Låt tusen (höst)blommor blomma

Ända sedan fotografikonsten uppfanns – upptäcktes?, har man utvecklat och förändrat, både själva lådorna, kamerorna, men också framkallningskonsten. Förr var det våta glasskivor, sedan blev det emulsion på en celluloidremsa. Nu har vi elektroniska sensorer och datorer. Likadant har själva bildskapandet eller framkallandet utvecklats, från omständliga procedurer med olika vätskor i mörka rum, till program i datorn.

Nu är ju det här med utveckling svårt. Alla hinner inte med, alla vill inte förändra, och det är väl gott så. Men det uppkommer rätt så osökt en del frågor i sammanhanget; om man nu ska gå tillbaka och fotografera som man gjorde förr, till vilken utvecklingsnivå ska man då söka sig? Glasskivorna? Dagerrotyperna? Celluloidremsorna? Vilket är mest ”rätt”? Och vad är det då för fel på den moderna fotograferingskonsten, med elektronik och datorer? (bortsett från all diskussion i ämnet…)

Sen är det det här med att olika sätt att ta bilder ska ställas mot varandra – det bildas grupper som alla tycker att just det som de gör är rätt och att allt annat är fel. Det finns infekterade diskussioner om svartvitt respektive färg, analogt mot digitalt, det här begreppet ”direkt ut ur kameran” mot bildbehandling, RAW eller jpeg. I detta finns också den i mitt tycke så tramsiga diskussionen om man får/kan använda Photoshop.

För mig är bilden viktigast. Hur den har blivit till är underordnat. Annars vore det ju lika orimligt som att säga att en konstnärs verktyg är avgörande om det blir en bra tavla – olja/vattenfärger/krita/blyerts, eller penslar/spatlar, händerna, trasor, sprayburkar eller vad man nu kan använda.

Med detta sagt kan jag ha respekt för hantverket i mörkrummet, hantverket med en analog och ickeautomatisk kamera, själva hanterandet av olika metoder. Men ingenting är ju mer rätt än någon annat.

Så för att citera en sedan tidigare stor och minst sagt berömd statsman (även om han säkert inte menade det som jag menar här): Låt tusen blommor blomma, dvs omfamna mångfalden, ha respekt för att alla tycker och gör olika.

Sen kan man ha sitt tyckande om vad som är bra och dåligt ändå, och diskutera det, men alltså inte utifrån utgångspunkten att jag gör rätt och alla andra gör fel. 

Så gick jag ut i trädgården och förundrades över uthålligheten i rabatten, fortfarande blommas det, parallellt med höstens nedbrytning, en spännande blandning. 

Till och med mitt projekt "Sommarängen" fortsätter att kämpa. Det kanske blir en sommaräng så småningom.

På återseende//Göran 

2015-10-18 16:38   DanneWest

Du hittade fina färger där så naturen levererar fortfarande och det känns ju roligt!

Besvara

Svar från gorred 2015-10-18 16:50

Tack Dan. Jo, lite förvånad faktiskt, men det finns väl kämpaglöd kvar i jorden.
Hälsningar//GöranR

Svara

2015-10-18 17:34   N Thomas Meldert

Du har helt rätt! Bilden är det väsentligaste. Hur den har kommit till är av underordnad betydelse men kan vara intressant i en del fall. Så varför pratas det så förbaskat mycket fotoprylar när man träffas? Är vi oförmögna att prata om bilder? Hur vi ser på dem? Hur vi känner ? Jag har i princip slutat gå på fotofika därför att man slutat prata om bilderna.

Besvara

Svar från gorred 2015-10-18 19:51

Håller med. Det är en paradox. Men vi delar ju den paradoxen med en mängd sporter och situationer; tänk golf, jakt, fiske, alla slags sportutövningar....
Och visst finns det ändå något roligt med prylarna, hur de ser ut, hur de känns, hur de låter, även om man inte får tro att de tar bättre bilder....
Och vi pratar för lite om bilder - tycker jag också.
Nånting att tänka på vid kommande träffar. Och kanske här(?).
Hälsningar//GöranR

Svara

2015-10-19 12:30   Khalad

Också jag, trots att jag är långt från proffsnivån, har fått kommentaren/ frågan när jag visat bilder Du måste ha en väldigt bra kamera? Har tänkt att nästa gång jag äter något riktigt gott ska jag fråga kocken vilken sorts spis hen har, den måste vara väldigt bra....../ björn T
PS Fina bilder på kvardröjande sommarfägring!

Besvara

Svar från gorred 2015-10-19 22:12

Tack Björn, kul att du gillar bilderna (jag tycker själv att jag har en hyfsad kamera..., och faktiskt ibland en ganska bra spis ;-) ).
Det lär finnas en historia om Robert Capa och Ernest Hemingway, där den senare berömde Capas bilder och just sa så; - Du måste ha en bra kamera, varvid Capa kontrade med; - Du skriver bra romaner och noveller, du måste ha en väldigt bra skrivmaskin. Så det är intet nytt under solen.
Hälsningar//GöranR

Svara