Tankar om fotografi från Fotosidans redaktör Magnus Fröderberg.

Varför fotografera Prideparaden?

Liksom tusentals andra fotograferade jag Prideparaden i Stockholm. Synen av alla kameror fick mig att undra över varför det är så populärt att fotografera Prideparaden?


En del är själva med i paraden och vill föreviga det.


Det vanligaste är nog att man gillar att titta på paraden och tar minnesbilder. Kanske visar man upp bilderna för vänner. Precis som med semesterbilder.


Mest sällsynt är att fotografera på uppdrag.


I prideparaden går många vackra människor och det är en del lättklätt. Det lockar alltid.


Vid startområdet vimlar det av hobbyfotografer, eller fotoentusiaster som en del kallar dem. Den vanligaste anledningen för dem (oss) att fota paraden är att få bra bilder. Prideparaden bjuder på dans, folk, färg och kändisar. Mycket som kan bli effektfullt på bild och som bryter av mot vardagsmotiven.


En grupp av hobbyfotograferna kallas gatufotografer. De brukar vara ute på stan och fota, särskilt när det händer något speciellt. Här syns Joel Brogmar och Kristina Andersson. Joel går gärna nära med lös blixt, precis som Bruce Gilden. Gatufotografen jagar ofta lite udda bilder med knorr, eller personligheter som sticker ut.

Detta är naturligtvis en förenklad generalisering. Och givetvis har jag reflekterat över varför jag själv åkte in till paraden ännu en gång.

Jag tillhör kategorin gatufotografer och det är svårt att hålla sig hemma när det händer något ovanligt på stan. Prideparaden ger en del möjligheter till kul och spektakulära bilder. Samtidigt är det lätt att det blir teaterbilder. När paraden rullar är det en föreställning som drar igång. Det som intresserar mig är mer personerna bakom, och chansen att komma bakom masken är bäst när de håller på att förbereda sig.

Många gillar att ta bilder på när paraddeltagarna poserar. Det gör att många ler in i kameran och vinkar så fort jag höjer kameran. I det här fallet han jag med två exponeringar innan jag blev upptäckt:

Titta en kamera att kolla in i!:

Men även jag ber att få fotografera folk ibland:

Vissa motiv får man jaga. Den här mannen sprang in i en korridor för att kunna snacka ostört i telefon:

När paraden drog igång drog jag hemåt och upptäckte denna sköna fotograf. Antagligen tillhör han kategorin hobbyfotografer eftersom han har en rätt udda kamera, en Ricoh GXR.

På väg hem fick jag den bästa bilden:

Fotograferade du Prideparaden? Vilka bilder var du ute efter?

Inlagt 2014-08-03 18:30 | Läst 4001 ggr. | Permalink


(visas ej)

Hur många stjärnor ser du här? * * *
Skriv svaret med bokstäver
Jag tillhör nog dem som undviker festivaler och jippon i största allmänhet. Jag tycker att det ganska sällan blir annat än ganska själlösa "semesterbilder", hela miljön känns lite artificiell och tillrättalagd tycker jag. Men jag kan förstå att andra tycker att det är kul. Fin bild den sista och kul att pinkaren går i stil med miljön. :)
-affe
Svar från froderberg 2014-08-03 18:49
Jag lockas av det artificiella av någon anledning. Oavsett om det gav något för mig att fota på paraden så hade jag inte fått den sista bilden om jag stannat hemma. :)

Tanken med blogginlägget är få fler att reflektera lite över sitt fotograferande Jag tycker att det är utvecklande.
alf109 2014-08-03 18:56
Jag tror att det är ganska svårt att få till något "eget" vid den här typen av händelser. Något du lyckades bra med på Hammarbymarschen.

