Med leriga skor
Arbetslugn ute på en fyrö

Utö fyr, från Kesnäsudden 16.11.2010. Foto: Håkan Eklund.
Så här skrev jag i min dagbok: "Måndagmorgon på Utö, 15 november 2010. Sitter i halvmörkret och bara lyssnar och reflekterar över lugnet från B & B Hannas horisont på Lotsbacken, alldeles nedanför fyren. Ingen morgonteve. Inget trafikbrus. Ingen brådska. Inga tider att hålla och ingen internetuppkoppling. Jag är helt ensam i mitt logement i Lotsbackastugan med fem rum och kök. Super in en syrerik havsluft från trappterassen och bara njuter. Hör en morgontrött domherre från halvmörkret.
Att vara isolerad från det urbana är sällsynt vardagslycka.
Strax efter sju ljusnar himlen i öster via ett hål i molnmassan. En motorbåt med en hund spanande från fören styr ut från ett båthus och försvinner mellan Ormskärs och Stenskärs granitkobbar.
Jag passar på att fotografera fyren medan fyrljuset lyser upp i halvmörkret. Stativ och lång slutartid gäller. Fyrlyktan som är den största och ljusstarkaste i Finland når 17, 6 sjömil till havs har jag läst från Hannas Utöinformation. Den är tillverkad i Frankrike och installerad 1906. Tänds och släcks automatiskt sedan 1986."
Sen blev det många sidor till. Detta var en jobbresa, hade sjuttio sidor korrekturläsning att fixa, och vad var bättre än att göra det ute på en fridfull ö. Måndagen blev fridfull, det regnade hela dan och sikten var urusel. Det var innedag för öborna, såg väl en handfull människor på hela dan. Det bor ca 40 åretomboare på ön, elva av dem är i skolåldern (finns egen skola på ön). Utö fyrs koordinater är:
59º 46,9´ N, 21º 22,3´ E.
Men det var egentligen bra att fotovädret var dåligt, kunde jobba ostört - utan frestelser att sticka ut med kameran ...
Men igår på tisdagmorgon hann jag fotografera två timmar i bra ljus och med fina vågor, innan det var dags att packa, städa och sticka tillbaka till fastlandet. På bilden ovan var inte detta huvudmotivet, utan de fina bränningarna bakom ryggen ... Men kunde ändå inte låta bli att ta en fyrbild när det blev ett hål i molnen. Två snösparvar höll mig sällskap.
Och i morgonkväll tar jag Stockholmsbåten; Landsort väntar ...
Slut på idyllen

Ännu idyll, snart fyllt med höghus och trafikled. Hirvensalo, Åbo i okt. 2010. Foto: Håkan Eklund.
Det är lätt att komma ihåg flyttningen ut till ön. Jag skulle på ett u-lands skolningsuppdrag till Tanzania, och det var bråttom att få allt i ordning i huset innan jag åkte. Böckerna utgjorde det största problemet; hela vardagsrumsgolvet var fyllt med boklådor, med alla de tusentals böcker som jag inte kan skiljas från ... Dessutom skulle fru och tre barn rymmas in.
Året var 1997, vi hade hittat lägenheten runt julen, en bit in på det nya året flyttade vi. Och vi älskade stället. Och det har vi gjort alla dessa 13 år vi bott här; här finns massor av fina naturmiljöer i ett trevligt kulturlandskap. Det är otaliga gånger som jag tänkt högt: hur är det möjligt att man kan trivas så bra på ett ställe, som både är nära stan (Åbo centrum), nära naturen, nära havet, nära allt.
Men snart är det slut på den euforin. Nu skall ön utvecklas! Trots att det byggts nya hus och bostadsområden i massor under våra 13 år på ön, så är det småpotatis mot det som komma skall. Just nu bor det ca 7000 personer på Hirvensalo, enligt den nya delgeneralplanen som nyligen godkänts i stadsstyrelsen är målet 18 000 invånare. För det behövs det en ny bro över till fastlandet, och den skall få sin början på bilden ovan. Ute på åkern mellan "Uggleskogen" (mitt namn för skogsdungen, som brukar hysa ett häckande kattugglepar) som finns till vänster (utanför bilden) och aspdungen i bakgrunden skall en ny trafikled byggas och omges av ett nytt centrum med höghus, simhall, affärer och gud vet vad.
Med allt det nya beräknas trafiken växa till 45 000 fordon som varje dag skall över Långvattnet (= sundet mellan ön och fastlandet), och då behövs en ny bro. Den nuvarande trafikeras av 20 000 fordon per dag.
Ok, detta är kommande realiteter. Och jag tror att när ön fylls med byggherrarnas lyftkranar, då röstar herr och fru Eklund med fötterna och flyttar bort till ett mera naturnära område. Plötsligt inser jag att ordet "glesbygd" egentligen är ett vackert ord ...
President Halonens naturbilder

