Prylar och teknik och tillräckligt bra.
Alla pratar om prylar och teknik. Ingen vill medge att prylar och teknik är viktigt. Det som anses och anges vara viktigt är resultatet, dvs bilden.
Gott så. Och där är de gamla talesätten; ”den bästa kameran är den du har med dig” och ”en tillräckligt bra fotograf kan ta bra bilder med vilken kamera som helst”.
Och det stämmer ju också, till viss del.
Men, sen har vi ju till ändå skillnad mellan olika kameror; exempelvis sensorstorleken. Ju större sensor ju bättre bild. Eller? Och alla andra finesser, som snabbhet, dynamiskt omfång, storlek, ergonomi och utseende och filmmöjligheter i 4K – you name it!
Så, när ett gäng fotografer samlas har alla med sig sina kameror, man klämmer och känner på dem och diskuterar fördelar och nackdelar med de olika, man jämför gamla analoga kameror med nya (och inte så nya) digitala, man diskuterar gamla objektiv på nya kameror, nostalgin flödar samtidigt som diskussionens vågor går höga. Vilket ter sig helt självklart. Kamerorna och objektiven är våra verktyg. Alla verktyg passar inte alla, och de olika verktygen är olika utformade för att svara mot olika behov.
Verktygen är alltså viktiga. Tekniken är viktig. Objektiven är viktiga relativt vad man fotograferar. Kamerorna, eftersom de är så specialiserade och olika numera i sina specifikationer är viktiga relativt vad man fotograferar. Utvecklingen, på gott och ont, går framåt i den fotografiska världen, liksom överallt annars. Och för oss vanliga amatörer är det viktigt vilka kameror vi använder, hur de känns, vad de kostar, vad vi använder dem till.
Jämför skidor. För 50 år sedan, och ännu längre tillbaka, hade man skidor, ungefär samma oavsett hur och var man åkte. Nu finns det specialskidor för precis alla olika varianter; skating eller klassiskt, hur brant det är i backen etc etc.
Och målarna använder inte samma penslar hela tiden till det de målar – och jag ger mig den på att de diskuterar olika sorters penslar, olika sorters borst när det gäller material, mjukhet/styvhet och så när de träffas.
Sen kan jag hålla med om att det blir för mycket ibland. Tekniska specifikationer och hur kamerorna respektive objektiven presterar i tester blir lite larvigt. Prestations- och specifikationsskillnaderna blåses upp och motsvarar inte praktisk fotografering. Skillnaderna i exempelvis bokeh eller skärpedjup blir inte meningsfull när man sen ser bilden på normalt sätt, på normalt betraktningsavstånd.
Så låt oss fortsätta diskutera prylarna och tekniken. Det är både viktigt och intressant, och roligt. Men, låt oss också vara praktiska i vårt fotograferande. De flesta av oss tar våra egna bilder, för våra egna minnen och dokumentationer, och då blir det gott nog, dvs tillräckligt bra. Och då spelar kameramärket, sensorstorleken och alla andra finesser mindre roll, förutom att de är intressanta att diskutera.
På återseende//Göran


Tack Björn. Tekniken finns här, men så ryggmärgsmässigt att det bara är känslan som gäller. Egentligen precis som med foto, eller många andra saker också.
//GöranR
Men intresset för slalom lät vänta, tills Ingemar Stenmarks genombrott....
Men den här universalskidan finns kvar litet i telemark! (Men nu finns det olika grupper där också såklart)
Men det fanns faktiskt skidor för tjugo år sedan, med stålkant, tex Ullriken Utfor, tillverkade i Österike på specifikationen från Norge! Den skidan kunde man göra toppturer med, åka i spår med, och tävla i slalom! Den skidan va som den analoga M Leican förr! Man behövde bara en M Leica med en 35:a! ;)
/B
Ps. Läste om musik och musikkänsla, det mesta går automatiskt! Efter en 10.000 timmars träning och att man har förmågan! :)
Jag hade sådana skidor, man kunde koppla ner bindningen till låg fästpunkt när man åkte i backar. Livsfarligt sannolikt. Det är lättare nu, minns när carvingskidorna kom och närmast revolutionerade backåkandet för oss amatörer. Och Ingemar Stenmark som länge stretade emot kortare slalomskidor...
Men även om det är lättare med speciella prylar för speciella ändamål, blir det bökigare också. Och jag märker att jag förenklar det för mig, använder mer och mer med en och samma kamera för olika ändamål.
Så, tekniken och prylarna är ändå viktiga. Och intressanta, inte minst att diskuteras. Även om man kan fotografera och åka utför ändå. ;)
//GöranR
PS Stämmer med musiken! DS
Med storleken avser jag naturligtvis sensorn.
Alltså - det är naturligtvis skillnad på olika kameror, olika objektiv och olika sensorer, det är det ingen tvekan om. Men olika kameror, till exempel passar olika bra till skilda ändamål (liksom objektiven) och det är det som är viktigt och roligt att diskutera. Och sen är det ändå resultatet som räknas, och då är det viktigt att man ser det i ett praktiskt sammanhang, där det oftast blir tillräckligt bra, vad utrustning man än väljer, givet att man trivs med den och man kan den. Med praktiskt sammanhang menar jag då normalt betraktningsavstånd, utan pixelpeeping, dvs att när man ser skillnaderna endast vid hög förstoring är det egentligen inga skillnader.
//GöranR
Det var egentligen meningen som en liten ordvits, med tekniken avsåg jag fotograferingstekniken.
Utrustningen gör inte bilderna, men visst det är lättare att göra en bra bild med rätt utrustning.
Jag byter sällan kameror själv, ju mer man använder avtryckarfingret desto bättre blir tekniken.
Stefan. Jag ser det nu - ibland blir jag för inne i mina tankar så jag inte lyfter blicken - sorry. Helt rätt, både tekniken och storleken är viktig, i alla sammanhang men på olika sätt. Och resultatet är fortfarande det som gäller, eller hur?
//GöranR
Fint kor billede med masser af indlevelse og koncentration.
Mvh. Erik.
Tack Erik. Tekniken är viktig både för skidor och fotografi, och det är trevligt att diskutera prylarna, ändå.
//GöranR
Tack Ernst Göran. Klart man är prylnörd - lukten av nyuppackad elektronik är svår att motstå ;) Men, viktigare är ju att vi också använder våra prylar, och väljer de grejor vi vill ha, som känns optimalt för vårt fotograferande.
//GöranR