Men som du säger, kul och utvecklande att fundera över varför man gör det eller inte. :)
-affe
Pinkaren gjorde verkligen ett bra val av T-shirt! :) Smälter verkligen in i miljön!
Svar från froderberg 2014-08-03 18:50
Ja, färgkoordinering uppskattas :)
Jag stod vid refugen utanför Hotel Reisen på Skeppsbron för att där får man tåget "head on"... Var inte ute mer än det som jag i stunden villa fånga på bild..
Svar från froderberg 2014-08-03 18:51
Det är nog vanligt. Dessutom är det ju kul att vara ute och rasta kameran. ;)
Reflektioner behövs! Jag tillhör dem som gärna tittar på paraden, gläds åt prålet, prakten och glittret och glammet, samtidigt som jag också ser den politiska plattformen. Däremot känner jag mig helt ointresserad av att fota den. Som framhållits tidigare, det blir lätt själlösa semesterbilder, och jag vet inte vad jag skulle ha dem till efteråt. Möjligen om jag känt någon i tåget...
Men vi är olika, och det här gäller ganska generellt - för mig - gatufoto i allmänhet. Jag kan se intressanta situationer på gatan utan att vilja fotografera dem (gatans teaterscen?). Varför ska man göra det? Varför ska man visa upp bilder på när andra människor hamnar i penibla och/eller pinsamma situationer? "Se, här, vilken rolig gubbe. Och vilket lustigt par. Och titta där...".
Här går jag dels lite efter gyllene regeln - jag vill inte bli fotograferad så, varför skulle jag då ta de bilderna? - och respekt för andra människors integritet. Dessutom ser jag ytterligt sällan bilder jag personligen har någon behållning av från gatufoto, sådär i största allmänhet.
Det jag gärna fotograferar "på gatan" skulle vara mer av intressanta porträtt av snapshotkaraktär, eller utomlands/på resa, för dokumentationens skull. Men inte "på gatan" för dess egen skull.
Men det är jag. Vad jag tycker, mina reflektioner. Att andra tycker annorlunda är helt OK för mig naturligtvis, vi är olika i våra preferenser.
Sen kan jag inte annat än att tycka att sista bilden är härlig. Och ur ett dokumentärt perspektiv, som reportage från Pridefestivalen har du fångat situationen väl.
//GöranR
Svar från froderberg 2014-08-03 20:29
Där skiljer vi oss åt en del. Jag gillar bilder som visar hur livet i det offentliga rummet ser ut. Tror en del av gatufoton kan bli värdefulla tidsdokument. Sen kanske inte andra tycker det är lika intressant som jag, det är ju inte konstigt. Jag är inte så värst intresserad av bilder på fåglar som många andra. Jag möter ytterst sällan någon som tar illa upp av att jag fotograferar, tvärt om.
gorred 2014-08-03 21:36
Då kan vi vara eniga om att våra preferenser skiljer sig. Gott så. Åt var och en efter eget tycke och smak. Och det vore väl förfärligt om alla tyckte likadant.

Jag kan köpa delen om dokumenterade av tidsbilder.

//GöranR
Hej,
Jag håller med Alf, det är svårt att få.gatubilder i den miljön, såvida man inte skall skildra festivalen. Samma sak med Lundakarnevalen, den är kul att plåta, men det blir ett reportage.
Likafullt har du kul bilder, och den sista platsar ju till gatufoto. Innehållet är fint, men irriterande.
Hälsa grabben i Dalby, vi bör ta en fika snart.
Ha en lugn vecka
Bob
Svar från froderberg 2014-08-03 20:43
Håller med.

Ska hälsa Dalby-mannen. Han ses säkert snart. Och jag kommer ner vad det lider.

