SE BILDEN: Spontana gatuporträtt - flyt och oflyt

Det är jäkligt skönt att ha flyt när man är ute och gatufotograferar. Så kände jag igår när jag fick syn på den här mannen som stod och rökte cigarr vid Odenplans station. Ja, ni ser ju själva. Förutom cigarren så var han väldigt stiligt klädd i klassik stil som för tankarna till 40-talet med hatt och allt. Med andra ord en klockren bildmöjlighet. 

Först klämde jag av en vanlig gatubild när jag passerade, men den blev inte särskilt bra. Då slog mig tack och lov tanken att jag istället borde gå fram och fråga om jag fick ta ett porträtt, vilket mannen (som jag fick veta heter Oscar Mattsson) vänligt nog gick med på.

Det kan bli lite stressigt att ta gatuporträtt, tycker jag. Man vill helst att det ska gå snabbt eftersom det tar emot att ta för mycket av en främmande människas tid och engagemang i anspråk. Därför ökar också risken för retfulla små misstag. 

Eftersom jag ville ha kortast möjliga skärpedjup ställde jag gluggen på största bländaröppning 2.0. Men omedvetet råkade jag komma åt bländarringen så den ändrades till 4,5 (jag skyller på mina tjocka vintervantar och en alldeles för lös bländarring). Så den där sköna bokehn som jag hade tänkt mig uteblev tyvärr. Men, men - det var ingen jättegrej i slutändan. Bilderna blev ändå bra. 

Det hände också en intressant sak som man kan råka ut för som gatufotograf. En stund innan mötte jag en annan man i liknande klädsel, men han blev inte alls glad över att bli fotograferad. Istället blev han väldigt påstridig och krävde att jag skulle radera bilderna som jag hade tagit. Eftersom jag ändå inte var nöjd med resultatet gick jag honom till mötes. Det hade helt enkelt varit en totalt meningslös fight att ta. 

Visserligen är det väldigt ovanligt att någon protesterar när man gatufotograferar. I alla fall råkar jag nästan aldrig ut för det. Men de båda situationerna fick mig ändå att reflektera över detta med gatufoto. Inte minst hur viktigt det är att inte tappa sugen bara för att det råkar gå lite dåligt.   

Hursomhelst, som så ofta hade jag sällskap av min polare Magnus Fröderberg. Och som vanligt lyckades han sätta avsevärt fler bilder än mig. Ni kan spana in hans blogginlägg här. 

SE BILDEN: Gatufotopodden är tillbaka - med Gustav Gräll

Kära vänner - tro det eller ej - men Gatufotopodden är tillbaka! Ja, det är sant. Efter flera år i vila så har jag sparkat igång det här projektet igen. Jag kände att poddsuget kom tillbaka med full kraft, men inte minst så har det ju dykt upp ett antal nya och spännande namn på gatufotoscenen som jag gärna vill snacka med. Och så missade jag några förra gången som jag nu får chansen att ta med. 

#1 Gustav Gräll - Gatufotografen som föredrar småstaden

I det första avsnittet den här omgången så pratar jag med Gustav Gräll - yrkesfotografen som brinner för gatufoto. Han beskriver sig själv som Sveriges kanske mest skjutglada fotograf och han verkar ständigt vara online på Instagram som han menar har bidragit starkt till att han har fått både vänner, spännande uppdrag och publicitet.

Med en passion för färgglada gatufoton från svenska småorter har Gustav Gräll skapat sig något av en egen nisch. Men för att nå dit krävdes att han utmanade både sina egna och andras föreställningar.

Detta och mycket mer tar vi upp i det här avsnittet. Vi diskuterar även några av Gustav Grälls bilder som ni kan se nedan.

Trevlig lyssning!

Följ Gustav Gräll i sociala kanaler:

Instagram

LinkedIn

Gatufotopoddens hemsida:
Om du vill få tillgång till avsnitten innan alla andra ska du hålla koll på Gatufotopoddens egen Substack. Där delar jag även annat innehåll än här på Fotosidan. 
https://gatufotopodden.substack.com/

RSS: https://api.substack.com/feed/podcast/2325091/private/d9ec7f1b-070b-4d0f-80a7-688e02e0e307.rss

Inlednings- och avslutningsmusik:
April Showers, Proleter