Två av president Halonens utställningsbilder i Finlandiahuset, H.fors 19.10.2010. Foto: Håkan Eklund.
Jag hade visst lovat i en bloggkommentar att visa några av president Tarja Halonens naturbilder som hon hade utställda vid naturfotoevenemanget "Vuoden Luontokuva 2010" (= Årets Naturbild) i Helsingfors i oktober. Bilderna som var utskrivna på canvas höll en mycket hög standard.
I en artikel i kvällstidningen Ilta-Sanomat (18.10.2010) hade en redaktör bett fotoläraren Andy Horner att ge bildkritik på bilderna, han var positivt överraskad över hennes öga för bildkomposition. Speciellt bilden till höger gillade han. President Halonen hade tagit bilderna på Galapagosöarna i augusti. Jouni Klinga som är chefredaktör för de finska naturfotografernas medlemstidskrift "Luontokuva" arrangerar naturfotoresor till Galapagos; jag gissar att presidenten var med på en av de resorna. Kul att ha en president som är intresserad av natur/naturfotografering!
Hon är också en ivrig amatörkonstnär som målar i olja.
Några av utställningsbilderna auktionerades ut under galakvällen 19.10. En av bilderna gick för 1000 euro, en annan för 600 e. Pengarna gick till naturskyddet på Galapagos.
Sista ljuset

Runsala, Åbo 7.11.2010. Foto: Håkan Eklund.
Ju mer man fotograferar desto mera ser man i ljus, dvs. ser bilder och bildmöjligheter i olika ljus. Irriterande om man inte har möjligheter att fotografera, men om man har tid och lust, som i går kväll, då är det bara att köra till.
Såg en massa dramatiska moln i snålblåsten när solen började gå ner. Åkte ut till en strand på grannön för att kolla om det fanns lämpliga motiv. Och det blev bråttom, den här tiden på året går solen snabbt ner. Hamnade att gå en kilometer ut till en udde och hade stativet uppriggat just när solen höll på att försvinna bakom horisonten. De sista solstrålarna lyste upp några tuvor med torrt gräs (glömde att artbestämma ...) och hann med några bilder innan ljuset försvann.
I bakgrunden skymtar "industrirök" från grannstaden Nådendal.
Sen fick det bli vågor och moln med ännu längre tider. I ett lugnare tempo. Senare på kvällen kom första snön, bara ett tunt vitt "täcke" med lätta små runda hagelliknande korn. Som var kvar ännu i morse.
Tryggt i dimma

Skolpojkar längs dimmig skolväg. Hirvensalo, Åbo, 2.11.2011. Foto: Håkan Eklund.
Brukar då och då reflektera över lyxen av att leva och bo i trygga samhällen. Speciellt under morgonens hundpromenad njuter jag av att se små barn cykla eller gå till skolan, alldeles ensamma., eller i små sällskap, som killarna på bilden ovan. Också ettor och tvåor tar sig själva till skolan som ligger i grannskapet. En lyx som inte är alla förunnat.
På de flesta ställen ute i "stora världen" är det bara inte möjligt - åtminstone är det inte tryggt för barnen att vara ensamma i trafiken. Eller bland främmande människor. Här i Norden är det säkert många som aldrig reflekterar över det, utan tror att det är helt "normalt". Visst, det borde vara normalt, men det är det tyvärr inte. I många samhällen bor folk i "bubblor", hemmet är en sådan, skolan är en sådan, jobbet är en sådan, olika aktivitetsplatser är sådana - och mellan bubblorna skall det åkas bil. Utanför bubblorna är det otryggt ...
