa en Leica M6 som 40-årspresent till mig själv. Jaha, så han föll tillslut ner i Leicaträsket, kanske någon tänker då. Ja, det gjorde han. Det är ett korrekt konstaterande. 

Hursomhelst. Självfallet tar man inte stora steg av det här slaget utan problem. Och i det här fallet handlar det om vilken färg jag ska välja. Ska jag köpa en silvrig eller en svart Leica? Ni inser att detta inte är en lätt sak. Det är en stor, svår och viktig fråga. 

Man skulle kunna säga att det handlar om kamouflage. Ju ofarligare, vardagligare och amatörmässigare man ser ut som gatufotograf – desto bättre. Därför inbillar jag mig faktiskt att en silvrigt Leica M6 är det smartaste valet. Den är diskretare, så att säga. 

Samtidigt har jag märkt att det finns betydligt fler svarta M6-or på marknaden. Silvriga är svårare att få tag på. Nu har jag för all del inte särskilt bråttom. Jag kan vänta någon månad tills det rätta tillfället dyker upp. Men vad säger du? Vilken kamera är smygigast i sammanhanget? Svart eller silvrig? Jag vill ju inte begå ett stort misstag här...

P.S. Dom här två bilderna är tagna med en silvrig kamera. Hade dom gått att ta med en som var svart? Eller hade bilderna kanske till och med blivit mycket bättre då?

Postat 2012-07-19 17:38 | Permalink | Kommentarer (26) | Kommentera

Måste man vara störd för att bli en framgångsrik fotograf?

Låt oss vara ärliga med en sak – de flesta riktigt spännande fotografer är inte som oss andra. Nästan alltid lider dom av sociala och relationsmässiga hämningar. De är lite speciella, helt enkelt.

I lindrigaste fall handlar det enbart om att de är lätt dysfunktionella i sin kontakt med omvärlden, i värsta fall är de fullständigt havererade när det kommer till allt som har med djupa mänskliga relationer att göra.

Detta är visserligen något som man kan se i mer eller mindre alla konstnärliga sfärer. Kreatörerna som sticker ut, som verkligen gör något bestående är i regel störda på olika sätt. Sedan finns det såklart undantag, som alltid.

Kanske är det vad som krävs för att verkligen åstadkomma något utmärkande. Detta samtidigt som man medvetet kastar samhällets normer och krav åt sidan och borrar sig ner i allt det svarta. Konsten framför allt – som det heter.

Om nu detta stämmer uppstår en intressant följdfråga; kan en vanlig kreti pleti Svenne Banan Svensson/Johansson egentligen åstadkomma något av värde i sammanhanget? 

Snabba kast. Kolla bilden här under. Karlskrona är knappast en särskilt stor turistdestination men ändå har turismen ökat ganska märkbart de senaste åren. Och en sak som jag har märkt är att turisterna desperat letar efter den där symbolplatsen i staden. Alltså Karlskronas svar på Eiffeltornet, Colosseum eller Big Ben. 

Det som ligger närmst är Fredrikskyrkan på Stortorget. Därför kan man oftare och oftare se turister som försöker göra något typiskt turistiskt framför kyrkan. Jag kan inte låta bli att undra vad detta kommer att leda till i framtiden.

Slutligen en motljusbild tagen med min ryska Jupiter 8 (50mm/2.0) som jag köpte för några hundralappar. Det blir inte så snyggt precis, men ändå älskar jag den här gluggen. Fast kanske borde jag trots allt skruva på ett motljusskydd :-)

Jo, det var visst en grej till. I augusti fyller jag 40. Därför ska jag fanimej köpa en Leica M6. Bara så ni vet.

Postat 2012-07-18 21:01 | Permalink | Kommentarer (32) | Kommentera

En upprepning om utveckling

Föreställ er en musiker som inte utvecklas något vidare. Föreställ er sedan att personen i fråga skulle få rådet att ta en paus eller till och med bli uppmanad att göra något helt annat ett tag. Det låter knappast troligt va? 

Alla vet vi såklart att för den som vill bli en duktig musiker gäller övning, övning och åter övning. Men när det kommer till foto kan man få ovanstående råd på fullaste allvar. Är inte det lite konstigt? Om du vill bli en bättre fotograf, ta en paus – gör något annat. Nej, jag tror inte på det. 

Såg förresten en film som handlade om Josef Koudelkas helt fantastiska zigenarbilder. Där säger han ungefär följande i samband med vad och hur han fotograferar; ”Jag är inte intresserad av att upprepa mig, jag är intresserad av att variera mig”. 

Det ligger mycket i dom orden, anser jag. När vi börjar upprepa oss för mycket är det hög tid att tänka till kring vad man håller på med. Upprepningar är enligt min mening detsamma som stagnation. Ja, det är till och med ett tecken på lathet och fantasilöshet. 

I alla fall är det så hos mig själv. När jag inte orkar anstränga mig och när jag inte förmår mig att tänka nytt – då tar jag samma bilder om och om igen. Och det är ju bara förbannat trist, ärligt talat.

Henri Cartier-Bresson om sina egna kontaktkartor:

Contacts Henri Cartier Bresson english subbed from Ricardo J. Martins on Vimeo.

Postat 2012-07-17 00:43 | Permalink | Kommentarer (3) | Kommentera
1 2 Nästa