SE BILDEN: Jag trodde det var kört

Jag trodde ärligt talat att loppet var helt kört för min personliga del. Att det aldrig skulle bli av. Men, nästan exakt två månader efter min 50-årsdag förra året blev jag sent omsider pappa. Den 20 oktober föddes min son Viktor och han har förändrat mitt liv för alltid. 

Självklart är det mycket som nu har fått sättas på paus i tillvaron. Inte minst detta med gatufoto och övrigt vältrande och ältande gällande foto. Samtidigt har jag bestämt mig för att inte bli en sådan där som fullständigt stänger ner allting annat bara för att jag har blivit förälder. Mitt mål är därför att fortsätta odla mitt fotointresse. Jag får bara planera lite mera och pussla in fotograferandet där det får plats. 

Sedan är det ju så att även familjelivet bjuder på många utmärkta fotomöjligheter. Situationer där en väl intränad gatufotomentalitet faktiskt går att applicera rätt väl. Något som har gjort att min Fujifilm X-100V har brukats flitigt under de senaste tre månaderna (den ultimata pappakameran, som någon sa). Dock lär ni inte få se en störtflod av bebisbilder från mig här i bloggen (möjligtvis med något undantag). Jag är inte den typen.

Slutligen så vill jag ännu en gång pusha för filmen om Malin Jochumsen som Magnus Fröderberg och jag gjorde under vårvintern förra året. Malin är en något udda gatufotograf som föredrar att vara som mest aktiv under vinterhalvåret. Alltså under den period då de allra flesta gatufotografer mer eller mindre går i ide. Undertecknad inkluderad.

Har du inte sett filmen, så passa på! Den innehåller mycket värdefull inspiration för oss som har svårt för att ta oss ut med kameran så här års.  

SE BILDEN: Filmintervju med Malin Jochumsen - gatufotografen som föredrar vintern

För ett tag sedan publicerade jag en kort teaser/bakom kulisserna-video med Malin Jochumsen. Den vinterälskande gatufotografen. Videon var en liten försmak av Magnus Fröderbergs och min gemensamma intervjufilm som vi höll på med då. Nu är filmen klar och ni kan avnjuta den här under. 

Filmen om Malin ingår i ett projekt som Magnus och jag håller på med där vi bland annat gör ett antal filmintervjuer med vad vi tycker är intressanta svenska gatufotografer. I filmerna får dom berätta om sig själva och om sitt fotograferande. Det kommer alltså fler sådana här filmer framöver.  

Vi har även andra spännande planer på gång som också ingår i projektet. Så, håll utkik här på Fotosidan och i sociala kanaler om du är intresserad av gatufotografins ädla konst. 

Fler av Malin Jochumsens bilder kan du se på hennes portfoliosida och på Instagram:

Portfolio
https://mjochumsen.fotosidan.se

Instagram
https://www.instagram.com/malinjochumsen

På Fotosidan Poddradio finns också en längre intervju med Malin.

SE BILDEN: Den vinterälskande gatufotografen (film)

Magnus Fröderberg och jag håller just nu på med ett spännande projekt om gatufoto. Som en del av det ska vi bland annat spela in ett antal filmintervjuer med vad vi tycker är intressanta svenska gatufotografer, där dom får berätta om sig själva och sitt fotograferande. 

För ett par helger sedan träffade vi den första fotografen som ni kan se på bilden här ovan. Och ni som håller koll på gatufotosfären ser säkert att det är Malin Jochumsen som det handlar om. En gatufotograf, som till skillnad från undertecknad, allra helst är aktiv under vinterhalvåret.

Det var kul att träffa Malin och snacka gatufoto. Här under kan ni se en liten teaser, eller typ en bakom kulisserna-film. Vill ni sedan se hela intervjufilmen med Malin, så rekommenderar jag er att hålla utkik här på Fotosidan och i sociala kanaler. 

SE BILDEN: Gråmulna vinterdagar - inget problem för X100F

Förut brukade jag hävda att det mer eller mindre är lönlöst att gatufotografera på vintern. Framförallt på grund av årstidens korta och ofta ljusfattiga dagar. Men det är ett påstående som inte riktigt håller längre. Något som jag fick bevisat för mig ännu en gång nu i helgen under en fotorunda på stan.

Trots att det var en sådan där typisk gråmulen vinterdag som kändes som en enda lång utdragen skymning så blev det ett antal hyggliga gatubilder. Vilket faktiskt inte är något som helst problem med dagens digitalkameror och deras fantastiska ISO-prestanda.

Med min Fujifilm X100F går det till och med att plåta på frihand i ljuset av enbart gatlyktor och skyltfönster. Så inte ens när solen har gått ner är det egentligen kört för en målmedveten gatufotograf som har en modern kamera. Även om det såklart är svårare att få till det. I alla fall utan blixt.

Dock är jag en sådan där frusen person som helst campar inomhus när det är kallt och pinigt ute. För oavsett hur påbyltad jag än är börjar jag förr eller senare frysa som en hund. Så mitt stora problem är att komma ut över huvud taget. Fast den här gången lyckades jag ta mig i kragen och ge mig iväg en sväng. Inte minst för att jag hade stämt träff med Fotosidans redaktör för promenad, mat och fika. Det underlättar alltså att ha sällskap av en polare. 

Hur ska en gatufotograf möta vintern?

Häromdagen damp äntligen min Leica M6 ner från det germanska riket. Nyreparerad och tillfixad är den nästan som i nyskick och jag är nöjd, mycket nöjd. Så pass nöjd att jag i ett barnsligt lyckorus var ute under lunchen idag och gatufotograferade för första gången på ett par månader. Kanske kan jag rent av visa upp några nytagna rutor till helgen. 

Hursomhelst, när jag glad i hågen lodade omkring med min tyska järnspis började jag grubbla över mitt pågående gatufotoprojekt. Hur kan jag dra nytta av vintern som är i antågande? Årstiden då livet på gatan i princip upphör i en småstad och när det mer eller mindre blir en slags självtortyr att ränna omkring på stan och fota. 

Jag tänkte då på de stora gossarna som Bresson, Koudelka, Brassai, med flera. Hur de också skildrade miljöerna och tog urbana landskapsbilder emellanåt. Något som går att planera, dessutom. Kanske är det vad jag ska ägna mig åt när det ändå är mer eller mindre händelselöst på gatorna. Då kan vintern rent av vara en fördel med skiftande väderlek, regn, dimma och snö. Det blir ganska fotomässigt, faktiskt. 

Nåväl. Bilderna i det här inlägget är tyvärr inte från Karlskrona, vilket ni förhoppningsvis redan har konstaterat. Jag behövde helt enkelt värma upp mig med ett par motiv från Venedig. En stad jag verkligen kan längta tillbaka till.

P.S. Oavsett väder ska det förhoppningsvis bli lite mera fart på mitt gatuplåtande framöver. Jag känner mig nämligen ganska inspirerad just nu.