M
Hallå Magnus !
:)
Fina bilder med bra tryck i färgerna måste jag säga, härlig kulör men absolut inte överdrivet utan
på det där "bra" sättet trycket.
Jag tycker väldigt mycket om att plåta evenemang och händelser på stan, blir så mycket roligare
med kameran i hand än att bara stå där och titta man får mera ut av upplevelsen på nåt sätt.
Jag tycker absout inte man behöver "undvika" såna här tillställngar bara för att det inte passar
i nåt speciellt "fack" som man tycker sig tillhöra.
Det är bara att ha kul och plåta på, alla tillställningar, konserter och såna här trevliga parader har många fina
motiv att fånga.
Tycker det skulle bli väl trist att bara köra en liten nisch av foto, mycket roligare att prova på olika genren och jag tror man utvecklas som fotograf när man provar sånt man inte tror sig kanske vara bra på heller o.s.v....med tiden lär man sig bemästra olika situationer just p.g.a att man provat och plåtat olika motiv utan förbehåll.
Bilder från Paraden kommer snart från min sida, jag var där 2 timmar vid Mariatorget men jobbat natt så lite skakiga ben och inte i bästa form med så lite sömn men men bilder kommer.
mvh/Dieter
Svar från froderberg 2014-08-03 20:48
Visst ska man låta fotoglädjen styra. Det är uppenbart många som gillar att plåta på prideparaden, men givetvis är det inte något för alla.
Jag gillar när det sker allmänna evenemang, där allmänhet samlas/cirkulerar. Ännu roligare är det när människorna bjuder på sig själva och med vilje, sticker ut ur mängden/vardagen. Jag har tyvärr inte haft tillfälle att fotografera Pridefestivalen/tåget när det gått i Malmö, men jag kan lätt förstå fascinationen och attraktionen av alla färgglada och uppseendeväckande människor.
Människan har alltid älskat spektakel och Pridefestivalen är just ett sådant, ställt på sin spets. Den pinkande mannen en bra bild, nöden har ingen lag men han hade väl tur som inte blev tagen för förargelseväckande beteende.
Må gott
/Hans-Åke
Jag gillar nog bäst bilden på den karnevalsklädda flickan i lila färger. Där är närhet, och ett glädjefullt uttryck. Och den sista på den blå mannen som pinkar är kul ;)

Jag bor ju inte i sthlm, men hade jag gjort det så skulle jag med största sannolikhet besökt paraden och plåtat. Men det är ju ofta lite i utkanten av själva festivalerna/karnevalerna man hittar de bästa bilderna, utanför själva folkmassorna. Som dina nedersta bilder. Folk är mer avslappnade än annars, och dessutom vana att de blir plåtade.

Jag har en liknande bild från karnevalen i Köpenhamn, en man som ställer sig och pinkar lite avsides ;)
http://www.fotosidan.se/gallery/viewpic/137954/2936713.htm
För mig är all exotism tveksamt. Konstnärligt såväl som moraliskt. Likväl dras jag till evenemang som t ex pride (i København), även om jag inte plockat fram kameran där utan hållit mig i utkanten som en intresserad åskådare eller kanske heterosexuell antropolog från Mars. Lundakarnevalen är ju också tacksam, och återigen blir det någon slags turistfoto (även om man fotar publiken mer än deltagarna).

En omväg om Strøget har samma effekt.

Över huvud taget känner jag att jag bidrar till en slags bildförorening av Internet. Även om gatufoto inte är så utnött som solnedgång över gammal brygga med lång exponering och HDR.

Ibland känner jag att jag borde lägga av. Borde gå kurs i landskapsmåleri, akvarellmålning, krokiteckning eller något annat analogt som inte skitar ner och som inte alla andra gör.

Jag tycker om att hålla kameran i handen och kolla att allt är OK och trycka på utlösaren. Jag tycker om kameran, tyngden av väskan på axeln. Och så blir jag så glad om jag bilderna blir bra.
Svar från froderberg 2014-08-11 20:49
Intressanta synpunkter. Jag kan tänka mig att man kan känna sig lite suspekt om man fotograferar något extremt utan något egentligt syfte. Låter som du är lite småtrött på dina egna bilder. Det händer oss alla. Gå en workshop!
sigfrid.lundberg 2014-08-11 23:38
Skall gå på Micke Bergs workshop i Landskrona!