Höftskott är nyckeln till bra gatubilder

Flertalet av mina gatubilder blir till utan att lyfta sökaren till ögat. Det har blivit en vana liksom. Skulle nästan klara mig utan sökare på min kamera.  Fungerar perfekt för spontana närbilder på människor i folkvimlet.

Ett bra skäl för höftskott är att kunna fota obemärkt. Någon gång kanske man blir upptäckt när man tar bilder. Det spelar ingen roll.

Titeln här skulle kunna vara "Paus för tre". Jag fick gå förbi det här motivet två gånger och ta tre bilder varje gång jag passerade.  Jag stannar inte upp när jag fotar så här - håller exponeringstiden kort för att kompensera för rörelsen. Bildföljden under promenaden ger olika bildvinklar. Gillar att gubben i mitten tycks observera kameran. Det ger närhet liksom. Höftskott handlar ju inte om att synas eller ej utan att komma motivet så nära att man kan ta bilden

Det var varmt i Krakow. De här tjejjerna hade hittat rätt ställe att slappa på. Jag fick passera dem två gånger och ta tre bilder varje gång. Placerade fokuspunkten så lågt som möjligt för att få avståndet på personerna i förgrunden. Det är lätt att skärpan kommer fel om fokuspunkten ligger i mitten - den hamnar ofta i bakgrunden. I det här fallet inne i rummet.

Försöker alltid ta minst tre bilder på varje motiv. Det finns alltid någon bild som blir bra. Viktigt att hålla kameran horisontellt samtidigt som den är vinklad 90 grader mot motivet i såna här lägen.

Men att försöka hålla kameran rätt är ju alltid ett problem när det ska gå fort. Sen försöker jag hinna med max antal bilder som det går så länge motivet är drägligt - en bild eller tio bilder.

Spårvagnsnätet i Krakow är fantastiskt. En veckobiljett kostade bara 100 kronor.  Det går att hitta intressanta personer att fota i spårvagnar och på hållplatser samtidigt som man vilar benen. Det var som sagt väldigt varmt i Krakow.

Stående bilder är svåra att hantera som höftskott. Man får anstränga sig att håla kameran horisontellt. Ofta brukar jag fixera kameran mot kroppen, observera motivet till dess bilden synes verka bra. Obemärkt kan man så ta många bilder.

Rent allmänt är det enklare att hålla uppsikt över vad som händer runtomkring en när man inte håller kameran lyft mot ögat. Jag tycker faktiskt man avskärmar sig lite från motivet när man tittar i sökaren eller på en skärm.

Who said nights were for sleep - står det på tröjan - ett citat av Marilyn Monroe.

Tankfulla resenärer är fascinerande. Kunde röra mig framför den här kvinnan och ta porträttbilder ur flera vinklar. Och hålla koll på hennes minspel.

När situationer snabbt dyker upp kanske höftbilden är det man hinner. Bara en snabb bild- sen är motivet borta. Här blev något kul i varje fall.

Jag var faktiskt inne på Puben i bakgrunden och åt middag i en fin lokal med murade tegelvalv i källaren.

Stället hade eget ölbryggeri. Vid bordet bredvid hade man beställt in en jättelik glasbehållare fylld med varan. Den var placerad i en ställning mitt på bordet. En person i sällskapet portionerade ut innehållet via en kran till de övriga. Dom blev väldigt glada och hade börjat sjunga när jag lämnade lokalen.

Höftskott är att fota från knähöjd, midjehöjd, axelhöjd eller lyfta kameran upp i luften eller rakt ut åt sidan. Höftfotandet är spännande och kräver övning för att bemästra något så när. Måste kunna hanteras av varje gatufotograf. I alla andra fotogrenar är här tekniken rent förkastligt.

Lite tankar kring mitt gatufotande.

Hur gatufotar man i 40 graders hetta

Bara turister syntes på stan. Alla som inte hade ett jobb att sköta höll sig hemma. Många gator låg folktomma. Polen hade drabbats av en värmebölja och förra veckan tillbringade jag i Krakow.

Hur gör en gatufotograf när det blir så där varmt?  Dricker givetvis mycket vatten, biter ihop och går sina fotopromenader. Även om det känns tungt och bilderna blir få.

Ångrar inte besöket i Krakow. En fantastisk och annorlunda stad. Nästa år blir det nog fler besök i Polen. 

Mitt favoritcafé. Interiören var en uppenbarelse från 50-talet. Det kändes som komma in i nåt fik man besökt i barndomen. Cafét var välskött och bakverken sagolika. Ett par timmar varje förmiddag var det "Happy Hours" med extra billigt fika. Många äldre passade på. Som de här två gubbarna.

En busshållplats. Det märks kanske att värmen är tryckande.

