Bajsande hund

Ibland känns en fotorunda meningslös. Det blev bara några bilder på en bajsande hund. Elliott Erwitt hade kanske nickat lite gillande. Inte illa i så fall. Definitivt en av mina favoritfotografer. Han har till och med gjort fotoböcker om möten med hundar på stan. Det är ingen skillnad på människor och hundar, menar han. Hundar har bara mera hår.

Ägaren sneglar lite pinsamt in i kameran och ler. Han kan ju inte fly. Bara vänta på att hunden ska bli färdig, ta fram bajspåsen och plocka upp. Gamla stan i Stockholm ger fin bakgrundsmiljö. Hunden tar god tid på sig. Gränden fylls av odörer

Ett motiv värt att ta flera gånger och utforska hur olika människor reagerar.

Svårt att rubriksätta gatubilder

Nöjet med gatufoto är att fantisera fritt kring personer och situationer. Upptäcka nya sammanhang. En tråkig beskrivande bildtitel känns helt fel. Såsom "Gående kvinna med röd klänning". Listan av det här slaget kan göras lång.

Igår tog jag en sväng i Stockholm med kameran. Och kan komma med lite exempel på hur jag tänker.

Ibland blir titlarna på engelska. Beroende på att bilderna också läggs upp i andra sammanhang.  Således valde jag att kalla den här bilden för "Producing glamour". "Jobba med glamour" känns inte lika bra.

Den här bilden blev intressant på något sätt. Men jag har ingen aning om vad jag ska kalla den. Inte ens på engelska. 

Det var stort presspådrag utanför Rosenbad. Och jag sällade mig till fotograferna och plåtade lite också. Det är ju fritt fram vid såna tillfällen så att jag säga. Valde att kalla bilden "Producing boring news". Journalisten till höger verkar ju tycka att det inte är så kul det här.

Vad det här paret pratade om skulle vara kul att veta. Men man borde kunnna tänka sig en kul replik i munnen på damen. Det verkar som hon har något kritiskt att säga om köpet av lampfoten. Och den andre mannen verkar tycka nåt också.

Den sista bilden kallar jag "Mobilpratarna". Det var precis det jag såg  och skälet att att bilden togs. Andra kanske inte håller med.

Spännande i varje fall att gå på upptäcksfärd. Och fundera kring motiven. En bild som inte ger de här utmaningarna är givetvis bara att radera.

Bärarmotiv i gatufoto

Upptäcker jag en person som bär något så följer jag efter.  Tar flera bilder. Kanske går jag om dem för att ställa mig på pass lite längre fram.  Man måste röra sig snabbt. Bärarna inte är så uthålliga. Går kanske bara hundra meter eller så med sin last.

Som fotograf är man som regel osynlig för den som bär något då då personen ifråga har sina tankar helt på uppgiften. Ofta är en ensam bärare inte så intressant. I gatufoto är det miljön och relationen till andra människor som skapar berättelsen.

Den här bilden tog jag i höstas på Östermalmstorg i Stockholm. Jag såg mannen komma gående med ett textiltryck uppspänt på skiva. Inget särskilt intressant motiv i sig. Men det som skapade berättelsen var kvinnan med hunden som gick strax före mannen.

 The Stalker

Den sista månaden har det blivit några bilder till på bärare. 

Bilden på två grabbar som använder sin uppfinningsrikedom för att transportera en soffa kräver väl ingen kommentar. Jag fick gå vid sidan om och ta rätt många bilder  för att fånga deras miner och visa att de hade kul.

 Soffa på hjul

Den här mannen bär på ett fönster – ingen särskilt intressant bild kanske. Fick följa honom en bit och ta flera bilder. Jag ville få med en betraktare. Samtidigt som mannen hade en snygg gångstil med väl synligt ansikte.

 Att se genom ett fönster

En man med bra burksskörd krävde flera bilder och lite hoppande fram och tillbaka från min sida för att hitta en fotovinkel.

Bra skörd

Den sista bilden är från en antikmarknad i Budapest. Damen i vit klädsel bärande en vit ram var självfallet ett ögonfång. Men inte tillräckligt för att göra ett gatufoto. Kretsade jag runt henne och tog flera bilder.  

 Mr Full

Ofta handlar gatufoto om att använda fantasi och läsa in berättelser i slumpvis skapade situationer.  Något som bidrar till gatufotots tjusning.

Människor på Hötorget

Gatufoto är för mig att skildra människor på nära håll. Men att få tillfällen komma åt. Chanserna finns på loppmarknaden på Hötorget i Stockholm. Här har besökarna  rovdjursradarn påkopplad. All uppmärksamhet är inriktad på att göra fynd. De märker inte att de blir närgånget fotade.

Min radar är däremot inställd på att finna personligheter. Och många finns på plats - både bland besökare och försäljare.

Chansen till en bra bild ökar om man hanterar kameran rätt fritt. Dvs inte lyfter kameran till ögat utan tar bilden från brösthöjd eller från höften också.

Tog flera tillfällen i akt att få en bild på den här piprökaren. Sällsynta nuförtiden.  När jag hittat något fotovärt går jag i cirklar runt personen. Försöker få till flera möten vederbörande.

Bilden ska givetvis tas framifrån för att skildra personligheten. Fick flera bilder på den här mannen med sin hund. Likheten i deras uppsättning av mustacher var slående.

Ibland kanske det märks att man fotar. Eller har den försäljaren kanske sina tankar på annat håll där han står med sedeln i hand. Och en monokel runt halsen.

Fascinerad av den här äldre damen som säljer porslinsföremål och hemvirkade alster.

Stod vid sidan av mannen. Sträckte ut armen med kameran framför honom. Givetvis med 10 mm på vidvinkeln. En man som ofta har kunder på sina stränginstrument.  Säkert kunnig på det här området.

Varför fotar man personer så här närgånget då?  Vet inte - bara att det är intressant.

Rapport från stora Volvofesten

Volvos stora anläggningsmaskiner visades upp i Eskilstuna. En årlig tradition. Under en veckas tid kommer nu tusentals besökare hit från hela världen. Och naturligtvis också jag. Passade på att ta några bilder från åskådarläktaren under maskinshowen.

Här är en glimt av inledningen. En massa hjullastare och grävmaskiner körs med höjda skopor mot publiken med musik av Wagner dånande ur högtalare. Med en vidvinkel på kameran får man med alla maskiner givetvis men bilden blir lite ostrukturerad (försökte). Valde att fota utsnitt som så här.

En bred vägbank anläggs av en mängd maskiner i en flygande fart. Här syns bara en av väghyvlarna. Man noterar att den ungdomliga publiken är påtaglig. Vi var väl 1500 åskådare som satt på en stor åskådarläktare under tak.

En actionbild på en grävskopa efter lite knallskott och rök.

Vad tänker den här lille killen på? En framtid i branschen kanske? Här visades hur man körde in med en pipeline, lastade av och grävde ned den i ett flygande fläng. Kul när man kan få in en knatte så här i bild på en stor maskin.

Alla åskådare bjöds på demonstationsturer. Hundratals barn skjutsades runt på demonstrationsfältet i de stora maskinerna.

Den här fina uppvisningen för allmänheten görs årligen. Gratis är det också. Inklusive mat och fika så man kan hoppa över lunchen hemma.  Underhållningsvärdet enastående.