En äldre man får hjälp in genom porten.  Det som byggdes på medeltiden har ingen handikappsanpassning. Men med lite mänsklig hjälp går det ändå.

Näst sista dagen i Krakow försvann hettan över en natt. Människor myllrade på gator och torg. Det var härligt att kunna andas igen och röra på sig normalt.

Nån har snott en gatubild igen att visa på Youtube!

Har svårt att vänja mig att folk snor ens bilder utan tillstånd och använder dem för eget bruk. Skrev om detta för ett par blogginlägg sedan. Nu har det hänt igen. Men den här gången hade i alla fall personen noterat vem som är fotograf.

Kanske man ska låta sig nöja med att filmskaparen prydligt lagt upp följande text om fotografen. Jag tror inte han har haft något kommersiell vinning av bildstölden utan ville bara ha någon slag bild att visa till sin musik.

Artwork:
- The Rubber Shooter
(by sandas04)
http://sandas04.deviantart.com/

Bilden finns här på Youtube - https://www.youtube.com/watch?v=EKNpLNfVQJ4

Det är ju så enkelt att fråga om lov och berätta hur det är tänkt att använda bilden. Det har hänt många gånger på deviantArt.  Jag har alltid lämnat mitt tillstånd och samtidigt fått en trevlig kontakt. Bilder är ju till för att visas så mycket som möjligt och därmed komma till användning.

Däremot skänker jag aldrig bort högupplösta bilder genom att lägga ut dem på nätet.

En tröst är ju alltid att stöldgodset visas till musik. Det muntrar upp!

Amerikanska författare och mina gatubilder

Visst är det kul att mitt gatufoto uppskattas i USA. Nåja - i varje fall av en litterär tidskrift "Menda City Review".  I sommarnumret finns nu sex intressanta litterära bidrag ackompanjerade av sex av mina gatubilder.

Det här är andra numret i följd där mina gatubilder visas. Trevligt att bli kontaktad på ett sympatiskt och professionellt sätt av tidningsredaktören om jag kunde tänka mig medverka.  Mina bilder hade han hittat på DeviantArt.

Fotografer som finns i tidskriften presenteras med en kort biografi och läsarna uppmanas respektera deras upphovsrätt  med följande ord. "All artwork contained herein is copyrighted by the respective artists listed below. Please do not copy or print these images for any use other than personal without first receiving consent from the artist. They're poor; help them eat."

Här är länken till Menda City Reviex -   http://www.mendacitypress.com/index.html

Mina bilder. Naturligtvis tillhandahåller jag dem gratis. Den här internettidningen är resultatet av en entusiasts ansträngningar visa upp nya författare som spirar i den amerikanska myllan.  Och vi fattiga konstnärer måste hjälpa varandra för att synas.

En trevligt skäggig äldre herre som läser bok på en buss i Stockholm. Tror han skulle gilla om han visste att han visades på vinjettbilden till i ett amerikanskt litterärt magasin.

Spängstig man som utövar lunchgymnastik i en park i Paris. Kallar bilden "Pas de deux" av förklarliga skäl med tanke på den kvinnliga skulpturen.

Tidningsläsande man som jag hittade på en buss i Prag

På en festival i ett bostadsområde  Årby i Eskilstuna tog jag den här bilden för några år sedan.

En duvornas beskyddare i Paris och också ett lokalt känt original.

Till sist en man som betraktade folkvimlet utanför Peterskyrkan i Rom.

Gatufoto i Jack the Rippers fotspår

Jack the Ripper var en bestialisk seriemördare som i slutet av 1800-talet härjade i East End. Det är i hans hemtrakter jag brukar bo under  mina londonbesök.

Naturligtvis vandrar jag i hans hälar  i betydligt oskyldigare ärenden - nämligen gatufoto. På sin höjd kan gatufotografering förarga någon. Om man blir uppmärksammad brukar det oftast medföra leenden eller trevliga samtal.

Här ligger Brick Lane - ett populärt utflyktsområde fyllt med marknadsstånd, retrobutiker och matställen. Mycket graffitti ger sin prägel åt gatumiljön.

Den här gubben skulle kunna föreställa "Jack the Ripper".

En färgbild ger en glimt av graffitins kulörer. Ofta är påfallande estetiskt utförda.

Visst finns det turister. Men det är också gott om infödda Londonbor. Flera har berättat för mig att man gärna åker till Brick Lane i helgerna med kompisar för fynda något i butikerna och hänga några timmar på en bar.

 Damen på plats poserar inte. Bilden är en snaps taget från brösthöjd när jag går förbi.

Det kommer fler bilder från Brick Lane framöver. Nu håller jag på att packa resväskan för att åka till Krakow om några dagar och har förhoppningar på gott gatufoto.